Förslaget
Kommissionen publicerade i juli 2005 ett tredje utkast till
riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007—2013.
Regeringen har med anledning av utkastet preciserat sin ståndpunkt
som bygger på ett samrådsdokument från
december 2004.
Statsrådets kompletterande skrivelse den 22 september
2005 ger en detaljbeskrivning av kommissionens utkast till meddelande.
Regeringens ståndpunkt
1. Definitionen av regioner med låg befolkningstäthet
enligt artikel 87.3 c/stödberättigade
regioner
Regeringen är i det stora hela tillfreds med kommissionens
förslag till definition av stödberättigade
regioner. Förslaget ger medlemsstaterna tillräcklig
stort spelrum i valet av regioner.
Men regeringen anser fortfarande att definitionen av regioner
med låg befolkningstäthet (befolkning < 12,5
personer/km2) bör vara antingen NUTS
II eller NUTS III och att medlemsstaten själv får
bestämma vilkendera nivån som gäller.
Befolkningen bör beräknas i relation till regionernas
totala yta, inte landytan.
För att lokala särskilda förhållanden
ska kunna beaktas bättre i definitionen av stödberättigade
regioner föreslår regeringen att villkoret under
punkt 27, dvs. en befolkning på minst 20 000 invånare,
minskas t.ex. till 15 000 invånare.
2. Driftstöd
Regeringen tillstyrker kommissionens förslag till driftstöd.
3. Höjd stödnivå för investeringsstöd
i regioner med den lägsta befolkningstätheten
Regeringen upprepar Finlands tidigare ståndpunkt att
det i regioner med den lägsta befolkningstätheten
bör vara möjligt att bevilja också investeringsstöd
med höjd stödnivå (t.ex. bonus på 10
procentenheter) jämfört med den allmänna
stödnivån för c-regioner med låg
befolkningstäthet.
4. Finlands övriga detaljsynpunkter på en översyn
av riktlinjerna för regionalstöd
Regeringen tillstyrker kommissionens förslag till ny
stödform för småföretag i inledningsfasen.
Värt att notera i förslaget är att man
för första gången avser att införa
också ett stödtak i euro på företagsnivå vid
sidan av stödnivåer.
Kommissionen lägger fram ett brett spektrum av stödberättigade
kostnader som också omfattar kostnader typ driftstöd.
De föreslagna stödnivåerna är
rätt låga och minskar risken för konkurrenssnedvridningar.
Regeringen anser vidare att stöd också ska kunna
beviljas utanför stödberättigade regioner. Det
logiska vore i så fall att både stödnivåerna och
stödtaken är något högre i de
stödberättigade regionerna än i andra
regioner.
Regeringen upprepar Finlands tidigare ståndpunkt att
investeringsstödet till storföretag bör avgränsas
t.ex. till 30 procent av stödtaket i medlemsstaterna. Förslaget
ligger i linje med Europeiska rådets mål i Stockholm
och Barcelona för att minska stöden med de mest
konkurrenssnedvridande effekterna. Vidare tillstyrker Finland att
de sektorsövergripande rambestämmelserna för
regionalstöd till stora investeringsprojekt tas in i de
nya reglerna för riktlinjerna. Regeln kunde rentav skärpas
genom ett tak i euro för investeringsstöd till
enskilda projekt.
Vidare föreslår regeringen att de c-regioner som
ska bildas av regioner enligt artikel 87.3a ska få driftstöd
enligt nu gällande regler under en övergångsperiod
på fem år. Driftstödet är motiverat
den tid regionen anpassar sig till den nya situationen.
Regeringen tillstyrker en regel om gruppundantag för
regionalstöd. Kommissionens förslag är
motiverat för att underlätta de administrativa procedurerna
när hotet om konkurrenssnedvridning är litet.
Driftsstöd för transportsektorn är t.ex.
en stödform med få konkurrenssnedvridande verkningar
och bör därför omfattas av gruppundantag.
Finland föreslår i alla fall att kommissionens
förslag till temporärt stöd (kategori 4)
inte ska omfattas av gruppundantag.
Likaså bör man använda bruttonivå i
stället för nuvarande nettonivå.