Motivering
Utskottet anser att förslaget till förordning
utifrån ordförandelandets kompromissförslag
avsevärt bättre motsvarar de mål Finland
har. Förordningens tillämpningsområde
anges tydligare, förhållandet till EU-lagstiftningen
har preciserats, man har bedömt hur förordningen
fungerar i praktiken och vilka dess ekonomiska konsekvenser är.
Ifall ordförandelandet Storbritanniens andra kompromissförslag
läggs till grund för de politiska besluten ger
flexibiliteten i fråga om principen "ett ämne,
en registrering" (One Substance One Registration, OSOR) enligt utskottet
den största anledningen till bekymmer.
I sitt tidigare utlåtande (EkUU 14/2004 rd) har
utskottet fäst särskilt avseende vid eventuella
negativa konsekvenser för industrins konkurrenskraft i
gemenskapen och den ekonomiska belastningen för i synnerhet
liten och medelstor industri. Man bör försäkra
sig om att förordningen inte försvårar
gemenskapens handel med tredjeländer. I sitt utlåtande
påpekade utskottet också att globala lösningar
bör eftersträvas i globala frågor. Dessa
principiella bekymmer är delvis fortfarande aktuella.
Det har gjorts flera undersökningar om både de
positiva och negativa ekonomiska effekterna av kommissionens förslag.
Resultaten skiljer sig till och med i hög grad från
varandra men ger en fingervisning om vilka sektorer de ekonomiska konsekvenserna
drabbar. Relativt sett är kostnadseffekterna störst
när det gäller liten och medelstor industri eftersom
deras möjligheter att överföra kostnadsökningen
på produktpriserna är begränsade. Däremot
finns det endast allmänna bedömningar om hur förordningen
påverkar konkurrenskraften överlag, exempelvis
forsknings- och utvecklingsarbetet.
Om man ser på liten och medelstor industri, som är
särskilt viktig för Finland, innehåller
ordförandelandets kompromissförslag viktiga förbättringar
som kan minska den ekonomiska belastningen. Det är emellertid
avgörande hur principen om gemensam registrering av ett ämne, OSOR,
kan tillämpas i praktiken. De undantag som intagits i ordförandelandets
andra kompromissförslag är till den grad allmänna
(det råder oenighet om innehållet; kostnaderna
för gemensam registrering är oskäligt
höga jämförda med egen registrering;
ett företag anser att uppgiften är delikat i kommersiellt
hänseende och den, om den kom fram, sannolikt skulle förorsaka
betydande kommersiell förlust) att de kan urvattna artikelns
syfte. Det ursprungliga målet med OSOR förfarandet
var att de små och medelstora företagen ska kunna
bilda konsortier med större företag som tillverkar
eller importerar samma ämne och därmed få hjälp
med registreringarna. Det finns risk att storföretagen
genom att tillämpa rätten till undantag kan komma
ifrån den gemensamma registreringen och sköta
registreringen på egen hand. Dessutom belastar registreringsprocessen
de små och medelstora företagen ekonomiskt och
administrativt. Utskottet anser att Finlands mål i de fortsatta
förhandlingarna bör vara att tillämpningsområdet
för principen "ett ämne, en registrering" blir
så omfattande som möjligt.
Förslaget till förordning lider också för övrigt av
sådana allmänna formuleringar. Till exempel då det
gäller bestämmelsen om ämnen i varor är registreringsskyldigheten
angiven i så allmänna drag att man inte kan dra
några säkra slutsatser om hur den (art. 6.2) ska
tillämpas i framtiden. Vid utfrågningen av sakkunniga
i utskottet har man bedömt att bestämmelsen leder
till onödig testning av produkter och byråkrati.
Det finns också risk att frågor som är
viktiga med tanke på tillämpningen av förordningen överförs
till kommittéförfarandet.
Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet har särskilt
avseende fästs vid registreringen av mindre mängder
(1—10 tn/a). Det har ansetts vara bra att bestämmelsen
baserar sig på en riskbedömning men man har också konstaterat
att den skulle ha verklig betydelse för liten och medelstor
industri om gränsen för tillämpning skulle
vara 100 t/a i stället för 10 ton. Inställningen är
också negativ till att tillstånden är
tidsbegränsade.
Utskottet finner det viktigt att kemikaliemyndighetens roll
stärks. För att säkerställa
konkurrensförutsättningarna för industrin
i gemenskapen på ett likvärdigt sätt
ska bestämmelserna införas samtidigt inom hela
gemenskapen och tilllämpas på samma sätt.
Ju större rum för tolkning bestämmelsen
lämnar desto viktigare är det att en enda myndighet
styr och övervakar att den tillämpas på ett
enhetligt sätt. Utskottet understryker att kemikaliemyndigheten
bör ha en viktig roll.
Utskottet har ovan behandlat de huvudproblem som fortfarande
ingår i kompromissförslaget. Den positiva utvecklingen
har emellertid varit påfallande och trots att förslaget ännu
innehåller frågor som bör ses över
utgör ordförandelandets andra kompromissförslag
ett rimligt underlag för politisk enighet.