Motivering
Allmänt
De viktigaste frågorna för arbetslivs- och
jämställdhetsutskottet i budgeten för
2012 gäller hur sysselsättningen ska höjas
och arbetslösheten minskas. Höjningen av sysselsättningsgraden har
en nyckelroll för att minska hållbarhetsgapet
i de offentliga finanserna. Efterfrågan på arbetskraft
ska stimuleras genom att stödja utvecklingen av företag,
hantera förändringarna, förlänga
arbetskarriärerna och genomföra arbetsmarknadsutbildning
som tar hänsyn till företagens behov. För
att minska arbetslösheten inriktas åtgärderna
särskilt på långtidsarbetslösa och
unga som kommer ut på arbetsmarknaden.
Anslaget för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder
samt speciella åtgärder (moment 32.30.51) föreslås
vara 481 miljoner euro. Beloppet är mindre än
vad som anvisats för sysselsättningen i årets
budget och i tilläggsbudgeten i somras. Arbetslösheten
har fortsatt minskat i år och budgetpropositionen utgår
från att arbetslöshetsgraden fortsättningsvis
minskar med 0,3 procentenhet till 7,6 procent 2012. Målet
att minska arbetslösheten är ambitiöst
eftersom den globala ekonomiska osäkerheten gör
att prognoserna för den ekonomiska utvecklingen i Finland
också är osäkra. De ekonomiska utsikterna har
redan försämrats efter det att budgetpropositionen
hade avlåtits och om den ekonomiska tillväxten
avtar kan nedgången i arbetslösheten stanna. Arbetslösheten
kan rentav börja stiga igen trots att arbetskraften minskar.
Det beräknas att med den föreslagna dimensioneringen
av sysselsättningsanslagen kan ca 87 000 personer omfattas
av arbetskraftspolitiska åtgärder 2012, vilket är
avsevärt mindre än i år. Enligt kalkylerna
stiger dock aktiveringsgraden till 26,4 procent när arbetslösheten
minskar. Med dagens konjunkturutsikter är det osäkert om
aktiveringsgraden kan uppnås med de reserverade anslagen.
Utskottet understryker att det bör reserveras tillräckliga
anslag för arbetskraftspolitiska åtgärderför
att minska arbetslösheten. Det är nödvändigt
att regeringen är beredd att anvisa extra finansiering
för sysselsättning om arbetslösheten ökar
betydligt.
Minskad långtidsarbetslöshet
Trots att arbetslösheten varit på väg
ner har antalet långtidsarbetslösa fortsatt att öka.
Regeringens vägval för att minska långtidsarbetslösheten är
särskilt välkommet.
För att effektivisera sysselsättningstågärderna
inleds ett försök under nästa år.
Tanken är att huvudansvaret för sysselsättningsåtgärderna
senast efter en arbetslöshetsperiod på 12 månader solidariskt
flyttas över på den kommun eller de kommuner som
deltar i försöket. I budgetpropositionen föreslås
5 miljoner euro för att inleda försöket.
Det är viktigt att kommunerna och arbetskraftsförvaltningen
i nära samarbete tar fram ett servicekoncept med smidig
användning av tjänster och stöd inom
olika förvaltningsområden. Vid behov bör
det stiftas en tidsbestämd lag om för att de nya
arbetsmetoderna ska kunna tilllämpas.
Modellen med arbets- och näringsbyråernas, FPA:s
och kommunernas gemensamma servicecenter för arbetskraften
som betjänar långtidsarbetslösa ska utvidgas
till hela landet med det reserverade anslaget på fem
miljoner euro. Utvidgningen av modellen är mycket viktig
men det bör finnas beredskap för ökad
finansiering i fortsättningen för att utvidgningen
ska kunna genomföras som planerats och för att
kunna trygga verksamheten vid och utvecklingen av de nuvarande cecentren.
Utskottet poängterar att Folkpensionsanstalten för
sin del ska engagera sig bättre i centrens verksamhet och
anvisa nödvändiga personalresurser.
Sysselsättning av funktionshindrade och partiellt
arbetsföra
Enligt regeringsprogrammet kommer de partiellt arbetsföras
möjligheter att arbeta och få rehabilitering att
förbättras. Målet kräver att
man ser till att arbetskraftsservice och stöd används effektivare.
De funktionshindrade och partiellt arbetsföra är
underrepresenterade som användare av arbets- och näringsbyråernas
tjänster och de kan inte utnyttja serviceutbudet tillräckligt bra.
Användningen av t.ex. arbetskonsulenter borde bli etablerad
och kunde användas som en del av övrig arbetskraftspolitisk
service ssåom lönesubventionerade perioder och
arbetspraktik.
Lönesubvention spelar en viktig roll i sysselsättningen
av funktionshindrade och partiellt arbetsföra. Användningen
av lönesubvention för att sysselsätta
dessa grupper begränsas dock av det faktum att lönesubventionen är
tidsbunden. Utskottet menar att målet i regeringsprogrammet
att skapa en permanent lönesubvention för svårsysselsatta
och funktionshindrade personer är viktigt och därför
måste reformen beredas i snabb takt. Stödet för
specialarrangemang på arbetsplatsen för att stöda
funktionshindrades arbete har använts i liten utsträckning
trots att det kunde användas för att finansiera
sådana anpassning som behövs för att
en funktionshindrad ska kunna arbeta på en arbetsplats.
Orsaken till den obetydliga efterfrågan av stödet är
dels att det inte är känt, dels att stödets
nivå släpar efter kostnadsutvecklingen. Utskottet
anser att det bör utredas hur stödet kan utvecklas
vidare.
