Motivering

Aspekter på budgetpropositionen

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås sammanlagt 3 367 miljoner euro. Förvaltningsområdet prioriterar en hög sysselsättning som ska nås genom att främja dels produktivitet och kompetens, dels ekonomisk och regional konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. Målet är en stark och hållbar ekonomisk tillväxt. Det ska nås genom att skapa bättre villkor för företagsamhet och investeringar och genom att tillgodose företagens arbetskrafts- och kunskapsbehov.

Företagsamheten backas upp genom att stärka Finnvera Abp:s riskbenägenhet. Riksdagen har fått lagstiftning för behandling som ska säkra finländska exportföretags konkurrensvillkor. Finnvera är aktivt med och finansierar företag i etableringsfas och tillväxt.

Regeringen föreslår 814 miljoner euro för innovationspolitik och företags internationalisering, alltså 13,4 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2011. Bland annat Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer får mindre bevillningsfullmakter, men å andra sidan satsas det på grön ekonomisk tillväxt och Teknologiska forskningscentralens infrastruktur för forskning i förnybara energikällor.

För regionutveckling och strukturfondspolitik föreslås 587 miljoner euro, alltså omkring 30 miljoner euro mindre i nationell medfinansiering. Medel från strukturfondsprogrammen ska gå till insatser för att främja företagsamhet, ny affärsverksamhet och nya arbetstillfällen och till sysselsättning och utbildning.

Utgiftsbesparingarna kommer att synas inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i form av minskade anslag för vissa ändamål. Utgifterna inom hela förvaltningsområdet minskar med 2 procent mot budgeten för 2011 (utan tilläggsbudgetar). Det är viktigt att anslagen utnyttjas effektivt för att de ska ge ännu bättre valuta, trots att det finns mindre pengar att röra sig med, menar ekonomiutskottet.

Utskottet hänvisar till sitt utlåtande EkUU 14/2011 rd (SRR 1/2011 rd om de justerade ramarna för statsfinanserna). Där tar det upp frågor som insatser för att främja företagsamhet, företagsfinansiering och FoU-finansiering, energibeskattning och ungdomsarbetslöshet.

För samhällsekonomin spelar det en väsentlig roll att företagen kan räkna med sådana verksamhetsvillkor och en sådan internationell konkurrenskraft att de inte behöver flytta utomlands till lågkostnadsländer. Finland måste fortsatt vara ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ för investeringar. Genom att investera i ny affärsverksamhet bidrar vi till nya arbetstillfällen i privat sektor, en samhällsekonomisk tillväxt och en starkare välfärdsstat. Det här gäller alla politikområden, inte bara arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

Kampen mot svart ekonomi

I regeringsprogrammet finns ett stycke om en effektivare bekämpning av grå ekonomi (s. 15—16). Regeringen ska ta reda på om bl.a. beställaransvarslagen behöver ses över. Utifrån den utredningen kommer regeringen att bereda de nödvändiga reformförslagen på trepartsbasis. I reformarbetet aktualiseras bl.a. beställarens ansvar i relation till underentreprenörens ansvar i olika branscher, en eventuell höjning av försummelseavgifterna och kraftigare sanktioner för upprepade och uppsåtliga försummelser.

Enligt information till ekonomiutskottet har arbets- och näringsministeriet tillsatt två arbetsgrupper för att bereda insatserna mot svart ekonomi. Arbetsgruppernas mandat går ut den 31 december 2011. Dessutom kommer ministeriet att utreda frågan om förbud mot att betala ut löner kontant i näringsverksamhet och att införa typgodkända kassaapparater. Under innevarande regeringsperiod ska ministeriet också göra en samlad utvärdering av lagstiftningen om användning av utländsk arbetskraft. I samråd med Estland ska ministeriet se på vilka möjligheter det finns att lägga upp ett gemensamt program för bekämpning av svart ekonomi.

Ekonomiutskottet tillstyrker alla åtgärder för att bekämpa svart ekonomi i regeringsprogrammet och inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Svart ekonomi måste motas i förväg för det är då som kampen ger störst ekonomisk nytta. Det inverkar också positivt på det samhälleliga ansvaret och samhällsmoralen att den svarta ekonomin bekämpas.

Internationaliseringsstöd för företags samprojekt (32.20.43)

Fullmakten och anslaget på momentet får användas till små och medelstora företags gemensamma internationaliseringsprojekt som främjar utrikeshandel och export. Enligt förklaringen ska projekt i Ryssland, Kina och Indien högprioriteras. Framför allt små företag har mycket begränsade eller helt obefintliga resurser att ta sig ut på nya marknader eller söka nya öppningar på redan etablerade marknader. Med hjälp av internationaliseringsstödet kan företagens tillväxt främjas och nya arbetstillfällen skapas i eget land.

Enligt fullmakten i budgetpropositionen får nya understöd beviljas 2012 till ett belopp av 17,692 miljoner euro, vilket är omkring 8 miljoner euro mindre än för i år.

Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (32.20.83)

Med lån från anslaget på momentet uppmuntras företag av alla storlekar och andra sammanslutningar till insatser inom teknologi, forskning och innovation. Målet är att påskynda deras utveckling och höja förädlingsvärdet och produktiviteten. Lån kan också beviljas för riskprojekt. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om resultatet inte går att utvinna ekonomiskt, kan Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer på ansökan av en låntagare i undantagsfall delvis eller helt efterskänka det obetalda kapitalet och räntorna på lån. De efterskänkta lånen får uppgå till högst 20 miljoner euro jämfört med 40 miljoner euro 2011.

Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (32.20.40)

Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer har en understödsfullmakt på 437 miljoner euro. Den är omkring 50 miljoner euro mindre än 2011.

Arbets- och näringsministeriet har informerat ekonomiutskottet om att pågående program inte kommer att avbrytas, men att de får lov att hålla till godo med mindre pengar än planerat. Det ska ske så kontrollerat som möjligt, utan några extrema åtgärder, med hänsyn till den aktuella efterfrågan inom varje temaområde. Trots att fullmakterna minskar kommer det att finnas rum för nya teman tack vare att elva program går mot sitt slut i år och nästa år. Bara ett program är under beredning just nu. Det handlar om Utvecklande av arbetslivet, som ingår som ett delprogram i regeringsprogrammet. Det kommer att bearbetas utan avbrott. Vid sidan av det delprogrammet tas nya satsningar fram som Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer har identifierat som områden med särskild potential för Finland. Idéer ska finslipas och formuleras till program, som vanligt i bred och nära samverkan med näringslivet, forskarvärlden och andra relevanta parter.

Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (32.40.31)

I budgetpropositionen för 2012 föreslås 4,511 miljoner euro på momentet. I budgetpropositionen för 2011 var anslaget lika stort, men riksdagen ökade det med 200 000 euro. I år har man haft tillgång till ett reservationsanslag på 1 miljon euro som beviljades i den fjärde tilläggsbudgeten för 2010 (RSk 31/2010 rd) och som fick användas för att anställa fler rådgivare för att tillgodose den ökade efterfrågan på rådgivningstjänster. Bokslutet för 2010 stannade på 6,011 miljoner euro.

Företaget Asiakastieto uppger att närapå 330 000 personer hade betalningsstörningar i slutet av juni 2011. Inom loppet av ett år hade nästan 18 000 personer fått en anteckning om betalningsstörning. Totalt gjordes det fler än 800 000 nya anteckningar om betalningsstörningar.

Fram till slutet av juni 2011 hade inemot 80 miljoner euro beviljats i nya snabblån. Snabblånen var 223 euro, kostnaderna 25,4 procent och återbetalningstiden 33,6 dagar i genomsnitt. Snabblånen hade gått upp med omkring 17 miljoner euro från motsvarande tidpunkt ett år tidigare.

Att anslaget för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning sänks till nivån i budgetpropositionen för 2012 betyder att 24 årsverken måste bort. Enligt budgeten är det genomsnittliga kötidsmålet för nya kunder högst 60 dagar. I juli 2011 var kötiden i snitt 53 dagar, men det förekom stor variation mellan olika delar av landet, mellan 25 dagar i Lappland och 79 dagar i södra och norra Finland. Man kan räkna med att ju mer skuldsättningen ökar och ju längre det råder osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen, desto mer ökar efterfrågan på ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Det är av största vikt att man tar tag i skälen till skuldsättningen och att överskuldsättning förebyggs med alla till buds stående medel, anser ekonomiutskottet. För samhället betyder överskuldsättning stora kostnader, inbegripet domstols- och indrivningskostnader och andra konsekvenser. Överskuldsättning leder också till utslagning och personliga tragedier.

Statsunderstöd för konsumentorganisationer (32.40.50)

I början av 2011 slogs Finlands Konsumentförbund rf och Kuluttajat—Konsumenterna rf ihop och blev Kuluttajaliitto—Konsumentförbundet. Förbundet är en intresseorganisation för konsumenter med uppgift att ge råd och sprida konsumentinformation till konsumenter.

Enligt budgetpropositionen ska 504 000 euro av anslaget på momentet få användas som understöd till utgifterna för sådana funktioner som Konsumentverket anvisar Kuluttajaliitto—Konsumentförbundet. Anslaget är 150 000 euro mindre än båda organisationernas anslag tillsammans 2011.