Förslaget
Europeiska gemenskapernas kommission presenterade den 6 april
2005 ett förslag till Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram
för verksamhet inom området forskning, teknisk
utveckling och demonstration 2007—2013 (EG-ramprogrammet)
och ett förslag till sjunde ramprogrammet för
Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning
och utbildning på kärnenergiområdet 2007—2011
(ramprogrammet för Euratom). Enligt kommissionen stöder
förslaget till det sjunde ramprogrammet för forskning
målen i Lissabonstrategin där kunskap utgör
grunden för samtliga delområden och där
forskningen innehar en central roll som motor i produktion och utnyttjande
av kunskap och kompetens. Det sjunde ramprogrammet för
forskning är också i fråga om innehåll,
organisation, sättet att genomföra programmet
och administrativa instrument upplagt så att det ska gjuta
nytt liv i Lissabonstrategin.
Målet är att stärka gemenskapsindustrins
vetenskapliga och tekniska grund och konkurrenskraft samt att främja
sysselsättning, social utveckling och en hållbar
miljö. Ramprogrammet spelar en central roll för
Lissabonmålen och för uppkomsten av ett Europeiskt
område för forskningsverksamhet (European Research
Area, ERA) vid sidan av medlemsstaternas egen forskning.
EG-ramprogrammet består av fyra särskilda program
(Samarbete, Idéer, Människor och Kapacitet) som
ska bidra till uppkomsten av europeiska kompetenscentra av världsklass
och Gemensamma forskningscentrets (GFG) forskningsaktiviteter (icke-nukleära åtgärder).
Kommissionen föreslår en total budget på 75 818
miljoner euro för det sjunde ramprogrammet för
forskning, varav 72 726 miljoner euro (96 %) har reserverats
för EG-ramprogrammet och 3 092 miljoner euro för
ramprogrammet för Euratom. Jämfört med
budgeten för det sjätte ramprogrammet för
forskning (2002— 2006) skulle detta betyda en fördubbling
av anslagen för forskning.
Statsrådets skrivelse innehåller en detaljerad beskrivning
av forskningsprogrammets innehåll.
Regeringens ståndpunkt
Regeringen anser att strategin, målsättningen och
strävan efter kontinuitet i kommissionens förslag är
helt riktiga. Ramprogrammet bör stödja målen
i Lissabonstrategin och förbättra den europeiska
industrins och forskningens konkurrenskraft samt stärka
unionens vetenskapliga och tekniska grund. Det bör främja
den europeiska spetsforskningen och bidra till framväxten av
ett europeiskt område för forskningsverksamhet
(ERA). Ramprogrammet bör tillföra Europa ett genuint
mervärde. Forskningen inom ramprogrammet bör alltså komplettera
de nationella forskningsinsatserna och koncentrera sig på att stödja
projekt som inte kan genomföras på nationell nivå men
som genom samordning av medlemsstaternas resurser kan fås
att tjäna både europeiska och nationella intressen.
EU:s ramprogram för forskning bör fokuseras på finansiering
av spetsforskning.
Budget
Kommissionen föreslår i praktiken en fördubbling
av ramprogrammets budget, vilket i princip motsvarar regeringens
preliminära ståndpunkt att merparten av de ökade
konkurrensanslagen under finansieringsperioden 2007—2013
bör avsättas för forskning och teknisk
utveckling (ramprogrammet för forskning och utveckling).
Regeringen kräver att tilläggsresurserna inte
får används för att ersätta
nationella forskningsinsatser utan att de ökade resurserna
kopplas till program som tillför ett mervärde
och tillväxt. Innehållet i ramprogrammet bör
granskas i sammanhang med finansieringen. Regeringens inställning
till förhandlingarna om EU:s nya budgetramar är
att minst 75 % av resurserna för konkurrenskraft
ska kanaliseras till FoU. Den tar närmare ställning
till ramprogrammets totala budget under rubriken "Konkurrenskraft"
i samband med förhandlingarna om budgetramen.
Regeringen anser att kriterierna vid valet av projekt som finansieras över
ramprogrammet bör vara expertis och högkvalitativ
planering. Finansieringen över strukturfonderna bör
däremot gå till att förstärka
FoU-infrastrukturen, de mänskliga resurserna och innovationskompetensen
särskilt i de minst utvecklade regionerna.
Tematiska prioriteringar
Kommissionens förslag till ramprogram har en i allt
väsentligt klar organisatorisk struktur. Det är viktigt
att uppdelningen av programmen i åtgärdsområden är
rationell och genomförbar.
Kommissionens förslag till tematiska prioriteringar
för programmet Samarbete är enligt regeringens
mening i allt väsentligt riktiga. Men på vissa
områden behövs det preciseringar. De tematiska
prioriteringarna i ramprogrammet bör koncentreras till
områden som skapar tillväxt och innovationer samt
områden som är centrala för gemenskapspolitiken.
Om de resurser som reserverats för ramprogrammet minskar
i avgörande grad jämfört med vad som
föreslagits, bör fokuseringen av de tematiska
prioriteringarna omprövas. Det är dessutom viktigt
att ramprogrammet på ett flexibelt sätt kan tillgodose
oförutsedda forskningsbehov på grund av nya frågor inom
politikområdena eller nya forskningsrön.
Regeringen tillstyrker kommissionens förslag att ramprogrammet
ska inkludera ett särskilt program Idéer med fokus
på finansiering av primärforskningen eftersom
också den behöver förstärkas
för att ge den europeiska ekonomin och forskningen ökad
konkurrens- och attraktionskraft. Det nya systemet får
inte leda till att finansieringen används till att avhjälpa
bristerna i den nationella finansieringen. Därför är
det inte lämpligt att finansiera enskilda mindre projekt på EU-nivå,
utan finansiering bör reserveras för projekt som är
för omfattande, komplexa eller riskfyllda för
att finansieras av en enskild medlemsstat. Projekten bör
vara tillgängliga för hela det europeiska forskarsamhället.
