21. Omkostnader (förslagsanslag)

Utifrån budgetmotion BM 1214/2001 rd ökas momentet med 50 000 euro för ett minnesmärke över statsrådet Johannes Virolainen i Lojo. Projektets totalkostnader uppskattas till omkring 118 000 euro. För finansieringen av en staty är det meningen att ordna en medborgarinsamling som dels enskilda personer, dels också sammanslutningar som stått Johannes Virolainen nära kommer att delta i. Enligt motiveringen till budgetmotionen har Lojo stad för sin del fattat beslut om behövliga ombyggnadsarbeten på den plats där minnesmärket kommer att placeras och om att svara för områdets underhållskostnader.

Momentet får följande ändrade lydelse:

Under momentet beviljas 43 022 000 euro.

Av anslaget anvisas 50 000 euro för uppförande av ett minnesmärke över statsrådet Johannes Virolainen i Lojo (Nytt).

74. Riksdagens tillbyggnad (reservationsanslag 3 år)

I budgeten för 2001 beviljades 40 miljoner mark för planerings- och byggkostnaderna för riksdagens tillbyggnad. Det var fråga om den första budgeten där medel beviljades inte bara för planering utan också för byggande. I sammanhanget godkände riksdagen också ett uttalande där den förutsatte att konjunktureffekterna vägs in i beslutet om byggstart för riksdagens tillbyggnad.

Enligt vad utskottet har erfarit har tidtabellen för tillbyggnaden skjutits fram med omkring 4—5 månader jämfört med planerna under beredningen av budgetpropositionen, vilket betyder att anslagsbehovet är mindre än vad som föreslagits.

Momentet minskas med 13 796 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 9 750 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Finansutskottet konstaterar att det i sitt utlåtande till utrikesutskottet om utrikesförvaltningens uppgifter och resurser FiUU 27/2001 rd har tagit ställning till omkostnaderna. I sitt utlåtande fäste utskottet uppmärksamheten vid de knappa anslagen för omkostnader. Under de senaste åren har det i kännbar omfattning varit nödvändigt att finansiera verksamheten med anslag som överförts från föregående år. Den överförda andelen har blivit mindre år för år och det är inte längre möjligt att lösa utrikesförvaltningens finansieringsproblem på detta sätt. Momentet ökas med 1 177 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 152 226 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)

Under behandlingen av årets budget underströk utskottet att såväl Finland i Europa rf som Informationscentralen alternativ till EU rf bör garanteras möjligheter att bedriva verksamhet på sikt när anslag fördelas samt anvisade den förstnämnda ett anslag på 1 200 000 mark och den sistnämnda ett anslag på 300 000 mark. Medborgarorganisationernas Europainformation anvisades i år sammanlagt 3 000 000 mark.

I budgetpropositionen 2002 föreslås 335 000 euro (cirka 1 990 000 mark) för medborgarorganisationernas Europainformation. Jämfört med årets anslag är minskningen således 170 000 euro det vill säga drygt en miljon mark.

Utskottet föreslår att anslaget under punkten Medborgarorganisationernas Europainformation i momentets dispositionsplan ökas med 170 000 euro. Utgående från budgetmotionerna BM 1217/2001 rd och BM 1139/2001 rd går 219 000 euro av anslaget på 505 000 euro för medborgarorganisationernas Europainformation till Finland i Europa rf och utgående från budgetmotion BM 654/2001 rd 51 000 euro till Informationscentralen alternativ till EU rf.

EU:s utveckling till medborgarnas union, åtgärderna i syfte att se över unionens struktur och den största uppgiften inom den närmaste framtiden, utvidgningen, ökar betydelsen av informationsarbetet i hemlandet nära medborgarna. På samma sätt som förut understryker utskottet betydelsen av en pluralistisk Europainformation som också beaktar de europeiska länderna utanför EU.

I enlighet med sitt betänkande om årets budget fäster utskottet uppmärksamhet vid de FN-baserade frivilligorganisationernas verksamhetsförutsättningar och föreslår att punkten Finlands FN-förbund rf i dispositionsplanen ökas med 17 000 euro.

Momentets slutsumma ökar med anledning av det ovan anförda med sammanlagt 187 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 306 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd till de samfund som nämns i dispositionsplanen. Av det för medborgarorganisationernas Europainformation anvisade anslaget anslås 219 000 euro för Finland i Europa rf och 51 000 euro för Informationscentralen alternativ till EU.

51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag)

Brottsofferjouren.

Precis som i fjol har lagutskottet i sitt utlåtande om budgetpropositionen (LaUU 17/2001 rd) framhållit hur viktigt Brottsofferjourens arbete är och att finansieringen måste ordnas med statliga budgetmedel. För att trygga Brottsofferjourens verksamhet finner uskottet det nödvändigt att understödet från justitieministeriet bibehålls. Efter att finansutskottet ökat anslaget har 700 000 mark kunnat disponeras för ändamålet i år. Om Penningautomatföreningens bidrag medräknas har det 2001 funnits 3,2 miljoner mark för ändamålet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2002 att 202 000 euro skall avsättas för understöd till sammanslutningar som arbetar för att förebygga kriminalitet och som tar hand om brottsoffer. Enligt erhållen utredning är understödet till Brottsofferjouren knappt 34 000 euro, det vill säga 200 000 mark. Justitieministeriet och finansministeriet kom under budgetberedningen överens om att föreningens verksamhet 2002 så vitt möjligt skall tryggas med finansiering från Penningautomatföreningen. Penningautomatföreningen har i sin understödsplan för 2002 avsatt 437 000 euro, det vill säga 2 601 000 mark för ändamålet. Utskottet har informerats om att det i slutfasen av regeringens budgetmangling preliminärt dessutom överenskommits att cirka 80 000 euro (cirka 500 000 mark) av Penningautomatföreningens understödspengar skall gå till Brottsofferjouren för en nivåförhöjning. Det betyder att Brottsofferjouren 2002 förfogar över sammantaget 551 000 euro (omkring 3,3 miljoner mark), det vill säga cirka 100 000 mark mer än i år.

Finansutskottet menar att om ansvaret för finansieringen av Brottsofferjourens verksamhet allt mer skjuts över på Penningautomatföreningen, blir det på sikt svårare för denna att öka finansieringen utifrån det faktiska behovet. Samtidigt försvåras planeringen av Brottsofferjourens verksamhet i ett längre perspektiv. Utskottet hänvisar till Brottsofferkommissionens betänkande och till EU:s rambeslut om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden, som antogs i mars i år, och anser att Brottsofferjouren i framtiden bör vara en permanent rikstäckande serviceform som finansieras med statliga medel. Målet bör vara att de hithörande planerna kan göras upp redan under 2002 så att reformen kan genomföras i budgeten för 2003.

Samernas kulturella autonomi.

Enligt dispositionsplanen i motiveringen till momentet avsätts 992 000 euro av anslaget för upprätthållande av samernas kulturella autonomi. Förutom för utgifter till följd av sametingets verksamhet (löner, hyror, resekostnader o.a.) har av anslaget årligen reserverats 200 000 mark för ersättningar enligt lagen om användning av samiska hos myndigheter (516/1991) till kommuner inom samernas hembygdsområde m.fl.

Samiskans ställning har stärkts under de senaste åren. Detta har till exempel i Utsjoki kommun tagit sig uttryck i ökade kostnader för tilllämpning av den samiska språklagen. I samband med behandlingen av årets budget ökade riksdagen anslaget med 200 000 mark för översättningstjänster till kommuner och myndigheter inom sameområdet. Utifrån motiveringen i finansutskottets betänkande FiUB 43/2001 rd har riksdagens beslut tolkats så att pengarna är avsedda för anställning av en translator vid sametingets samiska språkbyrå i Utsjoki. Lönekostnaderna 2002 för en ny translator ingår i det föreslagna understödsanslaget i budgetpropositionen.

Enligt erhållen utredning är de nuvarande translatorsresurserna i Utsjoki kommun otillräckliga. Uppskattningsvis hälften av de kommunalt anställda talar samiska. Den skrivna samiskan bör vara så exakt att besluten inte lämnar rum för tolkning. Om extra medel inte skjuts till, har justitieministeriet inte möjligheter att betala ut större understöd enligt 26 § lagen om användning av samiska hos myndigheter. Momentet ökas med 25 000 euro under dispositionsplanens punkt Understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi. Anslaget är avsett för ersättningar enligt lagen om användning av samiska hos myndigheter till kommuner inom samernas hembygdsområde och till andra självstyrelsesamfund.

Det har redan en längre tid funnits planer på ett särskilt samekulturcentrum inom samernas hembygdsområde. I kulturcentret skulle finnas lokaler för sametinget, ett av Enare kommuns filialbibliotek och ett särskilt samebibliotek, för samiska föreningar, konstnärer och forskare och för företagare. Centret skulle också göra det möjligt att arrangera stora nationella och internationella möten och konferenser i Enare. Den preliminära kostnadskalkylen för nybygget uppgår till 33,3 miljoner mark. Utskottet anser att justitieministeriet bör ge akt på hur projektutredningen gällande det samiska kulturcentret framskrider och hjälpa till att ta fram alternativ till hur projektet kunde realiseras, exempelvis i fråga om kartläggningen av EU-stöd.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 098 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

Anslaget får dessutom av vägande skäl användas till understöd för ersättningar för rättegångar med anledning av miljöskador, samt till nödvändiga kostnader för intressebevakningen i förvaltningsärenden som gäller miljövården. Understöd kan betalas om saken kan anses vara av stor vikt med tanke på det allmänna miljövårdsintresset eller ha en betydande inverkan på många personers omständigheter och de kostnader som åsamkas en part eller kärande inte kan anses vara rimliga med beaktande av hans betalningsförmåga.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett nettoanslag om 500,8 miljoner euro (2 977 miljoner mark) för polisens omkostnader. Efter vissa rättelseposter återstår för dessa omkostnader cirka 537,5 miljoner euro, varav tillägget för i år är 4,8 procent. Trots ökningen är anslaget enligt utredning inte tillräckligt med tanke på de krav som ställts på polisens verksamhet.

Enligt förklaringen i kapitelmotiveringen har antalet brott som kommit till polisens kännedom klart ökat. I synnerhet har narkotikabrottsligheten tilltagit under de senaste åren. Förutom att polisens uppgifter ökar växer polisens arbetsbörda på grund av att brottsligheten blir mera invecklad och professionell.

I regeringsprogrammet konstateras att polisens resurser skall ökas och förutsättningarna att bekämpa narkotikabrottslighet, utreda ekonomiska brott samt bekämpa organiserad kriminalitet förbättras. I sitt betänkande FiUB 43/2000 rd om statsbudgeten för i år fann finansutskottet det viktigt att polisens anslag hålls på den nivå som förutsätts i regeringsprogrammet, dvs. att tillgången till polistjänster kan tryggas även utanför de stora städerna. I praktiken innebär detta att det bör finnas ett tillräckligt antal poliser.

På basis av anpassningsplaner och finansieringskalkyler förefaller det som om antalet polismän kan bibehållas på samma nivå som i år. I praktiken innebär detta i värsta fall att cirka 120—170 av de polismän som blir utexaminerade nästa år inte kan avlönas med 2002 års anslag.

Finansutskottet fäster uppmärksamhet vid de förändringar som har skett i polisens verksamhetsmiljö. Också under den allra senaste tiden har det skett en utveckling som inverkar på polisens verksamhet. Ett exempel på detta är terrorattacken mot USA, som avspeglat sig också i den finländska polisens verksamhet. Det är framför allt hotet om terrorism som kommer att medföra ett behov av att öka skyddspolisens resurser.

Under 2002 blir det sannolikt nödvändigt att göra investeringar i teknik som möjliggör användning av teletvångsmedel. Till detta hänför sig också ökade driftskostnader. Teletvångsmedlen är ett viktigt redskap vid avvärjande och utredningen av den allra grövsta brottsligheten, även sådan brottslighet som tar sig uttryck i terrorism. De första expertutvärderingarna visar att behovet av att investera i teletvångsmedel under nästa år kan uppgå till cirka 3,5 miljoner euro. Åren 2003 och 2004 torde behovet av tilläggsinvesteringar uppgå till 5 miljoner euro vartdera året.

I samband med behandlingen av budgetpropositionen för innevarande år ansåg utskottet det viktigt att polisväsendets totala finansieringsbehov utreds i brådskande ordning. Enligt den utredning som har erhållits har en utomstående, av inrikesministeriet tillsatt utredningsman granskat polisens finansieringssituation i år och orsakerna till det rådande läget. Av utredningen framgår att nivån på finansieringen av polisens övriga verksamhet, löner och hyror har sjunkit till en oacceptabel nivå.

Finansutskottet finner det viktigt att regeringen håller sig underrättad om hur polisförvaltningen klarar av att leva upp till ovan konstaterade och övriga förpliktelser. Om särskilt sådana omständigheter som man inte kände till vid beredningen av budgetpropositionen orsakar behov av tilläggsfinansiering, skall sådana propositioner utan dröjsmål läggas fram i riksdagen.

Med stöd av vad som framförts ovan föreslås en ökning av momentet med 1 000 000 euro för tryggande av skyddspolisens verksamhet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 501 837 000 euro.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår 179,2 miljoner euro (1 065 miljoner mark) för gränsbevakningsväsendets omkostnader. Detta är en ökning med 5,3 procent jämfört med anslaget för i år.

