74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett tillägg på 5 521 000 euro för kansliprojektet vid generalkonsulatet i S:t Petersburg. Kostnadsförslaget för hela projektet är 17 407 000 euro. Enligt motiveringen har kostnadsförslaget ökat till följd av att projektet utvidgas. Genom utbyggnaden får generalkonsulatet adekvata lokaler för visum- och konsulärärendena, som ökar kraftigt.

Enligt utredning till utskottet har Finland köpt en tomt i centrala S:t Petersburg för kansliprojektet. Köpet gäller byggrätt och ett gällande bygglov för ett bostadshus samt rätt att ingå ett långfristigt arrendeavtal om tomten. Meningen är att guvernören skall förordna om en ändring av användningsändamålet för objektet.

Skyddet av S:t Petersburgs historiska centrum är ordnat så att det krävs tillstånd av stadens Arkitektkomitté och Statens inspektionskommitté för skydd av monument för att få riva eller uppföra en byggnad. Enligt vad utskottet har erfarit har båda kommittéerna redan gett sitt godkännande för kansliprojektet. De konstruktioner som rivits på grund av projektet var inte skyddade av Unesco.

Utskottet påpekar att det förekomit en del kritik mot nybyggnaden på det lokala planet. Det är viktigt att föra en dialog med de boende i området, anser utskottet.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Anslaget för fångvårdsväsendet.

Under momentet föreslås ett tillägg på 1 300 000 euro. Anslaget motiveras med tryggad verksamhet också när antalet fångar ökar. Enligt vad utskottet har erfarit kommer det genomsnittliga antalet fångar i år att vara nästan 600 fler än 1998 och 650 fler än 1999. Antalet fångar beräknas uppgå till 3 400, vilket är 200 fler än vad som antogs i den ordinarie budgeten.

Enligt uppgifter till utskottet går mer än hälften av anslaget åt till indexjusteringar av kapitalhyror och till lönekostnader vid förvaltningsenheten och juridiska enheten på Brottspåföljdsverket. Av tilläggsanslaget blir bara ungefär 600 000 euro kvar för finansiering på grund av det ökade antalet fångar och den allmänna kostnadsstegringen.

Finansutskottet, dåvarande statsutskottet, uppmärksammade fångvårdsväsendets anslagsbehov i sitt betänkande StaUB 33/1999 rd om statsbudgeten för 2000. Utifrån betänkandet förutsatte riksdagen att fångvårdsväsendets behov av anslag beaktas redan under 2000 och att frågan vid behov tas upp på nytt i en tilläggsbudgetproposition. Kravet motiverades framför allt med att alkohol- och narkotikaproblemen har ökat och att kostnaderna för övervakning, rehabilitering och hälso- och sjukvård därför har stigit.

Det togs in anslag i tilläggsbudgetarna för 2000 och i budgetarna för åren därefter. Trots detta har det ekonomiska läget inom fångvårdsväsendet konstant stramats åt de senaste åren. Enligt uppgifter till utskottet har anslagen per år och fånge exklusive löneanslagen sjunkit från 13 379 euro 1998 till 11 249 euro. Anslagen har gått till kostnader för underhåll av fast fängelsekapacitet och till obligatoriska rörliga kostnader. Detta har skett på bekostnad av de traditionella fängelsefunktionerna, till exempel arbete och utbildning.

Anslagsramarna för 2003—2005 spelar en stor roll för de framtida strategivalen. För 2003 föreslås anslagsramen för omkostnader inom fångvårdsväsendet uppgå till 145 364 000 euro. Enligt vad utskottet har erfarit är det reella värdet av beloppet lägre än beloppet i budgeten för 2000, och redan då ansåg riksdagen anslaget vara för litet. Om det ökade antalet fångar inte beaktas i anslagsramen för 2003, måste anpassningsåtgärderna också utsträckas till personalkostnaderna. Men avseende på de strategiska målen för fångvårdsväsendet vore detta förödande.

Utskottet påpekar att fångarnas hälsotillstånd har försämrats och att de behöver mer hälso- och sjukvård. Enligt uppgifter till utskottet har Brottspåföljdsverket tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda nuläget inom hälso- och sjukvården i fångvårdsväsendet och vilka förändringar som behövs. Samtidigt skall arbetsgruppen lägga fram ett förslag till åtgärder som behövs för att målen skall nås och vilka kostnaderna kommer att vara. I det sammanhanget lyfts också rätt dimensionering av hälso- och sjukvårdspersonalen fram.

Anslag till Silta-Valmennusyhdistys.

