Motivering

När det internationella samarbetet fördjupas och informationsutbytet mellan stater och internationella organ ökar, ökar också utbytet av känslig information. Syftet med den nu föreliggande överenskommelsen om utbyte av och skydd för säkerhetsklassificerad information är att säkerställa rörligheten och skyddet för sekretessbelagd information mellan Finland och Frankrike.

Behovet att förenhetliga förfarandena i anknytning till informationssäkerheten har ökat och ett djupare internationellt samarbete kräver att information skyddas mot obehörigt bruk. Det har hittills inte varit möjligt att avtala om långtsgående åtgärder för informationssäkerheten, vilket betyder att behovet av bilaterala överenskommelser är uppenbart också framöver. Den nu föreliggande överenskommelsen motsvarar i sak den överenskommelse mellan Finland och Tyskland om ömsesidigt skydd för säkerhetsklassificerad information som trädde i kraft den 16 juli 2004 och som utskottet behandlade i sitt utlåtande den 3 juni 2004 (UtUU 2/2004 rd).

Överenskommelsen tillämpas i ärenden som gäller utrikespolitik, försvar, säkerhet samt polisiära och industriella frågor på sekretessbelagd och säkerhetsklassificerad information eller material som förmedlas mellan avtalsparterna.

Enligt utredning till utskottet har säkerhetsöverenskommelsen betydelse i en vidare mening som ett redskap för att intensifiera samarbetet mellan olika länder inom olika sektorer, till exempel vid utveckling av högteknologiskt kunnande inom bio- och kärnteknologin. Enligt utredning till utskottet ger överenskommelsen försvarsmaktens förbindelseofficerare bättre tillgång till information samt främjar olika försvarsmaterielprojekt. Överenskommelsen är dessutom viktig med tanke på kärnkraftssamarbetet och rymdindustrin, det europeiska satellitnavigeringsprojektet Galileo medräknat. Utskottet poängterar att det är viktigt för Finland att uppfattas som en pålitlig samarbetspartner och att verksamhets- och konkurrensförutsättningarna för finländska företag och det finländska näringslivet tryggas. Därför anser utskottet att ikraftsättandet av säkerhetsöverenskommelsen är viktigt.

Enligt överenskommelsen är det förbjudet att utlämna säkerhetsklassificerad information och material till tredje stat, till internationella organisationer eller tredje stats medborgare eller juridiska personer utan samtycke i förväg av den sändande partens säkerhetsmyndighet. Likaså är det förbjudet att använda information till andra ändamål än de som uppsättaren har avsett. Avsikten är att utrikesministeriet ska ta hand om den i avtalet nämnda nationella säkerhetsmyndighetens (National Security Authority) uppgifter, med andra ord främst administrativa förfaranden i anknytning till förpliktelser som gäller informationssäkerhet. Försvarsministeriet, huvudstaben och skyddspolisen verkar som utsedda säkerhetsmyndigheter.

För att kunna sätta ikraft Europeiska rymdorganisationens (ESA) överenskommelse om informationssäkerhet (FördrS 94/2004) och en överenskommelse mellan Finland och Tyskland om ömsesidigt skydd för säkerhetsklassificerad information antogs en lag om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004). Lagen trädde i kraft i juli 2004. Som en konsekvens av den nya lagen kan överenskommelsen mellan Finland och Tyskland om utbyte av och ömsesidigt skydd för säkerhetsklassificerad information träda i kraft som en s.k. blankettlag utan att den materiella lagstiftningen behöver ändras.