I sitt utlåtande FvUU 14/2001 rd om budgetpropositionen framhåller förvaltningsutskottet att omkostnader på en sådan nivå som framgår av regeringens proposition innebär att rusningen vid gränsövergångsställena fortgår och förvärras i takt med att trafiken ökar. Det är inte möjligt att fullt ut verkställa sådana gränskontroller som de för Finland bindande Schengenbestämmelserna förutsätter och det blir svårare att bekämpa och avslöja gränsöverskridande brottslighet. Enligt den utredning som finansutskottet har fått innebär den föreslagna omkostnadsnivån också att gränsbevakningsväsendets personal inte kan utökas på de internationella övergångsställen som före utgången av innevarande år kommer att öppnas i Salla och Imatra.

Finansutskottet underströk redan i sitt betänkande FiUB 43/2000 rd om budgetpropositionen för i år att utvecklingen av situationen vid gränsen mot Ryssland förutsätter att gränsövervakningen förstärks i Finland. Enligt vad utskottet erfar har gränsbevakningsväsendet redan nu varit tvunget att skära ner på patrulleringen längs östgränsen, eftersom personalen har minskats och koncentrerats till gränsövergångsställena. Detta har oundvikligen påverkat nivån på gränsbevakningen. Den minskade gränsbevakningen kan inte heller ersättas med teknisk bevakning.

För att gränsbevakningsväsendet skall kunna fullgöra sina uppgifter krävs det enligt utskottet flera alternativa förfaringssätt. Det är uppenbart att åtgärder inte kan sättas in mot det ökade antalet olagliga inresor från Ryssland, vilka är en följd av att Rysslands gränsbevakning reformerats utan en ökning av gränsbevakningspersonalen i Finland. Utskottet anser vidare att det finns ett motiverat behov av att ta i bruk flexiblare arbetstider eftersom gränsbevakningsarbetets intensitet är säsongbetonad. Flexibla arbetstider skall införas genom ett preciserande tjänstekollektivavtal för förvaltningsområdet. Utgångspunkten för förhandlingarna om flexibel arbetstid skall vara att flexibiliteten baserar sig på frivillighet, varvid personalens benägenhet att delta blir beroende av arbetstids- och lönearrangemang. Detta innebär att också ibruktagandet av flexibel arbetstid förutsätter att anslaget för gränsbevakningsväsendets omkostnader ökas.

Momentet ökas med 2 500 000 euro för skötseln av gränsbevakningsväsendets ökade uppgifter.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 181 736 000 euro.

(Styckena 2—4 som i RP)

34. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Med hänvisning till motiveringen till kapitlet ökas momentet med 3 700 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 54 157 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Med hänvisning till motiveringen till kapitlet ökas momentet med 2 691 000 euro, varav 1 009 000 euro avsätts för arbetet med regioncenterprogrammet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 16 591 000 euro.

(Styckena 2 och 3 som i RP)

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Det föreslagna anslaget om 515,5 miljoner euro (3 065 miljoner mark) för anskaffning av försvarsmateriel innehåller tidigare påbörjade beställningsfullmakter till ett belopp om 436,6 miljoner euro och 30,1 miljoner euro i nya, för 2002 beviljade beställningsfullmakter. För 2002 planeras två nya beställningsfullmakter, dvs. en för utveckling av försvaret av huvudstadsregionen samt en för försvarsmaktens tekniska forskning och produktutveckling. Den förstnämnda beställningsfullmakten är en del av det utvecklingsprogram för förebyggande och avvärjande av strategiska anfall som avses i 1997 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse. Även den andra beställningsfullmakten baserar sig på ovan nämnda redogörelse samt på de arbetsgruppsrapporter som uppgjorts på basen av den.

Med beställningsfullmakten för teknisk forskning och produktutveckling finansieras forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att förnya eller utveckla försvarsmaktens beredskap att under slutet av den ekonomi- och verksamhetsperiod som omfattar åren 2001—2012 och därefter införa nya, även på inhemskt teknologikunnande baserade vapensystem. Utskottet anser att denna beställningsfullmakt, genom vilken man i Finland för första gången skiljer åt forskning och produktutveckling från materielanskaffning, är mycket viktig. Denna beställningsfullmakt skapar uttryckligen förutsättningar för en långsiktig utveckling av det inhemska kunnandet och gör att industrin i fortsättningen kan delta i upphandlingen i egenskap av leverantör av sina egna system och kanske även som systemleverantör med ett övergripande ansvar.

Enligt motiveringen till kapitlet strävar man efter att trygga verksamhetsbetingelserna för den inhemska försvarsmaterielindustrin med tillräckliga inhemska beställningar och produktutvecklingsprojekt. Man strävar efter att öka andelen anskaffningar från den inhemska industrin, främst sådana som riktas till trupper för förebyggande och avvärjande av strategiska anfall. Avsikten är att minst hälften av anslagen för försvarsmaterielanskaffningar vid utgången av 2003 skall rikta sig till Finland, med beaktande av motköp och materielens livscykelkostnader. Enligt den utredning som utskottet har erhållit har försvarsministeriet tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda hur detta mål skall nås.

Genom den finansiering som föreslås i budgetpropositionen för 2002 samt genom det tilllägg om 100 miljoner mark som ingår i innevarande års tredje tilläggsbudget för upphandling från den inhemska krut- och ammunitionsindustrin kan upphandlingen av ammunition för utbildningsändamål hållas på en miniminivå. Anslagen garanterar också att den inhemska produktionens orderstock kvarstår på en sådan nivå att produktionen kan upprätthållas vilket betyder att det finns förutsättningar för att utveckla krigsekonomin och logistiken på det sätt som förutsätts i 2001 års redogörelse.

Till övriga delar hänvisar finansutskottet till sitt utlåtande FiUU 31/2001 rd till försvarsutskottet om ovan nämnda redogörelse.

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Med utgångspunkt i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2001 breddades ramen för försvarsmaktens omkostnader med 59,1 miljoner euro (351,4 miljoner mark) jämfört med den ursprungliga utgiftsramen. Enligt utredning användes de ökade anslagen för att effektivisera försvarsmaktens verksamhet, t.ex. för

• arméns och flygvapnets flygverksamhet samt fartygsverksamhet
• bevärings- och reservistutbildningen
• upphandling av utbildningsammunition
• underhåll av materielen och upphandling av reservdelar.

Anslag har dessutom reserverats för upphandling enligt den strukturförändring som 2001 år redogörelse förutsätter samt för behövliga stödåtgärder.

De rationaliseringsåtgärder som följer på strukturförändringen, bl.a. indragningen av vissa truppförband och depåer, förorsakar enligt vad utskottet erfar uppenbarligen en minskning av cirka 200 civiluppdrag redan åren 2003—2004. Uppgifterna kan endast i mycket begränsad utsträckning minskas genom naturlig avgång. I många fall förutsätts de anställda flytta till annan ort för att kunna hålla kvar arbetet. Utskottet anser att ett särskilt anslag bör reserveras för att minimera de olägenheter som flyttningarna förorsakar. Anslag bör med tanke på eventuella uppsägningar reserveras för viss tid också för att sysselsätta uppsagda personer hos en annan arbetsgivare.

10. Drift och underhåll av vissa statliga fastigheter (reservationsanslag 3 år)

Utsjoki kyrka och dess värmecentral är den sista kyrkliga fastigheten i undervisningsministeriets besittning. Förhandlingar har förts med kyrkostyrelsen och Utsjoki församling om att fastigheten skall överföras på Utsjoki församling. Men problemet är att värmecentralen är i behov av reparation och att Utsjoki församling inte har råd med det. Reparationen måste absolut göras med det snaraste, menar utskottet. Därför ökas momentet med 90 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 290 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

21. Ortodoxa kyrkostyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Undervisning i ortodox teologi har i mer än tio år kunnat fås vid Joensuu universitet. Det ortodoxa seminariet kompletterar på ett viktigt sätt den akademiska undervisningen med hänsyn till den ortodoxa spiritualiteten och identiteten. För att den ortodoxa undervisningen på högre nivå skall kunna dra till sig personer med en ortodox identitet, måste seminariets lärarresurser stärkas. Det är därför nödvändigt, menar utskottet, att det inrättas en lärartjänst till vid det ortodoxa seminariet.

25. Internationellt kulturellt samarbete (reservationsanslag 2 år)

Viborgs centrum för kultur och utveckling av det karelska språket.

I juni 2001 inrättades i Viborg ett centrum för kultur, information och medborgarverksamhet i syfte att bekantgöra det överlåtna Karelens historia och kultur samt traditionerna från medborgarsamarbetet under den finländska eran. Centret hjälper också aktörer inom näringslivet och sådana som är intresserade av att etablera sig inom regionen att knyta kontakter med affärskretsar och näringslivet på ort och ställe. Centret upprätthålls av Karjalan Liitto ry. Verksamheten vid kultur- och informationscentret kunde enligt utskottet utvecklas till ett naturligt närområdessamarbete och en mötesplats för kulturer. Verksamheten kan stimulera umgänget mellan den tidigare och den nuvarande befolkningen och främja utvecklingen inom området. Utskottet finner det lämpligt att Viborgscentret får stöd för sin verksamhet. Därför ökas momentet med 42 000 euro.

Utskottet vill också lyfta fram det karelska språket. Forskningen kring karelskan har som ambition att återuppliva det karelska språket, stärka språkets ställning i Finland och intensifiera samarbetet med den karelska befolkningen på den ryska sidan. En stor del av den karelska befolkningen har i mer än tusen år talat karelska. På 1930-talet talade uppskattningsvis 30 000—40 000 invånare i det sedermera överlåtna socknarna i Gränskarelen karelska. I dagsläget finns det ingen statistik i Finland över hur många som talar karelska, men enligt uppskattningar som förelagts utskottet är det fler än tusen som talar språket. Det krävs, menar utskottet, en utredning, som kartlägger dels karelskans ställning, dels de åtgärder som behövs för att utveckla och befästa språket.

Det nordiska samarbetet.

Nordiska rådet och därmed också det officiella nordiska samarbetet fyller nästa år 50 år. Finlands delegation i Nordiska rådet har i sina egna förberedelser bland annat prioriterat den verksamhet som riktas till ungdomar och barn. Med tanke på det nordiska samarbetet i framtiden är det av största vikt att ungdomen och i synnerhet skoleleverna besitter en sådan potential att de klarar av ett nordiskt umgänge och kan lära känna de övriga nordiska länderna och deras kultur och samhälle. Utskottet betonar att det parallellt med det nordiska utbytesprogrammet i Finland också på det internationella planet bör skapas förutsättningar för olika slags utbytesprogram och för ett nordiskt lärar- och elevutbyte utifrån ett ökat behov och intresse. Planerna på att elevutbytet också skall gälla finskspråkiga elever i Sverige bör enligt utskottet definitivt omsättas i praktiken, eftersom barnen därmed får möjlighet att stifta bekantskap med sin egen finska kultur och sin egen språkliga identitet i Finland.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 7 369 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 3 år)

Läkarutbildningen.

Riksdagen höjde i årets första tilläggsbudget anslaget för läkarutbildning för ökning av läkarutbildningen med 70 nybörjarplatser. Utskottet hänvisar till sitt uttalande i det sammanhanget (FiUB 10/2001 rd). Enligt utredning till utskottet ingår i budgetpropositionen emellertid inte den tilläggsfinansiering som behövs för de extra nybörjarplatserna. Det är beklagligt, anser utskottet, att undervisningsministeriet inte under höstens lopp lyckas få reda på exakt hur stora tilläggskostnader den grundläggande utbildningen åsamkar fakulteterna utan att den utredningsman som tillsatts för uppgiften blir klar med sitt arbete först nästa år. Utskottet ser det dock som ett absolut måste att den utvidgade läkarutbildningen får sin tilläggsfinansiering. Därför ökas momentet med 824 000 euro.

Lärarutbildningen.

I budgetpropositionen har sammantaget cirka 7,4 miljoner euro avsatts för ett utvecklingsprogram för lärarutbildningen. Dessutom ingår under moment 29.10.22 anslag för behörighetsutbildning som hänför sig till omläggningen av förskoleundervisningen och för fortbildning av lärarutbildarna.

Enligt prognostiseringsprojektet för lärarnas behov av grundutbildning och fortbildning (OPEPRO) gäller det att bereda sig på att sammanlagt cirka 16 000 lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kommer att försvinna under loppet av tio år. De planerade extra anslagen för lärarutbildningen räcker inte till att täcka detta underskott. Enligt utredning till utskottet finns det i fråga om ämneslärarutbildningen ett omedelbart behov av att till lärarutbildning ta in fler studerande för åtminstone engelska, matematisk-naturvetenskapliga ämnen, svenska som andra inhemska språk, gymnastik och idrott och särundervisning.

Kapaciteten vid de yrkesinriktade lärarhögskolorna, som år 2001 är 1 190, räcker enligt vad utskottet erfarit till för att täcka behovet av lärare vid yrkesläroanstalter på andra stadiet. Ett lika stort antal pedagogiskt utbildade lärare behövs årligen till yrkeshögskolorna och yrkesutbildningscentren för vuxna. Detta kräver att fler studerande än nu antas till de yrkesinriktade lärarhögskolorna. För att behovet av lärare skall kunna tillfredsställas i framtiden måste den nuvarande årliga utbildningskvantiteten fördubblas. Störst är behovet av lärare inom IT-teknik, annan teknik och kultur.

Utskottet anser att anslagen i budgetpropositionen för utvidgning av lärarutbildning är otillräckliga. Därför ökas momentet med 330 000 euro.