I samband med omorganiseringen av verkställighet av brott upphörde verksamheten vid Kriminalvårdsföreningen, som var en offentligrättslig förening, den 1 augusti 2001. Verkställigheten av samhällspåföljder togs över av det nyetablerade kriminalvårdsväsendet. Samtidigt inrättades föreningen Silta-Valmennusyhdistys ry. Föreningen tog över verksamheten vid centralen i Tammerfors, som tidigare hörde till Kriminalvårdsföreningen. Med hjälp av utbildning, social rehabilitering och försöksverksamhet avser föreningen att bättre förankra f.d. brottslingar i samhället och minska återfallen i kriminalitet.

Riksdagen förutsatte i ett uttalande den 7 december 2000 att verksamhetscentralen i Tammerfors får ett anslag för att finansiera nya projekt avsedda att främja lagöverträdares rehabilitering, eftersom det vid centralen frigörs erfaren personal vars tidigare verksamhet och projektarbete har gett goda resultat. Med hänsyn till uttalandet utarbetade justitieministeriet, Kriminalvårdsföreningen och Silta-Valmennusyhdistys ry en promemoria om finansieringen.

Enligt vad utskottet har erfarit fattades det 23 procent av finansieringen enligt promemorian 2001. I början av 2002 fick Silta-Valmennusyhdistys i enlighet med promemorian ett bidrag på 33 640 euro av justitieministeriet. Däremot har stiftelsen Kriminaalihuollon tukisäätiö, som inrättats för att utveckla kriminalvården, enligt vad utskottet erfarit inga ekonomiska möjligheter att bistå Silta-Valmennusyhdistys på det sätt som sägs i promemorian.

I år har fångvårdsväsendet lagt ut mer rehabilitering under strafftiden på föreningen än tidigare. Men planerna är svåra att genomföra så länge fångvårdsväsendet har så stora problem med anslagen. På grund av det svåra ekonomiska läget kan det hända att fångvårdsväsendet också i år måste dra in på den service, som förvärvas hos föreningen. Anslaget för omkostnader måste ökas för att fångvårdsväsendet skall kunna förvärva sin del av servicen. Utskottet föreslår att momentet ökas med 150 000 euro för förvärv av service. Tilläggsanslaget är i första hand avsett för köp av service av Silta-Valmennusyhdistys ry.

Finansutskottet understryker vikten av att planen i promemorian om finansieringen under en övergångsperiod genomförs för att verksamheten vid Silta-Valmennusyhdistys skall kunna finansieras och anser det viktigt att föreningens driftskapital tryggas på sikt. Samtidigt understryker utskottet att fångvårdsväsendet har rätt att genom konkurrensutsättning välja tillhandahållare av rehabilitering och annan service på det sätt som är mest lämpligt för verksamheten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 1 450 000 euro.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utlänningsverket fick ungefär 40 nya medarbetare 2001. Tack vare nyanställningarna kunde verket förbättra sitt resultat och förkorta handläggningstiderna. Utlänningsverket behandlade 13 % fler ansökningar än året innan.

På grund av det osäkra ekonomiska läget har verket sett sig tvunget att skära ned personalen till ungefär 180 personer. Utan det föreslagna tilläggsanslaget kan Utlänningsverket inta ha kvar sina tjänstemän med tidsbegränsade anställningar. Enligt vad utskottet har erfarit måste mycket stränga sparåtgärder, inbegripet personalnedskärningar, tillgripas trots det föreslagna anslaget.

Enligt vad utskottet har erfarit lades Utlänningsverkets budget för 2002 upp utifrån antagandet att medborgarskapslagen med bestämmelser om dubbelt medborgarskap skulle träda i kraft redan i höst. Med hänsyn till att propositionen ännu inte har överlämnats till riksdagen, anser finansutskottet detta vara en orealistisk budgeteringsmedtod.

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Inköp av stridsvagnar.

Regeringen föreslår en ändring av momentmotiveringen, som innebär att det 2002 får ingås avtal för utveckling av beredskapsbrigadernas eldkraft och rörlighet (beställningsfullmakt för komplettering av utrustande av beredskapsbrigader, VYV 2) så att utgifterna för dem uppgår till högst 588 700 000 euro under åren 2003—2008 enligt valutakursen den dag tilläggbudgeten träder i kraft. Beställningsfullmakten ger ännu inte upphov till några utgifter 2002. Men regeringen anser det viktigt att bindande avtal kan ingås redan i år om det stridsvagnsprojekt som omfattas av fullmakten.