Det är positivt att försöket med
en arbetsbank utvidgas så att det täcker in hela
landet och att 1,5 miljoner euro anvisas nästa år
för projektfinansiering under social- och hälsovårdsministeriets
huvudtitel. Arbetsbanken minskar risken för de företag
som sysselsätter och uppmuntrar arbetsgivarna att anställa
partiellt arbetsföra och svårt sysselsatta. Genom
arbetsbanken kan för partiellt arbetsföra öppnas
kanaler till den öppna arbetsmarknaden. Utskottet anser
att det måste utvecklas en starkare och mer bestående
arbetsmarknad för de som trots många stödåtgärder
inte får jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Samhällsgarantin för unga
Genomförandet av samhällsgarantin för
unga inleds 2012 och den ska genomföras fullt ut 2013. Alla
unga under 25 år och alla nyutexaminerade unga under 30 år
ska erbjudas en arbets-, praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats
senast
när de varit arbetslösa i tre månader.
För samhällsgarantin anvisas i budgetpropositionen 36
miljoner euro på moment 32.30.51 sysselsättnings-
och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder.
Det är av största vikt att samhällsgarantin
för unga genomförs. Utskottet poängterar
att målsättningen kräver en stark satsning
på utbildnings- och sysselsättningstjänster
för unga och utvecklingen av dessa samt mer öka
individuell handledning och stöd. De unga behöver
skräddarsydd och flexibel sektorövergripande service som
hjälper och uppmuntrar dem till utbildning och den vägen
ut i arbetslivet. Det stora antalet unga som står utanför
arbetslivet och samhällets service visar att de nuvarande
utbildnings- och sysselsättningstjänsterna för
unga inte når de unga som behöver särskilt
stöd för att ta sig ut på arbetsmarknaden
eller skaffa sig fortsatt utbildning.
Arbetslösheten bland unga under 25 år började
sjunka i slutet av 2009 efter lågkonjunkturen. Ungdomsarbetslösheten är
dock känsligare för säsongs- och konjunkturfluktuationer
och det kan befaras att om den ekonomiska utvecklingen avtar så börjar
arbetslösheten stiga på nytt. Därför
det är ytterst viktigt att man förbereder sig
för en ökad ungdomsarbetslöshet tillräckligt tidigt
så att åtgärder för sysselsättning
och aktivering av unga snabbt kan sättas in, menar utskottet.
Regeringen måste vara beredd att ge extra finansiering
för genomförandet av samhällsgarantin
för unga.
Utveckling av servicen för unga kräver ökade personresurser
på arbets- och näringsbyråerna och utbildning
av personalen för handledning och betjäning av
unga. Unga ska vid behov kunna diskutera sin framtid med en sakkunnig
yrkesutbildad person och de ska få rätt information
om utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna.
Utskottet har erfarit att arbets- och näringsbyråernas
personella resurser är för knappa för
att tillgodose servicebehovet på det sätt som samhällsgarantin
förutsätter. Under lågkonjunkturerna
fick byråerna temporärt extra finansiering för
anställning av mer personal, men denna finansiering upphör
i slutet av 2012, precis då samhällsgarantin skulle
kräva en satsning på individuell handledning av
unga. Utskottet ser allvarligt på att planerna på att
införa samhällsgarantin inom utsatta 3 månader äventyras
utan en tillräcklig och behörig personal på arbets-
och näringsbyråerna.
För att genomföra samhällsgarantin
anslås medel för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
för uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder.
Det uppsökande ungdomsarbetet är specialiserat
ungdomsarbete som främst avser att bistå unga
som står utanför alla tjänster och som
behöver hjälp med att hitta de tjänster
de behöver. Ungdomsverkstäder är i sin
tur arbetspraktikplatser och arbetslivsträning för
arbetslösa unga under 29 år där de i
förekommande fall kan få tvärfackligt
stöd. Samarbetet mellan ungdomsverkstäder, uppsökande ungdomsarbete,
arbets- och näringsbyråer, kommuner och övriga
aktörer ska ökas. Verkstadsaktiviteterna bör
utvecklas utifrån bästa praxis i hela landet,
bl.a. genom ett större utbud av examensinriktad utbildning
av olika slag.
Sysselsättning av invandrare
Regeringen har utfäst sig att under innevarande regeringsperiod
halvera arbetslösheten bland invandrare, höja
sysselsättningsgraden och se till att integrationspolitiken
får bättre genomslag. Utskottet anser att detta är
ett bra och ambitiöst mål. Utskottet påpekar
att målet förutsätter en starkare satsning
på integreringen och sysselsättningen av invandrare.
Det är svårare för invandrare än
för den övriga befolkningen att hitta jobb och
konjunkturerna spelar en stor roll för sysselsättningen.
Det primära i integration och sysselsättning av
invandrare är att det finns tillräckligt med integrationsutbildning
och andra arbetskraftspolitiska åtgärder så att
invandrare omfattas av åtgärderna snabbt utan
långa väntetider. Enligt arbets- och näringsministeriets
utredning får utlänningar efter arbetskraftspolitiska åtgärder
lika bra eller rentav bättre jobb jämfört
med finländare.
I budgetpropositionen anvisas 34 miljoner euro för
integrationsutbildning under momentet för aktiv arbetskraftspolitik
32.30.51. Summan är samma som 2011. Utskottet påpekar
att den nya lagen om främjande av integration har lett till
att en allt större grupp av invandrare omfattas av integrationsfrämjande åtgärder
utan att ökningen hade beaktats i anslagsbehovet. Det ska
utredas om anslagen är tillräckliga och det ska
finnas beredskap att ge extra anslag för sysselsättning
av invandrare om sysselsättningsutvecklingen det kräver.