Diplomingenjörsutbildningen.

Vasa universitet har i samverkan med Tekniska högskolan (Esbo) utvecklat den teknisk-vetenskapliga utbildningen. Studierna bedrivs i initialskedet vid Vasa universitet och i slutskedet vid Tekniska högskolan. Årligen antas cirka 60 nya studerande till utbildningen.

Ett enligt utskottet problematiskt faktum är att Vasa universitet saknar rätt att utfärda examen inom diplomingenjörsutbildningen. I det nuvarande systemet, där Tekniska högskolan är examensutfärdare, stannar flertalet studerande i huvudstadsregionen och börjar arbeta där. Om examen kunde avläggas i Vasa, kunde det regionala näringslivets behov av arbetskraft tillgodoses på ett lämpligare sätt. Erfarenheter från annat håll talar för att cirka en femtedel av diplomingenjörerna skulle stanna i regionen om examen kunde avläggas i Vasa.

Utskottet anser att Vasa universitet bör få rätt att utfärda diplomingenjörsexamen. I samma veva bör frågan om Åbo universitets rätt att utfärda diplomingenjörsexamen tas upp. Dessutom konstaterar utskottet att man med utgångspunkt i de förslag som lagts fram av en av undervisningsministeriet tillsatt arbetsgrupp bör göra en bred utredning av hur universitetsutbildningen inom den tekniska branschen kunde utvecklas och spridas regionalt på lika villkor.

Utbildningen i västerländsk teologi vid Joensuu universitet.

Det har varit möjligt att studera västerländsk teologi vid Joensuu universitet alltsedan 1997. Styrelsen för Joensuu universitet beslutade den 21 mars 2001 att en teologisk fakultet skall inrättas. Fakulteten inleder sin verksamhet den 1 januari 2002. Evangelisk-lutherska kyrkan stöder fakulteten med totalt 1,5 miljoner mark åren 2001—2003. Joensuu universitet fick år 2000 av undervisningsministeriet 700 000 mark för att under år 2001 inleda utbildning som ger behörighet för tjänster inom den evangelisk-lutherska kyrkan. Meningen är att en utbildning i västerländsk teologi som ger behörighet för kyrkliga tjänster skall startas med hjälp av särskild projektfinansiering på sammantaget 582 000 euro, som betalas ut åren 2002—2003. Utbildningen i västerländsk teologi vid Joensuu universitet bör absolut vidareutvecklas, menar utskottet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 090 137 000 euro.

(Styckena 2—4 som i RP)

34. Statsandel för de allmänbildande läroanstalternas och yrkesläroanstalternas samt yrkeshögskolornas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Utskottet hänvisar till sitt betänkande om förslaget till årets budget (FiUB 43/2000 rd) och det som sägs där om finansieringen av läroanstalternas anläggningskostnader. Utskottet påpekar att mindre än 23 procent av de föreslagna projekten för allmänbildande utbildning och yrkesutbildning och yrkeshögskolornas projekt och cirka 15 procent av vuxenutbildningens projekt (mom. 29.69.52) fick plats i finansieringsplanen för utbildningsförvaltningens anläggningsprojekt.

Utskottet framhåller att alla utbildningshuvudmän inte har ekonomiska möjligheter att genomföra sina projekt utan statsandelar och det betyder att projekten senareläggs, eftersom statsandelsanslagen inte räcker till. Utvecklingen har gått bakåt också under de senaste åren. Till följd av knappa anslag har en allt mindre del av de föreslagna projekten kunnat tas med i finansieringsplanen. Med anledning av det ovan sagda ökas momentet med 2 miljoner euro bland annat för sanering av mögel- och fuktskadade skolor. Till följd härav höjs såväl den egentliga fullmakten att bevilja statsandelar som fullmakten att bevilja statsandelar under den tid projektet genomförs med 3 miljoner euro var.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 67 550 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

År 2002 får statsandel beviljas för anläggningsprojekt så att de statsandelar som projekten föranleder uppgår till sammanlagt högst 44 000 000 euro enligt kostnadsnivån i januari 2002. Av statsandelarna och statsunderstöden får sammanlagt högst 9 000 000 euro beviljas som andel under den tid projektet genomförs. Dessutom får under 2002 omfattningen av sådana anläggningsprojekt för vilka statsandel kommer att beviljas 2003 eller därefter fastställas så att de av projekten föranledda statsandelarna beräknas uppgå till sammanlagt 45 000 000 euro enligt kostnadsnivån i januari 2002.

30. Statsandel för medborgarinstitutens driftskostnader (förslagsanslag)

I samband med behandlingen av årets budget godkände riksdagen ett uttalande om att regeringen skall vidta åtgärder för att grunderna för uträkningen av statsandel til medborgarinstitutetn revideras från och med 2002. Utskottet finner det oacceptabelt att några revideringsförslag inte lagts fram. De nuvarande problemen, som har sin upprinnelse i klassifiseringen enligt bosättningsstrukutr, måste åtgärdas med det snaraste och medborgarinstituten behandlas lika oavsett bosättningsstruktur och lokala förhållanden. Utskottet påpekar ånyo att grunderna för uträckningen av statsandelen till medborgarinstituten snabbt bör revideras.

32.  Statsunderstöd för ordnande av yrkesinriktad vuxenutbildning (fast anslag)

Med hänvisning till det som sägs i kapitelmotiveringen ökas momentet med 4 miljoner euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 24 319 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

33. Yrkesinriktad tilläggsutbildning (reservationsanslag 2 år)

Utskottet har gjort en teknisk korrigering i andra stycket i momentets beslutsdel. Korrigeringen påverkar inte momentets slutsumma.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1 som i RP)

Med stöd av lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet får anslaget användas till betalning av yrkesinriktad tilläggsutbildning som anskaffas av länsstyrelserna i enlighet med lagen om finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning (1138/1996), inklusive universitetens och de permanenta yrkeshögskolornas kortvariga fortbildning. Dessutom får anslaget användas till betalning av slutrater som gäller temporär utbildning under tidigare år.

52. Statsandel och -understöd för vuxenutbildningens anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Kulturutskottet föreslår i sitt utlåtande (KuUU 8/2001 rd) att momentet ökas med 500 000 euro för folkhögskolornas anläggningskostnader. Med hänvisning til motiveringen i utlåtandet ökas momentet med 336 000 euro för folkhögskolornas anläggningskostnader. Till följd härav höjs också bevillningsfullmakten med 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 345 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

År 2002 får högst 1 850 000 euro beviljas som statsunderstöd för anläggningsprojekt. Utöver det föregående får 2002 det högsta beloppet av statsunderstödet bestämmas för sådana anläggningsprojekt, för vilka statsunderstöd kommer att beviljas 2003 eller därefter så att uppskattningen av de statsunderstöd som projekten föranleder enligt kostnadsnivån i januari 2002 sammanlagt högst uppgår till 1 500 000 euro.

55. Statsandel för studiecentralers driftskostnader (förslagsanslag)

Kulturutskottet föreslår i sitt utlåtande att momentet ökas med 600 000 euro, som får användas för studiecentralernas verksamhet. Med hänvisning till motiveringen i utlåtandet ökas momentet med 500 000 euro och höjs i analogi härmed antalet kalkylerade undervisningstimmar som berättigar till statsandel med 8 800 timmar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 12 135 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Av anslaget får sammanlagt högst 673 000 euro användas till utvecklingsunderstöd och för utökande av medborgarnas kunskaper i informationssamhället, inklusive försök med studiesedlar, till andra utvecklingsprojekt och till extraordinarie understöd enligt lagens 14 §. Antalet kalkylerade undervisningstimmar som berättigar till statsandel är 175 800. Utan hinder av timkvoten får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rättelsebeslut.

56. Statsandel för sommaruniversitets driftskostnader (förslagsanslag)

Kulturutskottet föreslår i sitt utlåtande att momentet ökas med 300 000 euro för sommaruniversiteten. Med hänvisning till motiveringen i utlåtandet ökas momentet med 300 000 euro och höjs i analogi härmed antalet kalkylerade undervisningstimmar som berättigar till statsandel med 7 800 timmar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 474 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Av anslaget får sammanlagt högst 336 000 euro användas till utvecklingsunderstöd och till utvecklingsprojekt inom ramen för programmet för informationssamhället, inklusive försök med studiesedlar samt till extraordinarie understöd enligt 14 § i nämnda lag. Antalet kalkylerade undervisningstimmar som berättigar till statsandel är 81 800. Utan hinder av timkvoten får anslaget användas till betalning av statsandelar som föranleds av rättelsebeslut.

30. Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader (förslagsanslag)

När riksdagen godkände regeringens proposition med förslag till lotterilagstiftning antog den samtidigt en lag som föreskriver att de lagstadgade statsandelarna för biblioteken gradvis börjar finansieras med allmänna budgetmedel. Med hänsyn till detta beslut av riksdagen har utskottet i samband med ökningen av anslagen i denna budgetproposition för ändamål som finansieras med tippningsvinstmedel samtidigt fört över ett lika stort belopp för finansiering av statsandelarna till biblioteken med allmänna budgetmedel. Av denna anledning och med hänvisning till motiveringen till moment 29.90.52 och 29.98.50 ökas momentet med 2 128 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 598 000 euro.

(Styckena 2 och 3 som i RP)

31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

Utskottet hänvisar till sina ståndpunkter angående statsandelar för teatrar i betänkandet om budgetpropositionen för i år (FiUB 43/2000 rd).

Teaterverksamhet stöds dels med statsandelar, dels med understöd enligt prövning. I år uppgår anslaget för teatrar till högst 8,95 miljoner mark (1,5 miljoner euro). Med anslaget får regionalteatrar, turnéer och teaterverksamhet på svenska stöd. Dessutom går anslaget till danskonst och barnteater, eftersom de låga biljettintäkterna, särskilt inom barnteater, och statsunderstödet utifrån årsverken inte helt räcker till för att driva verksamheten. I år får Rovaniemi, Kajana och Joensuu stadsteatrar samt Vasa Teater och Åbo Svenska Teater stöd för regionteaterverksamhet. I budgetpropositionen för 2002 har anslaget för understöd enligt prövning inte höjts.

Regeringen föreslår ingen indexförhöjning för statsandelarna till de teatrar som får lagstadgade statsandelar. Dessutom finns det ett stort underskott i de årsverken som statsandelarna till teatrar grundar sig på.

Utskottet vill också lyfta fram de orkestrar som uppträder ute i regionerna. Enligt teater- och orkesterlagen kan också orkestrar av betydelse på riks- eller regionnivå beviljas understöd. Sedan 1999 har orkestrarna bara fått sammanlagt 550 000 mark i behovsprövat understöd. Utskottet anser att regionala orkestrar som utför en viktig kulturgärning i glesbygden bör få extra understöd med beaktande av till exempel kostnaderna för resor, som nuförtiden kan vara relativt höga.

Överlag anser utskottet att den nuvarande finansieringen av teatrarna sammantaget sett inte fungerar på bästa möjliga vis. Det är enligt utskottet nödvändigt att utreda vilka möjligheter det finns att förbättra stödformerna för teatrarna. Utskottet föreslår ett uttalande om detta.

På grundval av det ovanstående ökas momentet med 336 000 euro för statsandelarna till teatrar. Vidare ändras beslutsdelen i motiveringen så att de priser per enhet som tas som beräkningsgrund för statsandelen är 30 223 euro per årsverke. Vidare ökas momentet med 336 000 euro för behovsprövade understöd till teatrar som får statsandel.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 003 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Antalet årsverken som används som beräkningsgrund för statsandelen är 2002 högst 2 399 för teatrar och högst 1 007 för orkestrar. Det pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen är 30 223 euro per årsverke för teatrar.

32. Statsandelar och -understöd för museer (förslagsanslag)

Undervisningsministeriet medger understöd för ombyggnad av kulturlokaler. Understödet har uppgått till högst 30 procent av de totala kostnaderna. Det blir problem med ombyggnaderna, om kommunen eller andra finansiärer inte har ekonomisk möjligheter att stå för resten av kostnaderna. Till exempel guldmuseet i Tankavaara har inte lyckats skaffa fram sin egen del av kost-naderna för en reparation av taket på museet. Utskottet finner det viktigt att undervisningsministeriet försöker hitta utvägar för att dessa nödvändiga ombyggnader av kulturinstitutioner i liknande fall skall kunna genomföras.

Tillgänglighetsprojektet vid Statens konstmuseum.

År 1999 startade Statens konstmuseum ett projekt för att förbättra tilgängligheten till enheterna inom konstmuseet. I år fick Ateneum Nordiska handikappsrådets första pris för sitt arbete för framför allt synskadade och rörelsehindrade museibesökare. Utskottet finner det viktigt att Statens konstmuseum får tryggade möjligheter att på lika villkor betjäna alla befolkningsgrupper och på så sätt i ett viktigt hänseende arbeta för att stärka människors välbefinnande, uthållighet och självkänsla.

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Utskottet hänvisar till budgetmotion BM 410/2001 rd, där det föreslår ett tillägg under momentet för främjande av fredsarbete. Med hänvisning till motiveringen till motionen ökas anslaget under Främjande av fredsarbetet i dispositionsplanen med sammanlagt 84 000 euro, varav 42 000 euro skall gå till understöd till Förbundet för mänskliga rättigheter.

