Motivering

Av de orsaker som framgår av propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslagen med följande ändringsförslag.

I programmet för statsminister Vanhanens regering utfäster sig regeringen att tillsammans med arbetsmarknadens organisationer skapa förutsättningar för arbetstidsarrangemang som tar större hänsyn till familjernas behov och barnens bästa. Möjligheterna till förkortad arbetstid för föräldrar till barn under 10 år genomförs stegvis. Den partiella vårdledigheten och vårdpenningen utvecklas för att bättre kunna erbjuda föräldrar i arbetslivet ett verkligt alternativ. Regeringen lovar att den utvidgning av den partiella vårdledigheten som har avtalats på trepartsbasis skall sättas i kraft i brådskande ordning. Familjeledigheterna utvecklas och fördelas jämnare mellan könen.

Den nu aktuella propositionen bygger på den inkomstpolitiska uppgörelse som arbetsmarknadens centralorganisationer ingick för 2003—2004. Förslaget att utvidga arbetstagares rätt till partiell vårdledighet avser att göra det enklare för småbarnsföräldrar att få arbetslivets och familjelivets krav att gå ihop. Eftersom elever i första och andra klass har en rätt kort skoldag tvingas de barn som efter skoldagen inte har någon som ser efter dem att vara utan vuxet sällskap långa tider. Ändringen av bestämmelserna om partiell vårdledighet ger föräldrar med små skolbarn större möjligheter att förkorta sin arbetstid så att det blir lättare att anpassa arbete och familjeliv till varandra under barnets två första skolår.

Arbete och familjeliv skall absolut kunna anpassas till varandra bättre, menar utskottet. Det är en välkommen och nödvändig reform att möjligheterna att ta ut vårdledighet breddas, eftersom det ger familjerna en chans att komma på nya lösningar som passar dem. Om båda föräldrarna tar ut partiell vårdledighet kan de både ta hand om barnet och vara ute i arbetslivet genom deltidsarrangemang och därmed båda bära ansvaret för vården av barnet.

Enligt propositionen skall en arbetstagare som har varit anställd hos samma arbetsgivare sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna ha rätt till partiell vårdledighet. Som arbetsmarknaden ser ut i dag har unga mammor och pappor sällan långvariga fasta anställningar. Mestadels får de korta jobb för viss tid och däremellan är de arbetslösa längre eller kortare tider. Lagförslaget enligt vilket rätten till partiell vårdledighet uppstår på basis av en kortare arbetskarriär är enligt utskottet motiverat med hänsyn till att det blir lättare för dem som nyss kommit ut på arbetsmarknaden och jobbar i atypiska anställningar eller bytt arbetsplats att förena arbete med familj.

Sett ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt, menar utskottet, att familjeplikterna mer än nu bärs av båda föräldrarna i och med att kostnaderna då också fördelar sig jämnare mellan föräldrarnas arbetsgivare. Informationen om lagändringen bör följaktligen särskilt fokusera på papporna och uppmuntra dem att ta ut partiell vårdledighet, understryker utskottet.

Under utskottsbehandlingen påpekades det att förslaget innebär att rätten till partiell vårdledighet för föräldrar till barn som omfattas av s.k. förlängd läroplikt upphör när barnet är ca 9 år. Man har räknat ut att om barnet får tillstånd att inleda skolgången ett år senare kan föräldrarna vara partiellt vårdlediga ett år längre då barnets andra läsår slutar när barnet är i 10 års ålder. Föräldrarnas rätt att ta ut partiell vårdledighet och stanna hemma för att sköta barnet beror i sådana situationer på vilkendera bestämmelsen som gäller för skoldebuten.

I 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning föreskrivs det att om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbart inte kan nås under nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare och läroplikten fortgår i 11 år. Det betyder att barnet då börjar i obligatorisk förskola i sexårsåldern och flyttar över till grundläggande utbildning i sjuårsåldern antingen till en specialklass eller en undervisningsgrupp som är mindre än grupperna normalt. Denna förlängda läroplikt omfattar årligen ca 1 000 barn, dvs. 1—2 % av den årskull som inleder sin skolgång. Barn med förlängd skolplikt behöver särskild omvårdnad och därför är det enligt utskottets mening motiverat att också deras föräldrar kan vara partiellt vårdlediga tills barnet kommer upp i tioårsåldern. Utskottet föreslår därför att lagförslaget kompletteras med en bestämmelse om att partiell vårdledighet tillåts tills barnets tredje läsår är slut i det fall att barnet har förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning.