Motivering

Regeringen föreslår att bestämmelserna om utkomstskydd för arbetslösa ändras på grund av pensionsreformen som träder i kraft den 1 januari 2005. I sitt betänkande AjUB 13/2004 rd framhåller utskottet att regeringen i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna snabbt bör utreda vilka ändringar det krävs i t.ex. utkomstskyddet för arbetslösa för att målet att finländarna ska stanna kvar längre i arbetslivet ska kunna främjas konsekvent.

Med anledning av ändringarna i pensionslagstiftningen och målet att förlänga den förvärvsaktiva tiden föreslår regeringen nu att bestämmelserna om utkomstskydd för arbetslösa revideras. Arbetslösa ska kunna få arbetslöshetsförmåner vid tillfälliga avbrott i arbetet, t.ex. vid permitteringar, också sedan de fyllt 65 år. Däremot ingår ingen allmän rätt att få utkomstskydd vid arbetslöshet efter fyllda 65 år. När en anställning upphör och en person blir utan arbete efter 65 års ålder ska han eller hon få sin försörjning tryggad genom arbetspensions- och folkpensionssystemen.

Pensionsreformen träder i kraft den 1 januari 2005 och innebär att arbetstagarna själva får bestämma när de vill pensionera sig enligt arbetspensionslagarna mellan 63 och 68 års ålder. Enligt folkpensionslagen går gränsen för ålderspension fortfarande vid 65 år. I sitt utlåtande (ApUU 23/2002 rd) om pensionsreformen ansåg arbetslivs- och jämställdhetsutskottet det vara ett problem att folkpensionslagen har en annan åldersgräns än lagarna om arbetspension. Utskottet påpekade att det med avseende på ett samordnat, fungerande och tydligt pensionsskydd hade varit befogat att folkpensionssystemet hade tillåtit en flexibel ålderspensionsålder på samma sätt som arbetspensionerna.

Vägvalet i fråga om folkpensionen håller på att bli ett hinder för en konsekvent och tydlig lösning på frågan hur målen för pensionsreformen ska integreras i arbetslöshetsförmånerna, påpekar utskottet. Till följd av pensionsreformen kommer åldersgränserna för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen att höjas till 68 år. Det hade legat i linje med detta att också åldersgränserna för utkomstskydd för arbetslösa hade höjts till 68 över hela linjen.

Regeringen motiverar sitt förslag med att den som blir arbetslös efter 65 års ålder inte ska kunna ställa förmånerna enligt utkomstskyddet för arbetslösa och enligt pensionssystemet mot varandra och välja det mest fördelaktiga ersättningssystemet. Det framgår emellertid inte av propositionen varför det är befogat att tillåta fördelaktighetsjämförelser mellan 63 och 65 års ålder, men inte efter fyllda 65 år.

Det kan uppstå problem med fortsatt förvärvsarbete när en deltidsanställd som får jämkad dagpenning fyller 65 år. Enligt lagförslaget upphör den jämkade dagpenningen då. Om han eller hon vill fortsätta att deltidsarbeta går det inte att få ålderspension enligt arbetspensionslagarna. Däremot kan personen få ålderspension enligt folkpensionslagen efter fyllda 65 år trots att han eller hon fortsätter att arbeta. Men folkpensionen samordnas med den kalkylerade arbetspensionen. Det betyder att folkpensionen är avhängig av arbetspensionsbeloppet. I huvudstadsregionen får t.ex. en ensamstående ingen folkpension alls om den kalkylerade arbetspensionen uppgår till ca 1 020 euro i månaden. Följaktligen kan man säga att förslaget att den jämkade dagpenningen ska upphöra vid 65 års ålder i vissa situationer uppmuntrar förvärvsarbetande att sluta arbeta och inte fortsätta fram till 68 års ålder.

Enligt propositionen behöver arbetstagare över 65 år och deras arbetsgivare inte betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Regeringen motiverar förslaget med att det stöder målet att förvärvsarbetande ska pensionera sig senare och motiverar dem att stanna kvar i arbetslivet. Förslaget har väckt en viss kritik eftersom det inte står i samklang med försäkringsprincipen.

Vidare ändras lagen om arbetslöshetskassor. Lönearbetare och företagare som inte har fyllt 68 år får bli medlemmar i en löntagarkassa respektive företagarkassa. Enligt förslaget ska företagare som regel ändå inte ha rätt att få arbetslöshetsförmåner när de har fyllt 65 år. När det gäller företagare aktualiseras utkomstskyddet för arbetslösa praktiskt taget aldrig eftersom företagare eller deras familjemedlemmar inte kan få utkomstskydd för arbetslösa annat än när företaget har lagts ner helt och hållet eller ett avbrott i verksamheten har pågått minst fyra månader. Det faktum att en företagare som fortsätter att vara medlem i en företagarkassa efter att ha fyllt 65 år kan få inkomstrelaterat utbildningsstöd eller inkomstrelaterad ersättning vid permittering kort efter att ha blivit löntagare spelar ingen större roll eftersom fallen är väldigt få bland personer över 65 år. Mot bakgrunden av detta kan det vara en aning vilseledande för företagare att de kan fortsätta att vara medlemmar i företagarkassan tills de fyller 68 år.