Anslaget för understöd till reparationer av Folkets hus-byggnader och föreningshus har varit 7,5 miljoner mark sedan 1998. Men i budgeten för nästa år föreslås 151 370 euro (900 000 mark) mindre. Utskottet anser anslaget vara för litet med hänsyn till att många av de byggnader som behöver repareras är kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för kulturverksamheten och fritidsaktiviteterna bland lokalbefolkningen också för annan verksamhet bland medborgarna. Momentet ökas med 168 000 euro och skall användas som tillägg till understöd för reparationsarbeten på Folkets hus-byggnader och föreningshus.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 328 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Filmstödet.

Kulturutskottet framhåller i sitt utlåtande att momentet bör ökas med 2 miljoner euro till stöd för den inhemska filmindustrin. Med hänvisning till motiveringen i utlåtandet ökas momentet med 436 000 euro till stöd för inhemska filmer. Av denna anledning minskas statsandelarna till biblioteken med ett lika stort belopp under momentet och ökas med lika mycket under moment 29.90.30. Vidare minskas anslaget för statsandelar till biblioteken med 1 692 000 euro under momentet och flyttas över till moment 29.90.30. Ändringen beror på tillägget under moment 29.98.50. På grund av detta minskar momentets slutsumma med 1 692 000 euro.

Stödet till danskonsten.

De senaste decennierna har danskonsten utvecklats kraftigt i vårt land. Detta beror bland annat på att utbildningen för professionella dansare har byggts ut, att statens konstförvaltning har fått en konstkommission och på att verksamheten vid danscentra och dansfestivaler har blivit livligare. Varje år kommer det till flera nya urpremiärer, och publiksiffrorna har kontinuerligt stigit. Tio dansteatrar omfattas av teater- och orkesterlagen. Av dem finns sex utanför huvudstadsregionen. Anslagen till danskonsten är snävt tilltagna. I budgeten för i år ingår 2,55 miljoner mark i behovsprövat understöd till danskonsten. I budgetpropositionen för nästa år är anslaget lika stort.

Enligt utskottet är det viktigt att stödet till danskonsten utvecklas utifrån förslagen i arbetsgruppen för danskonsten (promemorior från UVM:s arbetsgrupper 24/1999). Utskottet påpekar dock att utbildning inte kan tillhandahållas i samma omfattning som nu om det ekonomiska stödet inte ändras.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 218 635 000 euro.

(Styckena 2—5 som i RP)

50. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för stödjande av idrott och fysisk fostran (förslags-anslag)

Med hjälp av ett idrottsprogram för barn och unga har det i år till exempel finansierats 759 lokala eftermiddagsklubbar med idrottsinslag i verksamheten, hobbyprojekt för barn och unga i lokala idrottsföreningar, ett flertal undersökningar och utredningar om barns och ungas idrottsintressen och eftermiddagsverksamhet för barn. Anslaget för idrottsprogrammet för barn och unga räcker inte på långt när till för alla sökande.

Utskottet påpekar att det finns bättre förutsättningar att prioritera när det anläggs idrottsplatser. Dessutom understryker utskottet vikten av att idrottsplatserna finns nära människorna och behovet av att stimulera byggandet med olika styrmedel.

Med hänvisning till det ovanstående ökas momentet med 846 000 euro till stöd för Idrottsprogrammet för barn och unga och 846 000 euro för lokala idrottsplatser.

Utskottet påpekar att dagens stora idrottsevenemang ställer stora krav på tävlingsplatserna. I maj 2001 valdes Finland av Europeiska friidrottsförbundet att arrangera europamästerskapen för juniorer. Europamästerskapen i friidrott för juniorer ordnas i juli 2003, och i augusti 2003 står världsmästerskapen i fotboll för juniorer i tur. Dessutom har Finland anhållit om europamästerskapen i fotboll 2008 tillsammans med de övriga nordiska länderna. Enligt utskottet är det viktigt att också tävlingsplatserna och andra anknytande lokaler är i behörigt skick om Finland får arrangera så här stora idrottsevenemang. Då måste bland annat stadion i Tammerfors byggas om och förbättras.

Dessutom påpekar utskottet att också idrottsutbildningscentren behöver större anslag för ombyggnad och anläggningsarbeten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 83 520 000 euro.

(Styckena 2—5 som i RP)

50. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för stödjande av ungdomsfostringsarbete (förslagsanslag)

Genom ett beslut av undervisningsministeriet har Suomen Nuorisoseurojen Liitto förts över från de rikstäckande ungdomsorganisationerna till organisationer för ungdomsarbete. Det årliga understödet till Suomen Nuorisoseurojen Liitto har lagts till anslaget för organisationer för ungdomsarbete. Anslagsspecificeringen i förklaringen till momentet i budgetpropositionen är vägledande, när den årliga kontofördelningen läggs upp för budgeten. Enligt förklaringen till momentet ingår understödet under punkt Till undervisningsministeriets förfogande i specificeringsplanen. Enligt utskottet är det lämpligare att anslaget i den kommande kontofördelningen inordnas under punkten Organisationer för ungdomsarbetet och att ett lika stort belopp dras av från anslaget Till undervisningsministeriets förfogande.

51. Utvecklande av ungas verkstadsverksamhet och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

De ministerier som ansvarar för verkställigheten av den drogförebyggande politiken har lagt fram förslag till anslag för genomförande av drogprogrammet. Undervisningsministeriet föreslogs få 5 miljoner mark (cirka 841 000 euro) för drogförebyggande arbete inom ungdomsarbetet. Men i budgetpropositionen ingår ett anslag på bara 300 000 euro (1,8 miljoner mark) för denna verksamhet.

Drogproblemen har ökat kraftigt i Finland på senare år understryker utskottet. Trots att läget i ett internationellt perspektiv inte är särskilt svårt än så länge, är trenden i vilket fall som helst oroväckande. Utskottet understryker att verkstäderna för unga utför ett värdefullt drogförebyggande arbete som framför allt inriktas på riskgrupper. Enligt utskottet måste anslaget för förebyggande drogarbete höjas. Därför har utskottet ökat momentet med 541 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 648 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

21. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Momentet ökas med 8 450 000 euro med anledning av att regeringen har återtagit sin proposition med förslag till lagstiftning om inrättande av Landsbygdsverket (RP 140/2001 rd), som har samband med budgetpropositionen för 2002, och att Landsbygdsverket inte inrättas.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 31 100 000 euro.

(Styckena 2—4 som i RP)

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen har återtagit sin proposition med förslag till lagstiftning om inrättande av Landsbygdsverket (RP 140/2001 rd), som har samband med budgetpropositionen för 2002, och därmed inrättas Landsbygdverket inte. Det betyder att jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral fortsätter under nuvarande former. Momentet ökas med 7 407 000 euro och andra stycket i motiveringens beslutsdel stryks.

Momentet får följande lydelse

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 9 832 000 euro.

(Utesl.)

43. Utveckling av marknadsföring och produk-tion (reservationsanslag 2 år)

Marknadsföring av ekologiska produkter.

Anslaget på momentet skall användas bland annat för att utveckla marknadsföringen och för främjande av avsättningen på ekologiska produkter.

Konsumenterna ställer sig positiva till ekologiska produkter, och de konsumenter som åtminstone prövat på ekologiska produkter har fortsatt ökat. Ändå utgör ekologiska produkter fortfarande ett litet inslag i konsumenternas köpkorg. En ökning i konsumtionen av ekologiska produkter fördröjs inte bara av problem med utbudet utan också av det klart högre priset och framför allt av den varierande kvaliteten på ekologiskt odlade grönsaker och färskvaror. Industrin har haft brist på ekologiska råvaror framför allt vad gäller husdjursprodukter.

Ekologiska produkter kommer enligt utskottet helt uppenbart att få ökad åtgång ju bättre utbudet och urvalet uppfyller moderna konsumenters krav. Detta förutsätter en satsning på inhemsk produktutveckling och insamlingsstöd i branschen för ekologiska livsmedel. Utskottet ser det särskilt viktigt med garanterad finansiering av marknadsföringen av ekologiska produkter.

Enligt erhållen utredning tar omkring en tredjedel av matutbudet nuförtiden vägen över professionella kök, vilket betyder att de utgör en viktig kanal för marknadsföringen av den ökade ekologiska produktionen. Finfood LUOMU startade våren 1999 ett storköksprojekt som ett led i ett produktutvecklingsprojekt. Storköksprojektet har satt som mål att förbättra storkökens utbud på ekologisk mat. Luomukeittiökeskus har i sin tur i två års tid fått finansiellt bidrag för att utveckla framställningen av ekologisk mat i de professionella köken. Med hjälp av projektbidraget utarbetades bland annat en plan för projektet Pohjois-Savon osaava luomuketju, som startade i oktober 2000. År 2000 erhölls finansiellt bidrag för att stabilisera verksamheten i hela landet.

Luomukeittiökeskus finansiella bidrag för en riksomspännande verksamhet är på upphällningen. Det behövs extra anslag för att främja de professionella kökens utbud av ekologisk mat. Med detta bidrag utvecklas under 2002 den logistiska kedjan mellan små företag som bearbetar ekologiska produkter och de professionella köken och det används också för medverkan i det nordiska samarbetet kring ekologiskt framställd mat.

Med stöd av det ovan sagda ökas momentet med 50 000 euro till Finfood LUOMU som bidrag till professionella storkök.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 4 692 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

62. Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)

Enligt motiveringen till momentet får anslaget användas för betalning av statlig medfinansiering av projekt för genomförande av regionala program för utveckling av landsbygden av mål 1- och 2-program, gemenskapsinitiativprogrammet Leader+ och Interreg samt pilotprojekt vilka finansieras ur europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) under EU:s programperiod 2000—2006.

Jord- och skogsbruksutskottet framhåller i sitt utlåtande JsUU 19/2001 rd att det i Finland finns 58 lokala aktionsgrupper som omfattar 422 kommuner och 2,41 miljoner invånare. Två grupper, Ylä-Savon Veturi och Jyväs-Riihi i närheten av Jyväskylä, har för tillfället finansiella problem. Vidare uppmärksammar jord- och skogsbruksutskottet att Pomo+-grupperna har en mycket knappt tilltagen finansiell ram i relation till invånarantalet. Utskottet anser det viktigt att de finansiella problemen för det återstående arbetet i aktionsgrupperna får en lösning och menar att grupperna skall bli lika behandlade.

Med stöd av erhållen utredning konstaterar finansutskottet att också de finansiella problemen för ovannämnda två aktionsgrupper går att lösa om arbetskrafts- och näringscentralerna prioriterar dessa projekt. Enligt utredning från jord- och skogsbruksutskottet kan finansieringen av aktionsgrupperna tryggas också med ett mindre anslag än det som föreslås under momentet.

Momentet minskas med 2 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 62 184 000 euro.

(Styckena 2—5 som i RP)

40. Statsbidrag för utvecklande av landsbygds-näringarna (reservationsanslag 3 år)

Genomförande av en kvalitetsstrategi.

I regeringens proposition ingår ett anslag på 8 552 000 euro för utveckling av gårdsbruk och övriga landsbygdsnäringar. Detta anslag svarar mot nivån för i år. Statsbidraget är avsett för rådgivning som ombesörjs av de finsk- och svenskspråkiga landsbygdscentralerna.

I huvudtitelmotiveringen hänvisas till en nationell kvalitetsstrategi för livsmedel, som också har beaktats i regeringsprogrammet. De väsentliga målen med strategin är att alla fungerande gårdar skall omfattas av ett systematiskt kvalitetsarbete fram till 2006. En annan viktig del av kvalitetsstrategin är att göra hela livsmedelskedjan mera genomskinlig, vilket förutsätter underhåll och utveckling av nationella datasystem. Bland dem kan nämnas identifikationsregistret för nötkreatur. Datasystemen kommer att kräva omfattande reformer för att de också i framtiden skall fungera i en snabbt avancerande IT-omvärld.

Rådgivningsorganisationerna är de viktigaste aktörerna när det gäller att genomföra kvalitetsstrategin på gårdarna och de har för sin del satsat på utveckling av datasystemen. Men det sistnämnda reformarbetet har visat sig vara betydligt mera omfattande än vad organisationernas finansiella resurser räcker till för.

Med stöd av en utredning från jord- och skogsbruksministeriet framhåller finansutskottet att rådgivningsorganisationerna bör göra en omprioritering av sin verksamhet under 2002 och flytta över behövliga resurser på att genomföra den nationella kvalitetsstrategin för livsmedel.

45. Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag)

Den viktigaste uppgiften för 4H-organisationen är att stödja barn och unga i en balanserad utveckling och livskontroll. Metoderna är att stödja ungas egen aktivitet, företagsamhet och färdigheter i det dagliga livet, samarbetsförmåga, intresse för internationella frågor och respekt för naturen och miljön.

4H-organisationen håller på att kraftfullt utveckla sin verksamhet. Den vill i allt centralt uppmuntra de unga till målinriktad verksamhet och erbjuda en långsiktig inlärningsväg. Datasystemen ses över för att kunna utnyttjas både i det interaktiva ungdomsarbetet och som ett förvaltningsredskap. Organisationen arbetar på att ta fram handlingsmodeller som lämpar sig också för tätorter.

Under de senaste åren har den ekonomiska situationen för ungdomsarbetet inom 4H-rörelsen väsentligt försämrats. Organisationen har inte lyckats utverka finansiering i motsvarighet till de stegrade kostnaderna. Det svåra ekonomiska läget inverkar oundvikligen mycket skadligt på ungdomsarbetet.

