Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Högre oljeavfallsavgift

Utskottet anser det befogat att höja oljeavfallsavgiften från 4,2 till 5,75 cent per kilogram. Då kan behovet av medel för hanteringen av oljeavfall och annat farligt avfall täckas. Beloppet uppgår till cirka 4,6 miljoner euro om året.

Avkastningen av oljeavfallsavgiften uppgår i dagsläget till cirka 3,3 miljoner euro. Det årliga behovet av extra anslag är således lite över en miljon euro. Den föreslagna förhöjningen täcker in ökningen förutsatt att den årliga kvantiteten smörjoljor och smörjmedel som avgiften hänför sig till inte ändras utan fortsatt ligger på den kalkylerade nivån, cirka 80 000 ton om året.

Också miljöutskottet anser höjningen nödvändig för att anslaget också framöver ska kunna användas till sanering av förorenade markområden.

Produkter som omfattas av oljeavfallsavgiften

Finansutskottet har ingenting att anmärka mot propositionen vad gäller samordningen av de positioner som omfattas av oljeavfallsavgiften med gemenskapens så kallade KN-nomenklatur. Det är en teknisk ändring.

Utskottet vill emellertid påpeka att oljeavfallsavgiften gäller samtliga smörjoljor och smörjmedel som ingår i tulltariffpositionerna i 2 §. Där ingår således också vegetabiliska produkter trots att de inte belastar miljön på samma sätt som fossila produkter.

Det faktum att de beskattas på samma sätt har motiverats med att regelverket bör vara enkelt och lätt att tillämpa. Enligt finansministeriet bör den nuvarande lagen inte göras mer komplicerad, till exempel genom flera olika avgiftsintervaller beroende på oljekvalitet, användningsändamål, användningstidpunkt etc.

En tydlig reglering som är lätt att tillämpa är ett bra mål, särskilt när vi har att göra med en liten speciallag, framhåller utskottet. Lagen om oljeavfallsavgift är emellertid i högsta grad en miljörelaterad skattelag och bygger bland annat på principen att den som förorenar betalar. Därför vore det bra för konsekvensens skull att lagen tar hänsyn till hur mycket olika produkter belastar miljön.

Av dessa skäl anser utskottet det viktigt att det utreds hur lagen kunde ändras för att få en mer miljöstyrande effekt och hur användningen av biobaserade produkter kunde främjas med hjälp av skattemässiga lösningar.

Användningen av medlen

Utskottet har ingenting att anmärka mot innehållet i 7 § som gäller användningen av medlen från oljeavfallsavgiften. Lagtexten innehåller dock en del formuleringar från den gamla lagen och de kunde enligt utskottet formuleras om.

Också miljöutskottet föreslår att den första meningen i 7 § preciseras för att begreppet behandling av oljeavfall ska stämma överens med den gällande lagen.

Enligt den gällande lagen används medlen bland annat till transport, lagring och behandling av oljeavfall. I propositionen beskrivs användningsändamålet allmänt med ordet behandling av oljeavfall utan att begreppet definieras närmare. Tanken har dock inte varit att ändra innebörden i lagrummet.

För att formuleringen inte ska medföra onödig osäkerhet föreslår utskottet att 7 § ändras till att medlen från oljeavfallsavgiften får användas för att täcka utgifter för insamling, transport, lagring och behandling av oljeavfall i enlighet med vad som föreskrivs i förordning av statsrådet.

I likhet med den gällande lagen föreskriver den föreslagna lagen också att en del av medlen får föras över till oljeskyddsfonden i statsbudgeten. Medel ur fonden får bland annat användas till kostnader för oljeskadade markområden och bekämpning av oljeskador. Men hänvisningen gäller den gamla formuleringen och kan också den medföra onödig osäkerhet. Utskottet föreslår därför att hänvisningen stryks. Framöver kan medel således användas till kostnader för sanering av oljeförorenad mark och oljeförorenat grundvatten.

Tidpunkten för höjningen

Avsikten är att höjningen ska träda i kraft permanent från och med nästa år.

Utskottet anser det inte nödvändigt att begränsa giltighetstiden till ett visst år, till exempel 2010, som föreslogs vid utfrågningen av de sakkunniga. För det första är det svårt att förutse vilket avkastningsbehovet är inpå nästa decennium. För det andra kan behovet av ändringar i vilket fall som helst bedömas om det behövs.