EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 17/2008 rd

EkUB 17/2008 rd - RP 54/2008 rd

Granskad version 2.1

Regeringens proposition med förslag till lag om konsumentrådgivning och till lagar om ändring av 1 § i lagen om Konsumentverket och 30 § i självstyrelselagen för Åland

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 20 maj 2008 en proposition med förslag till lag om konsumentrådgivning och till lagar om ändring av 1 § i lagen om Konsumentverket och 30 § i självstyrelselagen för Åland (RP 54/2008 rd) till ekonomiutskottet för beredning.

Utlåtanden

I enlighet med riksdagens beslut har förvaltningsutskottet lämnat utlåtande (FvUU 26/2008 rd) i ärendet. Utlåtandet återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

konsultativ tjänsteman Ulla Karhu, arbets- och näringsministeriet

regeringsråd Leena Lehtonen och konsultativ tjänsteman Seija Kivinen, finansministeriet

direktör Päivi Hentunen, Konsumentverket

magistratschef Kari Ranta, magistraten i Vanda

arbetsmarknadsjurist Lauri Niittylä, Finlands Kommunförbund

ordförande Matti Kolehmainen, Kunnalliset kuluttajaneuvojat ry

Skriftliga utlåtanden har lämnats av:

  • justitieministeriet
  • Finlands Konsumentförbund
  • ledande konsumentrådgivare Anneli Tyrväinen.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om konsumentrådgivning som ska ersätta den nuvarande lagen om anordnande av konsumentrådgivning i kommunerna. Enligt förslaget ska konsumentrådgivningen finansieras och organiseras av staten. Innehållet i konsumentrådgivningen ska definieras på nytt, dock utifrån de uppgifter som ingår i den nuvarande lagen om anordnande av konsumentrådgivning i kommunerna.

Konsumentverket ska ha hand om ledningen, styrningen och tillsynen av konsumentrådgivningen. Konsumentrådgivning ska höra till magistratens uppgifter men magistratens behörighet ska inte bestämmas regionalt. Finansministeriet ska bestämma vilka magistrater som ska tillhandahålla konsumentrådgivning. Magistraten ska i första hand ordna skötseln av uppgifterna genom att utse rådgivare till sina verksamhetsställen. Magistraten kan också köpa konsumentrådgivningstjänster av en serviceproducent som är lämplig för uppgiften.

Vidare föreslås bestämmelser bland annat om vem som har rätt att få konsumentrådgivning och om konsumentrådgivarnas behörighet. Enligt förslaget ska de som sköter konsumentrådgivningsuppgifter som huvudsyssla, om de så vill, under i lagen föreskrivna förutsättningar kunna bli utnämnda till tjänster som inrättas vid magistraterna.

I propositionen ingår dessutom förslag till lagar om ändring av 1 § i lagen om Konsumentverket och om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland.

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2009.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Ekonomiutskottet föreslår att lagförslagen godkänns med vissa ändringar i 2 § i lagförslaget om konsumentrådgivning.

Enligt 8 § i lagen om en kommun- och servicestrukturreform övertar staten ordnandet och finansieringen av de uppgifter som ålagts kommunerna i bl.a. lagen om anordnande av konsumentrådgivning i kommunerna (72/1992). Staten ska överta ordnandet och finansieringen av uppgifterna senast den 1 januari 2009.

Propositionen bygger på den ovannämnda lagen.

Genom att staten tar över konsumentrådgivningen förbättras möjligheterna att tillhandahålla professionell konsumentrådgivning på lika villkor i hela landet. Rådgivningen kan ordnas flexibelt så länge den regionala tillgången på tjänster inte riskeras. Lagen föreskriver om behörighetsvillkor för rådgivarna och ska på så sätt säkerställa kompetensen. Dessutom regleras omställningar som gäller personalen och anställningsvillkoren i övergångsfasen.

Utskottet ser det som viktigt att magistraterna har de personella resurser som behövs för att på tillbörligt sätt ha hand om konsumentrådgivningen i ett läge där konsumenterna behöver allt mer information till följd av att serviceutbudet ökar och breddas.

Enligt övergångsbestämmelsen i lagförslaget ska de anställda som övergår behålla den lön i euro som de hade vid tidpunkten för överföringen. Utskottet ser positivt på att personalens lön och villkor inte försämras vid övergången.

Detaljmotivering

1. Lag om konsumentrådgivning

2 §. Ordnande av konsumentrådgivning.

Enligt 2 § 3 mom. får magistraterna köpa konsumentrådgivningstjänster av sådana serviceproducenter som är kapabla att sköta de uppgifter som avses i lagen. Serviceproducenterna och deras personal ska i sitt arbete följa förvaltningslagen (434/2003).

Utifrån förvaltningsutskottets utlåtande har ekonomiutskottet tillfogat hänvisningar till språklagen, samiska språklagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, som nämns i motiven till paragrafen i propositionen. Eftersom magistraten får köpa konsumentrådgivningstjänster av privata serviceproducenter har paragrafen kompletterats med en bestämmelse om straffrättsligt tjänsteansvar för personer som tillhandahåller konsumentrådgivning.

För tydlighetens skull tillägger utskottet också att skadeståndslagen föreskriver om serviceproducentens skadeståndsansvar. Serviceproducenten är själv med stöd av skadeståndslagen ansvarig för sin verksamhet inför den som får rådgivning. Utskottet påpekar att serviceproducenten kan bereda sig på sitt ansvar t.ex. genom att teckna en ansvarsförsäkring. Magistraten kan beakta den här möjligheten när den ingår ett avtal om köpta tjänster med serviceproducenten.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår ekonomiutskottet

att lagförslag 2 och 3 godkänns utan ändringar,

att lagförslag 1 godkänns enligt propositionen men 2 § med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

att lagförslag 3 förklaras brådskande enligt 73 § 2 mom. i grundlagen.

Utskottets ändringsförslag
1. lagförslag
2 §

Ordnande av konsumentrådgivning

(1 och 2 mom. som i RP)

Magistraterna får också köpa konsumentrådgivningstjänster av sådana serviceproducenter som är lämpliga att sköta uppgiften. De serviceproducenter som tillhandahåller konsumentrådgivningstjänster och deras personal ska i sitt arbete följa förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På de personer som tillhandahåller konsumentrådgivning tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

_______________

Helsingfors den 7 november 2008

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Jouko Skinnari /sd
  • vordf. Antti Rantakangas /cent
  • medl. Janina Andersson /gröna
  • Hannu Hoskonen /cent
  • Harri Jaskari /saml
  • Anne Kalmari /cent
  • Matti Kangas /vänst
  • Toimi Kankaanniemi /kd
  • Jouko Laxell /saml
  • Päivi Lipponen /sd
  • Marjo Matikainen-Kallström /saml
  • Sirpa Paatero /sd
  • Markku Uusipaavalniemi /cent
  • ers. Sampsa Kataja /saml

Sekreterare var

utskottsråd Eelis Roikonen