Med stöd av det ovan anförda ökas momentet med 168 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 4 490 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt erhållen utredning har anslaget på momentet dimensionerats utifrån jord- och skogsbruksministeriets ramar. De bygger i sin tur på budgeten för 2001 — med det undantaget att de utvecklingsmedel på 5 miljoner mark som beviljats forskningscentralen i Joensuu för 2001 har minskats med 4 miljoner mark. Finansutskottet gjorde motsvarande tillägg för utveckling av forskningscentralen i Joensuu när det behandlade årets budget.

Statsrådet beslutade i början av 2000 förstärka skogsforskningen i Joensuu. Forskningsstationen i Joensuu ombildades till en forskningscentral och ett avtal ingicks om att den permanenta personalen fördubblas (100 bestående tjänster) fram till 2005. Utöver den ordinarie personalen är 50—100 visstidsanställda sysselsatta i olika forskningsprojekt.

Utvecklingspengarna för forskningscentralen bör lämpligen beviljas som ett fast anslag, eftersom de skall täcka de permanenta utgifterna för den utbyggda verksamheten. Utgifter av detta slag orsakas av att vissa nya nyckeltjänster (professurer) inrättas, extra kostnader för omläggningar av tjänstestrukturen och utgifter för att starta verksamheten inom nya forskningsområden.

Det största problemet för närvarande är de höga hyrorna till Senatfastigheter. För Senatfastigheter gäller ett intäktskrav på 7 procent, vilket gör lokalerna mycket dyra. Problemet är att det inte har anvisats något anslag som motsvarar hyran för de ämbetsverk som arbetar i hyreslokaler.

Med stöd av det ovan anförda ökas momentet med 672 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 36 299 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

42. Ersättning för rovdjurs och sälars skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Beståndet av framför allt stora rovdjur har ökat efter mitten av 1990-talet. Likaså har de skador som stora rovdjur åsamkat rennäringen ökat. Till ersättningar för renar som dödats av stora rovdjur (drygt 2 800) användes 2000 över 10 miljoner mark.

Rovdjursersättningarna utgör sedan några år tillbaka en allt större andel av renägarnas ekonomi. Därför är det viktigt att rovdjursskadorna ersätts till fullt belopp och i realtid till de skadelidande. Utskottet anser att ersättningar för renar som dödats av stora rovdjur bör betalas ut halvårsvis.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har sedan 1997 utrett vilken andel stora rovdjur står för när det gäller döda renkalvar. Utredningen av kalvdödligheten blir färdig i slutet av 2001. Där-emot ingår det inte i forskningsinstitutets uppgifter att utreda antalet renar som dödats av stora rovdjur. Genom forskning kan nya metoder tas fram också för att sköta rovdjursärenden. Det är viktigt att inte minst undersökningen av kalvsvinnet kan effektiviseras med hjälp av adekvata resurser menar utskottet.

Finansutskottet anser att anslaget på momentet bör användas för kostnaderna för utredning av orsakerna också till oförutsedda och med tanke på näringen betydande fall av rendöd.

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Med hänvisning till kapitelmotiveringen ökas momentet med 1 110 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 14 565 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år)

Momentet föreslås bli minskat med 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 532 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Anslagen för basväghållningen ökar med omkring 10 procent. Höjningen är i sig positiv, men i praktiken går den i stora stycken åt till att täcka de ökade kostnaderna. Med tanke på hela vägnätet är anslagen fortfarande otillräckliga, för en stor del av vägnätet av lägre rang är i dåligt skick. I dagens läge kan till exempel belagda vägar ombeläggas med i snitt 21 års mellanrum trots att de borde ombeläggas med 12—13 års mellanrum, och omkring 100 km belagda vägar i dåligt skick byggs årligen om till grusvägar. Den nivåhöjning som föreslagits för nästa år får absolut inte bli en engångsföreteelse, menar utskottet, utan det behövs en bestående och tydlig nivåhöjning i anslagen för basväghållningen.

På grund av vägarnas dåliga skick och de ökade trafikvolymerna ser utskottet med en viss oro på trafiksäkerheten och möjligheterna att uppnå målen för den. Till exempel den tunga trafiken måste på många ställen utnyttja gatunätet i tätorterna, vilket innebär risker inte minst för gång- och cykeltrafiken.

Finansutskottet och ministeriet inledde en gång ett gemensamt s.k. färj- och broprogram som omfattade 24 projekt och som enligt planerna skulle genomföras 1997—2007. Kostnadsförslaget för projekten var totalt 517 miljoner mark, men uppgår numera till nästan 750 miljoner mark. Fram till 2001 hade 11 projekt färdigställts till en kostnad av 227 miljoner mark. Utskottet har sett det som mycket viktigt att färjor som utgör ett led i samhällsstrukturen i tätorter ersätts med broar, men med hänsyn till de nuvarande anslagen är det inte motiverat att anlägga till exempel broar som kostar 45 miljoner mark bara för semesterbosättningens behov. Innan programmet fortsätter gäller det enligt utskottets mening att bedöma dess lämplighet i relation till de till buds stående anslagen och det övergripande behovet av att utveckla vägnätet.

I framtiden är det viktigt att fästa större uppmärksamhet vid samarbetet mellan olika intresserade parter i planeringen och finansieringen av trafikprojekt, såsom projekt för att förbättra trafiksäkerheten och reglera korsningar. Det vore skäl att påskynda en lösning till exempel för en bättre reglering av de östra av- och påfartsvägarna vid Biskopsbron på Västerleden. I finansieringen deltar vid sidan av staten Esbo stad och ett affärscentrum i området.

Utskottet uppmärksammar vidare användningen av medel från EU:s strukturfonder för olika trafikprojekt. Sydöstra Finland är ett gott exempel där strukturfondsmedel har använts för ombyggnad av riksväg 6, men som måste få garantier för ett nationellt finansiellt bidrag för det fortsatta byggandet under 2002. I detta sammanhang understryker utskottet att staten rent generellt ser till att det nationella finansiella bidraget räcker till för EU-projekt.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 2,5 miljoner euro, varav 850 000 euro anvisas för en finansiell modell för ett projekt på riksväg 4 mellan Lahtis och Heinola och resten för trafiksäkerhetshöjande projekt.

Moment får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 606 085 000 euro.

(Styckena 2—5 som i RP)

79. Efterfinansierings- och totalfinansieringsprojekt gällande vägnätet (reservationsanslag 3 år)

Riksdagen förutsatte i budgeten för 2001 att projekten på riksväg 8 vid Reso, riksväg 5 Joroinen—Varkaus och riksväg 3 Västra ringvägen i Tammerfors inleds om anslagssituationen tillåter det. Dessa projekt tas upp i betänkandet den 3 december 1998 från ministerarbetsgruppen för trafikinfrastrukturfrågor. Det är viktigt att de mindre projekten, dvs. riksväg 8 och riksväg 5, kommer i gång nästa år. Det är också motiverat med tanke på sysselsättningsutsikterna, för de stora infrastrukturella projekten inleds i praktiken först mot slutet av året. Förhållandet mellan kostnad och nytta i projektet för riksväg 8 vid Reso är 3,84 och kostnadsförslaget 14,3 miljoner euro. Förhållandet mellan kostnad och nytta i projektet för riksväg 5 Joroinen—Varkaus är 1,7 och kostnadsförslaget 27 miljoner euro. Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns:

I betänkandet om statsbudgeten för 2001 har riksdagen förutsatt att ministeriet preciserar den s.k. efterfinansieringsmodellen och att arbetet på en ombyggnad av vägsträckan Lahtis—Heinola till motorväg inleds så fort som möjligt. Kostnadsnyttoförhållandet för projektet är 2 och kostnadsförslaget 41 miljoner euro.

Kostnadsförslaget för projektet på riksväg 3 Västra ringvägen i Tammerfors är ca 106 miljoner euro och kostnadsnyttoförhållandet 3,2. På grund av kostnadsförslagets storlek anser utskottet att projektet bör planeras så att det kan genomföras etappvis.

Utöver dessa projekt är det med hänsyn till sysselsättnings- och konjunkturläget viktigt att genom tilläggsbudgetar försöka få i gång även andra, ännu inte påbörjade projekt i ministergruppens betänkande.

En utredning av trafikförhållandena i Nyslott har blivit färdig och under de närmaste åren måste beslut fattas också om den. Vidare påskyndar utskottet en upprustning av vägavsnittet Jyväskylä—Kirri, som är huvudleden för varutrafiken i riktning nord—syd. Under de senaste åren har den tunga trafiken på riksväg 4 ställvis ökat med mer än 50 procent.

Det finns gott om projekt i olika delar av landet som inte ingår i ministerarbetsgruppens betänkande men som det av trafiksäkerhetshänsyn vore viktigt att genomföra. Som exempel kan nämnas hamnvägen i Karleby, som löper genom gatunätet i staden och där det dagligen rör sig inemot 60 långtradare lastade med farliga ämnen. Med tanke på industrins transporter vore det också viktigt att fortsätta förbättringsprojekten på riksväg 2, likaså att förbättra säkerheten i korsningen till oljeraffinaderiet i Sköldvik.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vissa farleder för handelssjöfarten har grundats upp bland annat till följd av landhöjningen. Utan lämpliga upprustningsåtgärder måste det tillåtna farledsdjupet minskas med högre transportkostnader och sämre konkurrenskraft för industrin och det övriga näringslivet i området som följd. Det betyder också extra kostnader för industrin om fartygskapaciteten inte kan utnyttjas fullt ut. Dessa problem har kommit fram också i östra Finska viken, bland annat på farleden in till Lovisas hamn. Kanalstrukturerna är ställvis förvittrade och kräver grundlig renovering också i insjölederna. Utskottet föreslår att momentet ökas med 2,5 miljoner euro för upprustning av farlederna. Av detta anslag bör 500 000 euro anvisas för förbättring av insjökanaler och till stöd för kanaltraditionen.

Sjöfartsverket hade för avsikt att hyra ut en kombiisbrytare utomlands för nästa vintersäsong. Men enligt uppgift från kommunikationsverket har projektet blivit inställt. Med anledning av det ovanstående föreslår utskottet att momentet ökas med 841 000 euro. Det är viktigt att isbrytarkapaciteten utnyttjas effektivt och ekonomiskt, menar utskottet. Det ser i alla fall den s.k. vinterbefraktningen av isbrytare som problematisk. Investeringarna i en kombiisbrytare var stora när de gjordes och de köptes enkom för att hålla i gång vår vintersjöfart. Det gäller också att uppmärksamma kontinuiteten i EU-stöden till sjöfarten i Finland. Med tanke på fortsättningen är det skäl att utreda vilket slag av isbrytarkapacitet vi över huvud taget har behov av och väga in det ökade behovet av oljebekämpningskapacitet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 13 541 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

41. Statsbidrag för byggande och underhåll av vissa flygplatser (fast anslag)

Flygfälten i Seinäjoki och S:t Michel spelar en stor roll för näringslivet och utvecklingsvillkoren i hela landskapet. En långsiktig och planmässig utveckling av fälten förutsätter att det inte sker några stora fluktuationer i de årliga statsbidragen.

Utskottet föreslår att anslaget på momentet återställs på samma nivå som för 2001 och ökas med 160 000 euro och att statsbidraget ökas från 80 till 90 procent. Efter hand som andra snabba trafikförbindelser växer fram bör behovet av dessa stödåtgärder bedömas på nytt.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd om högst 90 procent för förbättring av konstruktioner och anordningar på flygplatserna i anslutning till Seinäjokis (Rengonharju) och S:t Michels linjeflyg samt för understöd för underhållet av flygfälten och för kostnader som hänför sig till lån som tagits för att bygga flygplatserna.

(Stycke 3 som i RP)

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Utskottet hänvisar till riksdagens ställningstagande till den nationella klimatstrategin som för trafikpolitikens vidkommande lyfter fram en utveckling av kollektivtrafiken, inte minst spårvägstrafiken. Av både trafik- och miljöpolitiska hänsyn är det viktigt att framför allt pendeltrafiken i allt större utsträckning bygger på kollektivtrafik. För utveckling av kollektivtrafiken är det viktigt att staten stöder systemet med regionbiljetter i huvudstadsregionen och kollektivtrafiken i Tammerfors- och Åboregionen. Också lokaltrafiken mellan Åbo och Salo bör utvecklas för att göra pendeltrafiken smidigare. Utskottet har redan tidigare påpekat att de tågförbindelser som betjänar pendeltrafiken mellan Karis och huvudstadsregionen bör förbättras.

I sitt betänkande om budgeten för 2001 förutsatte utskottet utredning av möjligheterna att bestämma ett lägre nominellt värde för tjänsteförmånsbiljetter än beskattningsvärdet. Riksdagen tog upp frågan också när den behandlade den nationella klimatstrategin. Enligt erhållen utredning har frågan inte avancerat i finansministeriet. Däremot har kommunikationsministeriet startat ett projekt som skall utreda arbetsgivarnas möjligheter att påverka pendeltrafiken. I projektet deltar bland annat miljöministeriet, SAD, finansministeriet och Helsingfors stad.

I detta sammanhang uppmärksammar utskottet vidare länsstyrelsernas möjligheter att utnyttja sina anslag på ett smidigt och lämpligt sätt. Enligt utredning till utskottet är det nuvarande systemet i vissa delar alltför trögt och stelt.

Det är viktigt att tillgången till kollektivtrafikförare uppmärksammas i besluten om vuxenutbildningen och arbetskraftspolitiken.

