Motivering

Utskottet anser de vikigaste linjerna i propositionen vara motiverade och föreslår att lagförslagen godkänns med de ändringar som grundlagsutskottet föreslår.

Londonöverenskommelsen

Syftet med Londonöverenskommelsen är att sänka översättningskostnaderna för europeiska patent. Ekonomiutskottet har redan tidigare EkUU 9/2006 rd uppmärksammat kostnaderna och påpekat att kostnaderna på grund av översättningarna kan stiga mellan fem- och tiodubbelt jämfört med läget i USA. Londonöverenskommelsen beräknasSlutrapport från arbetsgruppen för Londonöverenskommelsen (Konserni 38/2009 s. 33)ha minskat patentkostnaderna med 20—30 procent. I snitt räknar man med att spara in cirka 3 600 euro per patent i översättningskostnader. Ju fler länder som tillträder Londonöverenskommelsen desto mindre blir översättningskostnaderna. I dagsläget har femton länder av de 36 som har tillträtt europeiska patentkonventionen gått med i Londonöverenskommelsen. Bland dem finns Sverige och Danmark.

I överensstämmelse med propositionen måste patentkraven i europeiska patent fortfarande översättas till finska eller till svenska om patenthavarens språk är svenska när Finland tillträder Londonöverenskommelsen. Däremot blir det tillåtet att lämna in beskrivningen till patentansökan bara på engelska. Så är det inte nu. Hur omfattande patentskyddet är beror på patentkraven. Det kan hända att beskrivningen tas till hjälp vid tolkningen av patentkraven, men beskrivningen är inte juridiskt bindnande.Vid tviste- och brottmål kan domstolen förplikta patenthavaren att låta översätta den fullständiga patentskriften till samma språk som översättningen av patentkraven.

Merparten av de gällande patenten i Finland är europeiska patent. I fjol beviljades 923 (1 833 ansökningar) nationella patent samtidigt som 4 644 europeiska patent sattes i kraft i Finland. I slutet av fjolåret hade vi 12 216 gällande nationella patent och 34 406 europeiska patent. De nationella patenten har minskat i jämn takt sedan 1998 medan de europeiska pateten samtidgt har ökat.

En heltäckande konsekvensbedömningSuomen mahdollinen liittyminen Lontoon sopimukseen; Vaikutusarvio (Konserni 27/2009) och (Konserni 38/2009) av ett tillträde till Londonöverenskommelsen visar att det finns faktorer som både talar för och som talar emot ett tillträde. I synnerhet patentombuden och översättarna har ansett att ett tillträde ger små företag sämre möjligheter att utnyttja patent och att den ökade användningen av engelska utarmar ordförrådet på finska. Men största delen av både små och stora företag har ställt sig bakom förslaget att tillträda överenskommelsen. Vidare anser uppfinnarna att de positiva effekterna är större än de negativa. Vid utfrågningen av de sakkunniga kom det dessutom fram att Londonöverenskommelsen kan göra Finland mer attraktivt för forskning på hög nivå och för FoU och innovation.

Vid ett tillträde till Londonöverenskommelsen kommer patentmaterialet på finska att minska och försämra för de patentspecialiserade översättarna på arbetsmarknaden.Beskrivningen är den del av ansökan som vanligen har det största antalet sidor (en ansökan om europeiskt patent på i snitt 22 sidor har en ansökan på 4 sidor, en beskrivning på 16 sidor inklusive 2 sidor ritningar). Fortfarande kommer den del av ansökan som är juridiskt bindande och kräver mycket exakt översättning att översättas till finska (eller svenska). Tack vare att också patentkraven fortfarande kommer att översättas till finska (eller svenska) kan den nationella terminologin bevaras. Vid en bedömning av omfattningen av översättningsbehovet bör man dessutom komma ihåg att ansökningar om europeiskt patent vanligen översätts till finska (eller svenska) först när patenten ska sättas i kraft, det vill säga 4—6 år efter att ansökan har lämnats in. Enligt konsekvensbedömningen följs patenten aktivt upp, men huvudsakligen utifrån materialet på engelska. Uppföljning uteslutande på finska var ovanligt.

Att tillträda Londonöverenskommelsen stöder Finlands mål att göra det europeiska patentsystemet mer kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt på en global marknad. Finland har gett ett kraftigt stöd till att vidareutveckla EU-patentet (tidigare gemenskapspatent) och det anknytande så viktiga domstolssystemet, framhåller ekonomiutskottet. Förberedelserna för systemet har varit i gång i flera år och arbetet avancerar mycket långsamt. Än så länge finns det ingen säker information om när och i vilken form systemet kommer att införas. Det europeiska patentet ersätter inte EU-patentet, men i dagsläget finns det ett tydligt behov att göra det europeiska patetentet så effektivt som möjligt.

Utskottet anser det befogat att tillträda överenskommensen med hänsyn till att konsekvensbedömningen huvudsakligen talade för ett tillträde och att Finlands generella mål är att främja ett kostnadseffektivt europeiskt patentsystem.

Nationellt patent

Regeringen föreslår att besluten om ansökan om nationellt patent ska kunna ges på engelska under hela ansökningsprocessen, om sökanden önskar det. Innan ansökan bli offentlig måste sökanden lämna in en översättning till finska eller svenska av sammanfattningen och patentkraven. När ett patent har beviljats går det inte längre att använda engelska. Därefter ska finska eller svenska användas vid ett invändnings- eller domstolsförfarande.