Insatserna ska klart stödja spetsforskningen i Europa.
Huvudlinjerna i det föreslagna programmet Människor är
acceptabla för regeringen. Särskilt viktiga är
stödet för nätverk för forskarutbildning,
för samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och
industri och stödet för samarbete med tredjeländer.
Programmet Kapacitet innehåller viktiga element, som
forskningsinfrastruktur och forskning som gynnar små och
medelstora företag. Regeringen ställer sig tveksam
till att ramprogrammets medel används för att
förbättra forskningspotentialen i mindre utvecklade
regioner eftersom det primärt är strukturfondsmedel
som bör användas för detta.
De föreslagna prioriteringarna i ramprogrammet för
Euratom är förenliga med regeringens syn. Forskning
kring fortsatt användning av de nuvarande reaktorsystemen
har traditionellt varit ett av våra starka områden.
Förslaget lyfter helt riktigt fram forskningen om användningsmöjligheterna
för kommande reaktorsystem samt säkerhetsaspekterna.
ITER-projektet inom fusionsenergiforskningen är viktigt
eftersom Europa just nu är den ledande kontinenten när det
gäller fusionsforskning och det är angeläget att
behålla den positionen. De nationella associationsavtalen
spelar en viktig roll för fusionsenergiforskningen som
helhet och stödet för dem bör säkerställas
också genom det sjunde ramprogrammet för forskning.
Gemensamma teknikinitiativ
För att göra Europa mer konkurrenskraftigt
måste Europeiska unionen aktivt satsa på samarbete mellan
den offentliga och den privata sektorn för att utveckla
och införa tekniska innovationer utifrån industrins
behov. Sett ur denna synvinkel är de gemensamma teknikinitiativen
(Joint Technology Initiatives, JTI) en ny intressant och ambitiös
samarbetsform. Teknikinitiativen kan lämpa sig för
sådan långsiktig utveckling av hela sektorn som
kräver stora satsningar för att säkra positionerna
globalt. Men teknikinitiativen kan övervägas bara
i det fall att målen inte kan nås med traditionella
instrument. Initiativen bör vara tillgängliga
för nya deltagare och dessutom bör reglerna för
kriterier för val av nya områden och för
hur resultaten ska utnyttjas vara klara. Regeringen anser att teknikinitiativen
kan genomföras men att det bör ske med omdöme.
Små och medelstora företag
Regeringen är i det stora hela tillfreds med kommissionens
förslag att små och medelstora företag
ska kunna delta i programmet. Det är viktigt att de små och
medelstora företagen kan delta i projekten under de tematiska
prioriteringarna inom programmet Samarbete och att det dessutom
stöder småskaligare projekt som utgår
från de små och medelstora företagens
egna behov och specialinsatser för dem. Ramprogrammets förfaranden
och instrument bör slipas så att de möjliggör
för små och medelstora företag att delta
i det.
Spridning av resultat och tekniköverföring
Som regeringen ser det är det viktigt att resultaten
av den forskning som finansieras med medel från det sjunde
ramprogrammet för forskning utnyttjas och sprids i så vida
kretsar och så effektivt som möjligt. Kriterierna
för finansiering bör utöver spetsforskning
och hög kvalitet också omfatta största
möjliga exploaterbarhet, både ekonomiskt och socialt.
De som utnyttjar forskningsrönen bör ända
från början kopplas till planeringen och genomförandet,
och projekten bör organiseras så att resultaten
kan nyttiggöras så flexibelt som möjligt.
Det låter sig bäst göras om den privata
och den offentliga FoU-sektorn samarbetar. Också reglerna
för spridning och utnyttjande av resultaten bör
stödja detta mål och de bör vara så klara
och ändamålsenliga som möjligt.
Förvaltningen av ramprogrammet
Regeringen tillstyrker kommissionens ambition om enklare och
effektivare genomförande och förvaltning av det
sjunde ramprogrammet för forskning. Huvudansvaret för
forskningspolitiken bör dock fortsättningsvis
vila på kommissionen. Kommissionen föreslår
att förvaltningsuppgifterna partiellt läggs ut
och då måste det finnas adekvata motiv för
det av både lämplighetshänsyn och ekonomiska
orsaker. Att uppgifterna läggs ut får inte betyda
att de sammanlagda administrativa utgifternas andel av budgeten ökar.
Det finns anledning att begära ytterligare utredning av
kommissionen om de besparingar som utläggningen kan förväntas
ge för generaldirektoratet för forskning.
Regeringen ser kommissionens förslag om förvaltning
av programmet Idéer som ett steg i rätt riktning
men det behövs närmare detaljer om hur förvaltningen
ska organiseras och om de olika aktörernas ansvar (ERC,
kommissionen, programkommittén).
Instrument
Enligt regeringens uppfattning är kommissionens förslag
om instrumenten för det sjunde ramprogrammet för
forskning ett steg i rätt riktning. De projektformer i
tidigare ramprogram som ansetts fungera väl bör
bibehållas och de brister som upptäckts i dem
avhjälpas. Det sjunde ramprogrammet för forskning
bör vara tillgängligt för både
stora och små företag, universitet och forskningsinstitut
samt för eventuella andra deltagare. Det återspeglas
också i projektinstrumenten. Det är viktigt att
se till att instrumenten är användarvänliga
och att förvaltningsförfarandena är smidiga
samt att de som genomför projekten själva kan
välja de instrument som de anser vara bäst lämpade
för projekten.