För utveckling av kollektivtrafiken ökas momentet med 1 000 000 euro. I samband med beredningen för budgetpropositionen för 2003 bör det särskilt ses till att kollektivtrafiken tilldelas adekvata anslag, eftersom det enligt erhållen utredning då kommer att krävas extra finansiering för att bibehålla kollektivtrafiken på nuvarande nivå.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 79 880 000 euro.

(Styckena 2—4 som i RP)

21.  31.81.21 och 22Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Eutrofiering till följd av utsläpp av näringsämnen är ett av de svåraste problemen i Östersjön. På grund av eutrofieringen har förekomsten av blågröna alger ökat kraftigt i Östersjön. Havsforskningsinstitutets webbsidor som rapporterar om algsituationen i Östersjön har blivit mycket populära. Genom vidareutveckling av informationen kan medborgarna göras mer medvetna om situationen i Östersjön och om vad de själva kan göra för att påverka läget. Utskottet menar att det i framtiden bör satsas mera på Östersjöinformation och föreslår att momentet ökas med 200 000 euro för utveckling av Östersjöinformationen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett anslag om 7 350 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

44. Regionalt transportstöd (förslagsanslag)

Anslaget får användas till betalning av transportstöd till små och medelstora företag i enlighet med lagen om regionalt stödjande av transporter (954/1981) och statsrådets beslut om stödjande av skärgårdstransporter (331/1982).

Transportstödet beräknas utifrån landarealen med exkludering av vattenområdena. Härigenom får de små och medelstora företagen i östra Finland en tydlig konkurrensnackdel jämfört med företag i länder där vägnätet kan byggas optimalt eller där transportstödet är större än i Finland. Konkurrensnackdelen kommer tydligast till synes i sågbranschens transporter mellan Finland och Sverige.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på den grava konkurrensnackdel som uppstår till följd av tillämpningen av grunden för fastställande av transportstödet och förutsätter att bedömningen skall basera sig på det faktiska förbindelsenätet (totalarealgrund).

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Anslaget får användas till betalning av stöd enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000) och lagen om företagsstöd (1136/1993) samt till internationaliseringsstöd enligt handels- och industriministeriets beslut (2/022/1998).

Lagarna bakom momentet har tolkats så att stöd bara betalas för nyetablerad verksamhet.

EU-bestämmelserna tvingar lanthandlarna att under de närmaste åren byta ut sina kylanläggningar och bensinpumpar. Omläggningarna kräver årligen investeringar på cirka 30 miljoner mark. I praktiken är investeringarna inte möjliga utan stöd, och lanthandlarna hotas av nedläggning.

Lanthandlarna och närbutikerna spelar en viktig roll både för servicen i glesbygderna och för hela bysamhällets livskraft. Om lanthandlarna försvinner, förtvinar livet i byarna. Därför anser utskottet att betryggade villkor för lanthandlarna är en indirekt näringspolitisk fråga. För den skull bör lagarna gällande investeringsstöd kunna tolkas så att stöd också kan betalas till lanthandlar för utbyte av kylanordningar och bränslepumpar.

Vid arbetskrafts- och näringscentralerna finns godkända, genomförbara investerings- och utvecklingsprojekt för företag.

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (förslagsanslag)

Anslaget får användas till betalning av ersättningar till dem som ordnar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster enligt lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (713/2000).

Enligt utredning till utskottet kan personer i ekonomiskt trångmål genom skuldrådgivning hjälpas att på ett systematiskt sätt ta sig ur predikamentet. Jämfört med ett domstolsförfarande beräknas staten därigenom spara cirka 1 000 euro per fall.

Skuldrådgivningarnas resurstilldelning i kommunerna är synnerligen brokig. Detta återspeglas bland annat i väntetiderna, som varierar mellan 1,5 och 6 månader. De sakkunniga utskottet hört menar att den kritiska väntetiden är högst 1,5 månad.

En effektiv skuldrådgivning kräver adekvata personella resurser. Det behövs två personer (en skuldrådgivare och en byråsekreterare) per cirka 40 000 invånare.

Utskottet är medvetet om att det finns en grupp för uppföljning av skuld- och konsumentrådgivningen som dryftar resurserna för budgetpropositionen 2003. Trots det föreslår utskottet att momentet ökas med 500 000 euro för det resurstillskott som behövs med det snaraste och för den viktiga skuldrådgivning som bedrivs för att rättssamhället skall bibehålla sin funktionsduglighet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 611 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

40. Företags internationalisering branschvis (förslagsanslag)

Anslaget får användas till internationaliseringsprojekt som genomförs av företagsgrupperingar i vilka företag med industriell produktion inom olika branscher och företag i servicebranschen kan delta. Förutom företag kan även utrikeshandelsfrämjande organisationer och andra föreningar och samfund genomföra internationaliseringsprojekt.

Anslaget får även användas till sådana projekt för stödjande av företags internationalisering och marknadsföring utomlands som genomförs av företag inom ramen för projektet. Understöden beviljas på grunder som närmare bestäms av statsrådet.

Enligt utredning till utskottet har projektet Trä-Europa inte framskridit på önskat sätt fastän regeringen öppet har prioriterat det. Det har bland annat rått oklarhet om från vilket moment pengar kan tas för projektet.

Utskottet menar att det handlar om ett branschspecifikt och mångsektorellt internationaliseringsprojekt som bör kunna genomföras i full skala. För att projektet skall kunna fullföljas i hela sin omfattning måste det förankras i en gemensamt antagen förhandlingsplan. Det finns en del oklarheter i anknytning till projektets initialskede som måste lösas, och pengar till projektet bör också kunna tas från moment 41.

40. Energistöd (förslagsanslag)

Anslaget får användas för att utveckla energiekonomin i en mer miljövänlig riktning, för att främja ibruktagandet av ny teknik samt för att främja säkerheten i fråga om energiförsörjningen och att göra den mångsidigare.

Stöd kan beviljas för investerings- och utredningsprojekt som främjar energisparande, effektivisering av energiproduktionen eller energiförbrukningen samt produktionen eller användningen av förnybar energi. Stöd kan också beviljas för investerings- och utredningsprojekt som minskar de negativa miljöeffekterna av energiproduktionen eller energiförbrukningen och som också annars gör energiförsörjningen säkrare och mångsidigare. Projekt som främjar kommersialiseringen av ny teknik prioriteras.

Energistöd kan beviljas företag, kommuner och andra sammanslutningar.

Energiproduktionen och energiförbrukningen har en nyckelposition när det gäller att nå det nationella klimatmålet. Därför är det viktigt att dels öka energisparandet och användningen av förnybara energikällor, dels ta fram teknik till stöd för dem. Företräde ges sådana projekt för främjande av kommersialisering av ny teknik som kostnadseffektivt genererar energiteknik för utsläppsreducering.

Det följande utvecklingssteget är förgasningsförbränning och tryckutsatt förbränning av biogränslen, som tillåter en höjning av elektricitetens andel av det teoretiska energibehovet och en ytterligare minskning av rökgasutsläpp i syfte att uppnå utsläppsmålen. När det gäller forskning kring dessa tekniker ligger Finland i utvecklingens framkant. Förgasningstekniken för biomassa bör vidareutvecklas av forskningsinrättningar, pannindustrin och kraftbolagen i samråd. I programmet för främjad användning av förnybara energikällor föreslås att det före 2010 i Finland skall byggas minst en eller två storskaliga demonstrationsanläggningar för tryckutsatt förgasning av biobränslen. Utskottet omfattar målet och anser att det är skäl att i statsbudgeten avsätta tillräckligt med medel för demonstrationsanläggningarna. Dessutom är det viktigt, menar utskottet, att regeringen tar itu med förberedelserna för ett så kallat demonstrationsprojekt i syfte att utveckla en allsidig energiproduktion.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Enligt budgetpropositionen har i dimensioneringen av anslaget såsom tillägg beaktats 200 000 euro för inrättande av och betalning av utgifterna för den psykiatriska vårdenheten för farliga barn och unga som är svåra att vårda vid Niuvanniemi sjukhus. Dessa utgifter föreslås finansieras genom att höja kommunernas självfinansieringsandel inom social- och hälsovården höjs och genom att statsandelen sänks. Momentet 33.32.30 föreslås därför minskas med 200 000 euro.

Senare har det blivit klart att Senatfastigheterna antagligen inte inom ramen för investeringstaket kan påbörja byggandet nästa år. Riksdagen har därför ändrat regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården och uteslutit omnämnandet ur propositionen. Momentet 33.14.21 skall därför minskas med 200 000 euro och momentet 33.32.30 ökas med 200 000 euro.

Utskottet finner det dock mycket angeläget att planeringen av vårdenheten kan inledas så fort som möjligt. Utskottet föreslår att momentet ökas med 200 000 euro. Momentets slutsumma förändras inte med anledning av det ovan nämnda.

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Folkpensionsanstaltens likviditet.

Utskottet har under de senaste åren uppmärksammat de problem som sammanhänger med Folkpensionsanstaltens finansiering. Social- och hälsovårdsministeriet betalade 940 miljoner mark i januari 2001 i förskott på Folkpensionsanstaltens garantibelopp. Tack vare detta har Folkpensionsanstalten kunnat trygga sin likviditet på ett sådant sätt att staten inte behöver betala in någonting för att garantera likviditeten förrän i december i år. Intäkterna räcker inte på nära nejder till för att täcka utgifterna 2002, utan sjukförsäkringsfonden behöver utifrån beräkningsgrunderna i budgetpropositionen ett statligt garantibelopp på omkring 623 miljoner euro. Obalansen märks särskilt i finansieringen av sjukförsäkringen.

Utskottet hänvisar till sitt budgetbetänkande från i år och menar att staten måste betala ut 25 procent, det vill säga 155 miljoner euro av nästa års garantibelopp i början av januari 2002. På detta sätt behöver staten enligt erhållen utredning inte betala in någonting för att garantera likviditeten förrän i december 2002.

Enligt vad utskottet erfarit har social- och hälsovårdsministeriet tillsatt en kommitté med uppgift att utreda hur socialutgifterna har utvecklats och hur finansieringen av den sociala tryggheten kan säkras på lång sikt. Kommittén skall slutföra sitt arbete den 31 december 2001. Utskottet konstaterar att det är mycket viktigt att kommittén lämnar så konkreta och realiserbara förslag som möjligt om hur Folkpensionsanstaltens finansiering kan tryggas både på kort och lång sikt. I synnerhet den obalans som råder i fråga om sjukförsäkringen kräver en mera hållbar lösning.

Rehabilitering enligt prövning av barn och unga.

Folkpensionsanstalten har 2000 och 2001 beviljats sammanlagt 40 miljoner mark för psykiatrisk rehabilitering av barn och unga. Anslaget används bl.a. till terapi för barn och unga i åldern 5—25 år. För barn under 5 år beviljas inte rehabilitering enligt prövning.

Enligt en utredning till utskottet utgör barn och unga under 18 år bara omkring 6 procent av dem som rehabiliteras i psykoterapi tillhandahållen av Folkpensionsanstalten. Barn under 18 år och vuxna människor har dock psykiatriska störningar ungefär lika ofta. I praktiken finns det också ett tydligt behov av sådan terapi för barn under 5 år som föräldrarna intensivt deltar i eller där endast föräldrarna deltar i terapin.

Det är viktigt att människor med psykiska störningar får vård oberoende av åldern. Utskottet finner det dock angeläget att psykiska störningar hos barn vårdas effektivt i ett så tidigt skede som möjligt eftersom ett gott slutresultat säkrast uppnås om rehabiliteringen sätts in på ett tillräckligt tidigt stadium. Vård på ett tidigt stadium minskar också samhällets kostnader. Ut-skottet anser att det måste utredas hur psykoterapin för barn under 5 år i praktiken handhas och att behovet av psykoterapi bland barn och unga i framtiden bättre bör beaktas.

50. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst betalas till civilpersoner ersättning för kroppsskada orsakad av attacker mot civila gjorda av Sovjetunionens partisangrupper under de senaste krigen. Som följd av kroppsskada eller i anknytning till skadan kan ersättning också betalas för psykiska störningar. Med stöd av gällande lagstiftning kan ersättning dock inte beviljas enbart på grund av psykiska följder av de skakande händelserna. Krigsfångar är berättigade till en sådan ersättning. Utskottet anser att lagstiftningen om skada, ådragen i militärtjänst bör ändras så att psykiska följder och övriga sjukdomar förorsakade av partisanernas attacker kan omfattas av ersättningarna på samma sätt som mentala skador och övriga sjukdomar bland krigsfångar ersätts. Enligt en del utredningar lever ännu omkring 1 500 personer som bodde i byar som blev utsatta för partisanernas attacker och det beräknas att det 2002 finns ungefär 600 personer som skulle vara berättigade till denna ersättning.

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Hänvisande till det som uttalas vid moment 33.14.21 ökas momentet med 200 000 euro.

Skolhälsovården.

Utskottet har i många sammanhang uppmärksammat skolhälsovården och dess brister. Nivån på skolhälsovården varierar mycket mellan kommunerna. Skolhälsovården skall förbättra skolelevernas hälsa. Särskilda satsningar bör göras på att förebygga psykiska störningar bland barn samt tobaksrökning och rusmedelsbruk. Skolhälsovården kan dock inte med de möjligheter och resurser den har reagera på problemen tillräckligt snabbt. Utskottet finner det angeläget att skolhälsovårdens ställning stärks och dess verksamhetsförutsättningar förbättras. Det är bra att kvalitativa rekommendationer utarbetas, menar utskottet. De kan åtminstone utgöra en början på åtgärder som syftar till att minska skillnaderna mellan kommunerna.