Andelen nationella patent av alla patent i Finland har som sagt sjunkit stadigt redan i flera år. Man kan anta att intresset för europeiska patent kommer att öka en aning till följd av Londonöverenskommelsen. Enligt propositionen är det risk för att de nationella patenten blir 1 200—1 500 euro dyrare än de europeiska patenten om språkregimen inte ändras. Regeringen anser det nödvändigt att ändra språkkraven för de nationella patenten för att de fortfarande ska vara av intresse vid sidan av de europeiska patenten.

Den gällande lagstiftningen tillåter att ansökningar om nationellt patent görs på engelska och ungefär 25 procent av ansökningarna utnyttjar möjligheten. Det underlättar för företagen eftersom de kan använda samma översättning till engelska när de ansöker om skydd för sin uppfinning genom europeiskt patent eller något annat internationellt patent.Om intresset för nationella patent minskar, har det stora konsekvenser för den nationella patentmyndigheten (Patent- och registerstyrelsen PRS). Det är mycket viktigt att se till att vår internationellt ansedda patentmyndighet har tryggade verksamhets- och utvecklingsmöjligheter. Utredningarna i samband med nationella patent är en viktig plattform för patent- och registerstyrelsens möjligheter att också i fortsättningen vara en förstklassig expertmyndighet som servar nationella innovationer och deltar i internationellt patentsamarbete. PRS har ingått samarbetsavtal (Patent Prosecution Highway, PPH) med patentverken i Japan och USA. Avsikten är att undvika överlappande utredningar och att ömsesidigt snabba på handläggningen av patentansökningar i länderna. Om engelska antas som processpråk underlättas handläggningen av ansökningar från finländska företag.

Ekonomiutskottet anser att allt detta starkt talar för att regleringen enligt propositionen bör sättas i kraft.

Offentlighet för diarieanteckningar

Även om ansökningar om patent och nyttighetsmodellrätt blir offentliga först drygt ett år (patentansökningar 18 månader och ansökningar om nyttighetsmodeller 15 månader) räknat från inlämningsdagen (eller eventuellt prioritetsdagen), är diarieanteckningarna om ansökan offentliga genast på grundval av den gällande lagstiftningen. Men diarien kan innehålla information som kan ge konkurrenter och andra en fingervisning om vad det är för uppfinning.

Följaktligen anser utskottet det motiverat att bestämmelserna ändras så att anteckningarna som regel ska bli offentliga först samtidigt som ansökan. Regleringen bör dock beakta grundlagsutskottets konstitionella överväganden.

Grundlagsutskottets förslag till ändringar

Grundlagsutskottet kommer med konstitutionella anmärkningar till 7 a § 2 mom. i det andra lagförslaget och 6 a § 2 mom. i det tredje lagförslaget. Som grundlagsutskottet förutsätter föreslår ekonomiutskotet att "eller om något annat inte följer med anledning av patentsökandens begäran" stryks i momenten. I den form regeringen föreslår verkar formuleringen betyda att patentsökanden kan begära att diarieuppgifterna ska vara sekretessbelagda också efter att patentansökan har blivit offentlig. För att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning måste möjligheten att förlänga sekretesstiden på begäran av patentsökanden uteslutas. Med stöd av 26 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) kan patentsökanden däremot begära att sekretessbelagd diarieinformation offentliggörs redan innan sekretesstiden går ut. Bestämmelser om detta finns redan i lagstiftningen och därför behöver frågan inte regleras i den här lagen.

Beträffande det andra lagförslaget framhåller grundlagsutskottet att bestämmelsen (24 §) om avgift för den som gör en invändning mot ett patent måste vara tydligare. Utskottet inför ett preciserande tillägg i paragrafen.

Beträffande språkregimen framhåller grundlagsutskottet (s. 3) att 70 h i förslaget till patentlag gör avsteg från 10 § 1 mom. i språklagen. Enligt 70 h § ska patentkraven för europeiska patent översättas till finska, men de kan översättas till svenska om patenthavarens språk är svenska. Bestämmelserna begränsar i någon mån enskildas rätt att använda finska och svenska hos myndigheterna på det sätt som de önskar. Orsakerna till avvikelsen anges i detaljmotiveringen (RP, s. 43). Så gott som alla europeiska patent som sätts i kraft i Finland sätts också i kraft i Sverige som kräver att patentkraven ska översättas till svenska. Tillgången till översättningar till finska kan komma i farozonen om kraven alltid får översättas till svenska om patentsökanden önskar det. Detta eftersom det ur patenthavarens synvinkel settär mest kostnaseffektivt att alltid använda den svenska översättningen som också kan användas när patent söks i Sverige. I och med att europeiska patent som sätts i kraft i Finland också träder i kraft i Sverige finns det garantier för att svenska översättningar så gott som alltid är tillgängliga. De finns i elektroniskt format på bland annat PRS:s webbsida. Precis som nu är PRS berett att i förekommande fall översätta enskilda patentkrav som inte annars finns på finska eller svenska. Följaktligen anser utskottet 70 h § befogad och framhåller att den beträffande översättningar till svenska stämmer överens med gällande lagstiftning.