Kostnaderna för den kommunala tandvården.

Totalreformen av tandvården genomförs etappvis och omfattar hela befolkningen från och med 1 december 2002. En del experter anser att kostnaderna för den kommunala tandvården kräver en större ökning av statsandelen än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2002. De totala kostnaderna för tandvården är i praktiken tillgängliga 2003. Då gäller den kommunala tandvården hela befolkningen. Utskottet framhåller att de kostnader som den utvidgade tandvården förorsakar, personalens omfattning och tillgången på vård inom olika befolkningsgrupper bör följas upp och en eventuell ökning av statsandelen beaktas när budgeten för 2003 görs upp.

Åldringsvården.

Regeringen föreslår att kommunernas statsandelar ökas med 32,7 miljoner euro, bl.a. för att råda bot på de brister som finns inom åldringsvården. Utskottet hänvisar till de kvalitativa rekommendationerna inom åldringsvården och understryker att det är nödvändigt att utveckla servicesystemet för äldretjänster och noggrant ge akt på att rekommendationerna iakttas.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 514 830 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

(36). Statsunderstöd för kostnaderna för vissa social- och hälsovårdsserviceprojekt (förslagsanslag)

Samisk social- och hälsovårdsservice.

Samerna är den enda urbefolkningen inom EU:s område och även i grundlagen nämns särskilt samernas rätt att bevara sin kultur. Enligt mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården 2000—2003 är ett av målen att kommunerna tillhandahåller service på klientens modersmål, som kan vara finska, svenska eller samiska. Också Europarådets ministerkommitté har också noterat ärendet. Den godkände den 19 september 2001 att den europeiska konventionen om regionala språk och minoritetsspråk skall tillämpas i Finland. Ministerkommittén rekommenderar bland annat att regeringen skall se till att medborgare om de vill har möjlighet att få social- och hälsovårdstjänster på svenska och samiska.

I Finland bor det cirka 7 500 samer, av vilka cirka 4 000 i samernas hembygdsområde (kommunerna Enare, Utsjoki och Enontekis och norra delen av Sodankylä kommun). Enligt en utredning till utskottet är utbudet av social- och hälsovårdstjänster på samiska mycket dåligt inom samernas hembygdsområde. Service på samiska behövs speciellt inom barndagvården och äldreomsorgen.

Utskottet finner det viktigt att social- och hälsovårdstjänster tillhandahålls på samiska och föreslår att det i budgetpropositionen strukna momentet 33.32.36 med stöd av budgetmotionerna BM 418/2001 rd, BM 489/2001 rd och BM 770/2001 rd återinförs och att dess rubrik ändras till Statsbidrag för att säkerställa social- och hälsovårdsservice på samiska. Under momentet beviljas ett anslag på 200 000 euro.

Ett nytt moment tilläggs enligt följande:

Under momentet beviljas 200 000 euro.

Anslaget får användas till att betala statsunderstöd via sametinget till de kommuner inom samernas i 4 § sametingslagen (974/1995) avsedda hembygdsområde för att trygga social- coh hälsovårdstjänster på samiska. (Nytt)

(37). Statsbidrag till kommunerna för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster (fast anslag)

Riksdagen har under de två föregående åren beviljat specialanslag för att tillhandahålla mentalvårdstjänster för barn och unga. Enligt vad utskottet erfarit har anslaget bl.a. använts till att förbättra basservicen, förkorta väntetiderna och utbilda personalen till att använda nya arbetsmetoder. Kommunerna har också inrättat nya tjänster och avdelningar för barn- och ungdomspsykiatri. Det råder visserligen fortfarande brist på barn- och ungdomspsykiatrar och terapeuter inom den offentliga sektorn.

Avsevärda resurser bör ytterligare satsas på att förbättra de psykiatriska tjänsterna för barn och unga. Utskottet anser dock att det inte är ändamålsenligt att permanent anvisa ett separat anslag för dessa tjänster, eftersom anslagets uppgift är att stärka finansieringsgrunden för social- och hälsovården när den nya finansieringsmodellen tas i bruk. Utskottet framhåller att det ännu inte är motiverat att helt slopa specialanslaget eftersom det enligt vad utskottet har erfarit finns risk för att projekt som inletts på ett flertal orter avbryts om specialanslag inte längre beviljas. Det är dock enligt utskottet motiverat att minska specialanslaget när den övriga finansieringen stabiliserar sig. Utskottet föreslår att moment 33.32.37, som ströks ur budgetpropositionen, på basis av budgetmotionerna BM 414/2001 rd och BM 429/2001 rd, återinförs och att under momentet anvisas 3 160 000 euro för psykiatriska tjänster för barn och unga.

Det finns beslut på att inrätta en psykiatrisk enhet för svårskötta och farliga barn och unga vid Niuvanniemi och Pitkäniemi sjukhus. Utskottet menar att detta är ett bra beslut eftersom det redan i flera år har varit brist på sådana vårdplatser. Det framtida behovet av separata vårdenheter för rättspsykiatriska undersökningar av minderåriga bör utredas. Många av dessa undersökningar är så krävande och tar så lång tid att en liten enhets resurser inte räcker till. Dessutom är det viktigt att svenskspråkiga klienter kan få rättspsykiatrisk service också på sitt modersmål. För att planeringen av vårdenheten vid Niuvanniemi sjukhus skall komma i gång så fort som möjligt har utskottet föreslagit en ökning på 200 000 euro under moment 33.14.21 till utgifter i det inledande skedet.

Ett nytt moment tilläggs enligt följande:

Under momentet beviljas 3 160 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd för de kostnader som kommuner och samkommuner har för att stödja barns och ungas psykiska utveckling, förebygga störningar och säkerställa den psykiatriska vården. Statsunderstödet utbetalas på grunder som social- och hälsovårdsministeriet särskilt bestämmer. (Nytt)

38. Statsunderstöd till kommunerna för vård av narkomaner (reservationsanslag 2 år)

Enligt budgetpropositionen beviljas kommunerna nästa år statsunderstöd på cirka 7,5 miljoner euro för att förbättra narkomanvården. Statsunderstödet beviljas enligt prövning och grunderna bestäms senare genom förordning. Avsikten är att understödet fördelas via länsstyrelserna utifrån antalet unga och antalet personer som använder tung narkotika.

Utskottet understryker fortfarande den förebyggande verksamheten som baserar sig på basservicen, bland annat skolhälsovården, barnrådgivningen, företagshälsovården, ungdomsarbetet och undervisningstjänsterna. Med tanke på helheten bör samarbetet mellan olika myndigheter vara friktionsfritt. Enligt utskottet är den viktigaste uppgiften att se över regionala vårdmodeller och komma överens om en gradering av vården och vårdkedjorna. I praktiken kan de splittrade vårdtjänsterna skada vård- och rehabiliteringsprocessen. Utskottet finner det också viktigt att lätt tillgänglig service utökas och att personalen samtidigt får tillräcklig utbildning. För en tid sen lämnade en arbetsgrupp en promemoria om läkemedelsbehandling av opioidadberoende. Även i promemorian konstateras att en effektivare behandling förutsätter att huvuddelen av vården tillhandahålls nära patientens hemort. Utifrån arbetsgruppens förslag kommer lagstiftningen att ändras så att en viss läkemedelsbehandling kan inledas till exempel i sjukhus och hälsocentraler.

Narkotikaproblemen gäller många olika ansvarsområden och det är många olika förvaltningsområden som genomför narkotikapolitiken. Därför är det viktigt att verksamheten och dess effekter oavbrutet bedöms med tanke på helheten och att åtgärder samtidigt vidtas för effektiv koordinering.

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Avsikten är att sammanlagt 357,3 miljoner euro (2 124 milj. mk) av Penningautomatföreningens avkastning skall användas 2002. Härav delas i understöd ut 259,5 miljoner euro (1 542 milj. mk) och dessutom används knappa 100 miljoner euro för krigsinvalidernas sjukhem och rehabilitering av veteraner. Anslaget för understöd ökar bara med 2 procent jämfört med i år.

Under de senaste åren har ett varierande belopp av avkastningen överförts för utdelning vid en senare tidpunkt. Beloppet har i medeltal varit 100 miljoner mark, men av avkastningen 2000 kvarstod cirka 220 miljoner mark för användning senare och av avkastningen i år blir enligt regeringens förslag 62 miljoner euro (369 miljoner mark) över för senare bruk. Antalet ansökningar och beviljade understöd har ökat i jämn takt redan under flera års tid.

Penningautomatföreningens understöd spelar en central roll i att ta fram nya modeller för det sociala arbetet, ordna hälsofrämjande verksamhet och trygga tillgången på service i olika delar av landet. Enligt utskottets uppfattning bidrar organisationsfältet i betydande grad till servicen inom den offentliga sektorn och stöder målen för det sociala arbetet och de hälsofrämjande insatserna. Därför är det viktigt att Penningautomatföreningens monopolställning bebehålls också i framtiden. Utskottet anser att det behövs ett bredare stöd för verksamhet som finansieras med hjälp av Penningautomatföreningen än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. Utskottet lyfter bland annat fram behovet av att utveckla rehabiliteringen av missbrukande mödrar. Utskottet föreslår att anslaget för understöd höjs med 20 miljoner euro. Avsikten är inte att ändra på den bedömning som gäller Penningautomatföreningens avkastning utan att budgetera 20 miljoner euro mera än vad regeringen föreslår.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 279 500 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

25. Särskilda utgifter för arbetskraftsservicen (förslagsanslag)

Enligt budgetpropositionen är det meningen att göra 2 500 undersökningar av arbetsförmågan för att utreda långtidsarbetslösas förutsättningar att få pension. Utskottet hänvisar till sitt betänkande om årets budget och håller fast vid att det ur mänsklig synvinkel är viktigt att personer som har rätt till pension får sina pensionsförmåner och inte behöver stå kvar som arbetslösa arbetssökande.

23. Civiltjänst (förslagsanslag)

Enligt civiltjänstlagstiftningen har civiltjänstgörarna under tjänstgöringstiden rätt till fritt uppehälle, bland annat fri inkvartering. Som huvudregel gäller att det är tjänstgöringsstället som svarar för kostnaderna för uppehälle. Enligt erhållen utredning är det ytterst sällan tjänstgöringsställena betalar för inkvarteringen utan oftast är det civiltjänstgöraren själv eller hans anhöriga som står för boendekostnaderna. Undersökningar ger vid handen att en stor del av tjänstgöringsställena anser att kostnaderna för civiltjänstgörarna blir alltför höga om de också måste stå för boendekostnaderna. Enligt uppgift har det också förekommit missbruk med ordnandet av inkvartering och ersättningen av boendekostnaderna.

Civiltjänstgörarnas arbetsinsats bör enligt utskottets mening utnyttjas avsevärt mycket effektivare än nu i olika samhälleliga uppgifter. Också missförhållandena i anknytning till inkvarteringen pockar på en lösning. Det är statens skyldighet att delta i civiltjänstgörarnas boendekostnader, anser utskottet. Om staten åtminstone delvis betalade boendekostnaderna skulle utbudet av civiltjänstgöringsplatser sannolikt öka och därmed också göra slut på det nuvarande missbruket.

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Utskottet hyser bekymmer för de knappa anslagen för miljövårdsarbeten. Med anslagen på detta moment finansieras bland annat upprustning av förorenade markområden och olika överföringsledningsprojekt. Det finns gott om objekt för upprustning av förorenade markområden runt om i landet, men arbetet fortskrider långsamt på grund av den dåliga anslagssituationen. Av det föreslagna anslaget för nästa år kan bara 200 000 euro användas för upprustning av förorenade markområden, trots att behovet är omkring 5 miljoner euro. Under de närmaste åren kommer dessutom upprustningen av kommunala soptippar som skall läggas ner att bli ett väldigt problem och innebära övermäktiga uppgifter för kommuner som kan ha det dåligt ställt ekonomiskt. Många soptippar är belägna alldeles i närheten av bosättning. Utskottet framhåller att miljövårdsarbetena också har en högst betydande sysselsättande effekt, vilket bör vägas in i beslut om eventuella extra åtgärder för att motarbeta arbetslösheten.

Utskottet föreslår att momentet ökas med 1 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 664 000 euro.

(Styckena 2 och 3 som i RP)

22. Skötsel och underhåll av naturskyddsområdena (reservationsanslag 3 år)

Inom den närmaste framtiden kommer antalet naturskyddsområden att öka efterhand som skyddsprogrammen fortskrider; bland annat kommer de gamla skogarna i norra Finland att inrättas som skyddsområden under 2002—2003. Dessutom behövs det resurser bl.a. för att återställa värden i naturen. I anslaget för vård av naturskyddsområden behövs en tydlig nivåhöjning under de närmaste åren.

På grund av de knappa anslagen är det enligt utskottets mening skäl att utreda vilka möjligheter det finns att bredda de finansiella underlaget och ta fram nya regionala samarbetsformer. Noux nationalpark är det största och till sina naturvärden viktigaste enhetliga ödemarksområdet i Nyland. Den är såtillvida speciellt belägen att den ligger inom landets tätast befolkade område. Parken bör utvecklas så att den betjänar hela befolkningen och turismen i området så allsidigt som möjligt. På grund av sitt läge och det stora antalet besökare kunde Noux utgöra ett slags "skyltfönster" för vårt nätverk av naturparker. Vidare menar utskottet att kommunerna i området bör delta i planeringen och finansieringen av projektet. Enligt vissa utredningar skulle naturturismen också få klart positiva regionalekonomiska effekter.

Av anslaget under momentet används omkring 250 000 euro till skydd av saimenvikaren, vård av vikarbeståndet och ersättning av de skador som vikaren orsakat. Det effektivaste sättet att minska kutdöden är att inskränka nätfisket, vilket kräver finansiella avtal med fiskarna. Nätfisket har inskränkts inom ett område av 326 km² men för att värna tillväxten av vikarbeståndet bör området utvidgas. För närvarande finns det 220—240 vikare. Målet är att beståndet skall öka till 400 individer, vilket betyder att det inte längre finns någon omedelbar risk för att arten skall dö ut. Utskottet föreslår att momentet ökas med 50 000 euro för ett effektivare skydd av saimenvikaren.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 15 335 000 euro.

(Styckena 2—4 som i RP)

87. Anskaffning av naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)

Utskottet menar att det behövs mer resurser för att skydda skogarna i södra Finland. De har den artrikaste floran och faunan i Finland, men bara omkring en procent av dem är skyddade. Naturskyddsområdena spelar nuförtiden en mycket viktig roll både som garanter för naturens mångfald och som rekreationskälla för medborgarna. Vidare är naturskyddsområdena viktiga faktorer inom turismen för både finländska och utländska turister. Utskottet påskyndar åtgärderna för att genomföra det nationella skogsprogrammet och förslagen från skogsskyddskommissionen för södra Finland.

Med hänsyn till den dåliga situationen för skogsskyddet i Södra Finland är det ytterst positivt att utsikterna för att kunna inrätta Repovesi nationalpark har förbättrats. Enligt uppgift från UPM-Kymmene har bolaget för avsikt att skänka ett markområde på ca 550 hektar till staten för inrättande av Repovesi nationalpark. Genom denna donation får staten ett så stort enhetligt markområde i sin ägo att en nationalpark kan inrättas. Vidare är det meningen att stärka nationalparken med ett fredat område på 1 200 hektar som fortfarande kommer att ägas av UPM-Kymmene men som kommer att omfattas av samma vård- och driftsplan som nationalparken. Riksdagen har i flera sammanhang påskyndat Repovesi nationalpark och med hjälp av UPM-Kymmenes donation kan det länge planerade nationalparksprojektet föras vidare. Utskottet anser att den nya typen av modell är bra som innebär att staten äger de kärnområden som skall skyddas och att nationalparken förstärks med ett fredat område som blir kvar i privat ägo. Enligt erhållen utredning kan beskattningen av donationen medföra vissa problem. För att projektet skall gå vidare och motsvarande donationer kunna göras också i framtiden bör beskattningsfrågorna utredas. Staten bör nu absolut i övrigt bi-dra till att driva på projektet, menar utskottet.

60. Överföring till statens bostadsfond

Arava- och räntestödsproduktionen.

I budgetpropositionen är målet att bibehålla den statligt stödda bostadsproduktionen på nuvarande nivå, 12 500 bostäder. Målet är sannolikt realistiskt men knappast tillräckligt med hänsyn till bostadsbehovet. Arava- och räntestödsproduktionen har under 2001 kommit i gång rätt väl med undantag för huvudstadsregionen. Tomtbristen är ett hinder för produktionen, men en annan orsak till det minskade antalet ansökningar om nyproduktion är de oförmånliga aravalånevillkoren. Räntan kan vara relativt hög och med nuvarande inflationsnivå börjar amorteringen först om 14—16 år, då renoveringsbehoven redan är förestående. På grund av lånevillkoren och byggkostnaderna är också hyresnivån hög, trots att inkomstnivån för dem som bor i aravabostäder i snitt har utvecklats betydligt långsammare än i fråga om andra boendegrupper. Byggherrarna genomför i själva verket hellre projekten med räntestöd eftersom villkoren för dem är förmånligare än för aravalån.

Utskottet framhåller att de nuvarande villkoren för enhetslånesystemet absolut måste ses över för att främja efterfrågan på lån och en fortsatt produktion. Lånesystemet bör möjliggöra underhåll och reparation av hus. Vidare bör hyres- och kapitalutgiftshöjningarna stå i ett rimligt förhållande till de boendes inkomstnivå. Enligt erhållen utredning förbereder miljöministeriet som bäst ett förslag till ändring av aravasystemet.

Meningen är att långivningen för reparationer ökas med 50 procent jämfört med i år. Under rådande konjunkturuppgång har renoveringar med arava- och räntestödslån dämpats inte minst i tillväxtcentren, men i det rådande konjunkturläget är det befogat att öka denna verksamhet.

Räntestöd för produktion av ägarbostäder.

Det är positivt att räntestödslånen för nyproduktion av bostadsaktiebolagshus kan fortsätta. Lån för bostadsaktiebolagshus kan godkännas som räntestödslån bara i kommuner som undertecknat ett samarbetsdokument mellan staten, huvudstadsregionen och dess kranskommuner. Ett ytterligare villkor är att långivningen främjar uppkomsten av bostadsområden med allsidig produktion på både sociala och andra grunder i syfte att förebygga segregering. Utskottet menar att denna stödform bör utvidgas också till andra tillväxtcentra om konjunktur- och bostadsproduktionssituationen kräver det och ovan nämnda kriterier uppfylls.

Renoveringsunderstöd.

I budgetpropositionen konstateras att renoveringsstöd beviljas framför allt för renoveringsprojekt som ger den åldrande befolkningen möjligheter att bo hemma. Som ny stödform ingår bedömning av bostadens skick, som stöder energikartläggningar i syfte att främja den nationella klimatstrategin. Enligt budgetpropositionen minskar reparationsunderstöden från 40,4 miljoner euro i år till 25 miljoner euro 2002.

Situationen är problematisk, för jämfört med tidigare år är anslagsnivån kännbart lägre, vilket redan i sig gör det svårare att bygga in hissar och utföra andra bostadsreparationer. Dessutom skall anslaget delvis användas för bedömningar av bostädernas skick. Utskottet menar att bevillningsfullmakten för renoveringsunderstöd bör höjas för att hissbyggen och andra reparationer skall kunna fortsätta i samma takt som förut och för att också energiekonomiska understöd skall vara möjliga. Vidare hänvisar utskottet till riksdagens ställningstagande till den nationella klimatstrategin, där det sägs att reparationsunderstöden bör höjas avsevärt för att energireparationer skall kunna utföras i enlighet med strategin. Reparationer och saneringar bör även i övrigt prioriteras inom bostadspolitiken inför de försämrade konjunkturerna eftersom reparationsunderstöden också har betydande sysselsättande effekter.

Utskottet föreslår att bevillningsfullmakten för understöd för reparation av bostäder under rubriken Understöd i det elfte stycket i momentmotiveringen höjs från 25 till 40 miljoner euro. På grund av en sannolik eftersläpning i utbetalningarna från bostadsfonden kan bevillningsfullmakten höjas inom ramen för den föreslagna fullmakten för medelsanskaffning. I budgettekniskt hänseende bör det i framtiden ses till att energiekonomiska understöd inte äventyrar framtida reparationer på sociala grunder.

Understöd till huvudstadsregionen och dess kranskommuner för byggande av kommunalteknik.

De kommuner som undertecknat samarbetsdokumentet mellan staten, huvudstadsregionen och dess kranskommuner kan enligt budgetpropositionen beviljas understöd för s.k. minimiinvesteringar i byggande av kommunalteknik i nya bostadsområden. Det kan vara fråga om till exempel kostnader för ordnad vattenförsörjning och avloppshantering. Understödet får användas till att täcka högst 40 procent av projektkostnaderna. Systemet skall gälla 2002—2005. Syftet är att få i gång byggandet av sådana nya bostadsområden som annars skulle löpa risk att fördröjas eller inte byggas alls. Utskottet menar att understödet för kommunalteknik är ett principiellt viktigt och lämpligt sätt att få i gång bostadsproduktionen i de områden där bostadsbristen är störst och att gynna framväxten av en lämplig områdesstruktur. På detta sätt kan områdesstrukturen styras så att det backas upp av kollektivtrafiken, framför allt spårvägstrafiken, vilket är nödvändigt med tanke på målen för den nationella klimatstrategin.

Samarbetsförfarandet i andra tillväxtcentra.

Staten har inlett en samrådsprocess med kommunerna också i en del andra tillväxtcentra i syfte att främja speciellt det regionala samarbetet inom bostadspolitiken och dragit i gång en del regioncentrumprogram. Om också andra tillväxt- och regioncentra åtar sig att utveckla områdena utifrån ett liknande samarbetsdokument bör statens stödåtgärder också omfatta dem.

Fullmakter gällande medelsanskaffning.

Enligt utredning från finansministeriet bör fullmakten från finansministeriet och statsrådet att ingå ränte- och valutaväxlingsavtal med hänsyn till det förändrade marknadsläget korrigeras från 680 till 2 180 miljoner euro. Då kunde de möjligheter som öppnas genom det förändrade marknadsläget utnyttjas och medelsanskaffningen skötas på det mest ekonomiska sättet.

Momentet får följande lydelse:

(Styckena 1—10 som i RP)

Understöd

Av statens bostadsfonds medel får år 2002 beviljas högst 40 000 000 euro i understöd enligt lagen om understöd för reparation av bostäder (1031/1998) och dessutom ett belopp som motsvarar projekt som återgått år 2001 eller sådan bevillningsfullmakt som annars blivit oanvänd.

(Styckena 12 och 13 som i RP)

Fullmakter gällande medelsanskaffning

År 2002 får statens bostadsfond värdepapperisera bostads- och aravalån eller får för den tas upp långfristiga lån till ett nettobelopp av sammanlagt högst 430 000 000 euro. Fonden får samtidigt ha högst 1 600 000 000 euro i kortfristiga lån som behövs för att jämna ut växlingar i likviditeten som förekommer under året. År 2002 får finansministeriet eller Statskontoret inom ramen för vad statsrådet bestämmer ingå ränte- och valutaväxlingsavtal eller andra garderingsavtal knutna till bostadsfondens medelsanskaffning och medelsförvaltning för ansvar till ett sammanlagt kapitalbelopp på högst 2 180 000 000 euro.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Miljöcentralens omkostnadsanslag är mycket knappt. Miljöcentralens myndighets- och expertuppgifter har ökat avsevärt och det behövs extra finansiering framför allt för de extra uppgifter som biociddirektivet fört med sig. Budgetfinansieringen utgör bara 60 procent av hela den operativa finansieringen och centralen har varit tvungen att täcka utgifterna delvis med medlen för forskning och utveckling.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utveckling av småskaliga bostadsområden.

I sitt program ställer regeringen ett ökat människonära och tätt småhusboende som mål. Enligt budgetpropositionen är det i förlängningen meningen att utveckla småskaliga bostadsområden inom ramen för ett särskilt "tät- och lågprojekt". Projektet är ytterst välkommet eftersom de flesta finländare helst vill bo i småhus. Genom välplanerat tätt och lågt bostadsbyggande uppnås samma effektivitet som ett glest höghusområde. Utskottet lyfter särskilt fram trähusbyggandet som samtidigt kan främja den inhemska trävaruindustrin. Det är viktigt att höghusbyggandet inte är den enda formen för hyresbostäder och annan bostadsproduktion med statligt lån utan att det också förekommer tät och låg småhusproduktion. I förlängningen bör också ekologiskt byggande beaktas i planeringen och byggandet av nya bostadsområden. Detta förutsätter tryggad projektfinansiering för forskning i ekologiskt byggande.

Nya modeller bör sökas för att påskynda planeringsprocessen för att det kvantitativa behovet av bostadsbyggande skall kunna tillgodoses bättre. Ett alternativ som diskuterats är den s.k. developer-modellen, som innebär att den som utvecklar ett område tar ett större ansvar bland annat för planläggningen, kommunaltekniken och vägnätet i ett område. Kommunen kommer i första hand med och ställer upp målen, styr projektet och godkänner projektplanerna.

65. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

I budgetpropositionen föreslås att anslaget på momentet minskas med omkring 170 000 euro jämfört med i år. Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden och påpekar att de organisationer och föreningar som får understöd utför ett betydelsefullt arbete såväl inom miljövården och naturskyddet som inom bostads- och byggbranschen. Organisationernas projekt engaterar ofta vanliga medborgare bättre än myndighetsverksamheten. För att organisationerna skall kunna fortsätta sitt långsiktiga och planmässiga arbete får det inte ske stora förändringar i de årliga anslagen. Utskottet menar att understöden till organisationerna på sikt bör tryggas på ett hållbart sätt och att deras verksamhetsbetingelser också i övrigt bör förbättras. Utskottet föreslår att momentet ökas med 250 000 euro. Insatserna för att utveckla informationen om stora rovdjur bör vägas in i finansieringen till organisationerna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 587 000 euro.

(Styckena 2 och 3 som i RP)

94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)

Momentet föreslås bli minskat med 38 100 000 euro under punkten Det nominella värdet av nettoamorteringar (netto) i dispositionsplanen. Minskningen beror på de ändringar som föreslagits för utgiftsmomenten, på höjningen av det belopp som skall intäktsföras som Penningautomatföreningens avkastning och på minskningen av de kalkylerade lotteriskatteintäkterna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 443 900 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

Av anslaget får högst 500 000 000 euro användas till betalning av de kapitalförluster som uppkommit i samband med återköp av statsskulden i förtid.