Enligt erhållen utredning handlar omformuleringen av motiveringen om rätt att få ingå avtal om köp av stridsvagnar av märket Leopard 2 från Tyskland. Syftet med köpet är att garantera arméns slagkraft i framtiden samt kompensera och utveckla den insatsförmåga som försvagas ju äldre de nuvarande stridsvagnarna och pansarbrigadernas krigstida materiel blir. Leopard-stridvagnarna kommer att placeras framför allt inom den organisation för en krigstida beredskapsbrigad som Karelska Brigaden satt upp. Stridsvagnsutbildningen kommer fortsättningsvis att vara koncentrerad till Pansarbrigaden i Parola. De slutliga besluten om hur vagnarna skall användas i kristid kommer att fattas i samband med följande planeringsrunda då man diskuterar hur försvarssystemet på 2010-talet skall utvecklas.

Den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen från 2001 utgick från att utvecklingen av eldkraften och rörligheten hos arméns operativa förband och de trupper som stöder dem granskas som alternativ innefattande helheter som består av olika vapensystem. Till de vapensystem som skall granskas hör pansarvagnarna. Vid riksdagsbehandlingen av redogörelsen (FsUB 2/2001 rd) ansågs det att vapensystemen bör granskas som en helhet. Om det nu planerade köpet av stridsvagnar inte blir av, måste de nuvarande pansarvagnarna enligt erhållen utredning moderniseras redan inom fem år. Kostnaderna blir då utslaget per pansarvagn högre än inköpspriset för en stridsvagn av märket Leopard 2. Utskottet har blivit upplyst om att också driftskostnaderna för Leopard blir billigare på sikt. På brigadplan handlar det också om försvarets trovärdighet.

Ändringen av villkoren för motköp.

Regeringen föreslår att de villkor för motköp som lades fast i den första tilläggsbudgeten för 1998 och i budgeten för 2002 ändras så att den allmänna nedre gränsen för kompensationsvillkoret blir 10 000 000 euro. Om särskilda skäl talar för det, kan försvarsministeriet efter att ha hört kompensationskommissionen besluta att kompensationsvillkoret inte skall gälla anskaffningar som överstiger den nedre gränsen.

Finansutskottet påpekar att kravet på motköp vid upphandling av försvarsmateriel är en universell företeelse i dagsläget. Finlands motköpsbestämmelser kan enligt erhållen utredning sägas vara t.o.m. progressiva i ett europeiskt perspektiv. Syftet med motköpskrav är att bereda det egna landets industri tillträde till anskaffningar, där huvudleverantören är ett utländskt företag. Kraven på motköp förväntas ge vissa utdelningar, bl.a. är ambitionen att garantera att målen för försörjningsberedskapen uppfylls genom att den egna industrin också engageras i köp utomlands. I ett sådant läge har den egna industrin bättre möjligheter att förhandla om samarbete när det gäller utveckling, produktion eller service av ett nytt system. Kostnaderna för motköpen bör då också ses mot bakgrunden av de eftersträvade fördelarna.

Utifrån den erhållna utredningen menar utskottet att den nya minimigränsen för motköp på 10 000 000 euro inte medför några problem. Försvarsministeriet måste, anser utskottet, ges en viss rätt att efter egen prövning låta bli att tillämpa motköpskraven vid upphandling som överskrider den nedre gränsen. En större flexibilitet kräver dock på sikt en avreglering av marknaderna och en större reciprocitet. När så skett har den finska industrin möjlighet att konkurrera på andra marknader på jämlika villkor.

21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 3 år)

Statsrådet fattade den 11 april 2002 ett principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvårdens framtid. I besluet ingår bl.a. att nybörjarplatserna inom läkarutbildningen från början av 2002 ökas från 550 enligt ett tidigare beslut till 600. I tilläggsbudgetpropositionen finns inga anslag för merutgifterna för dessa extra platser. Undervisningsministeriet har uppgett att det ordnar finansieringen från anslagen för universitetens gemensamma utgifter. Utskottet anser att finansieringen av tilläggsutbildningen absolut bör ordnas på behörigt sätt.

Statens revisionsverk har påpekat för undervisningsministeriet att de andelar som universiteten avsatt för rektorsrådet inte är tillåtna enligt momentmotiveringen. Utskottet framhåller att rådet dock utför ett viktigt arbete för universiteten och att det därför i sig är motiverat att finansiera verksamheten med universitetsanslagen. Utskottet påskyndar åtgärder som kan klarlägga finansieringen av rektorsrådets verksamhet.

25. Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år)

Biblioteket för synskadade betalar postavgifterna både för utskickade och returnerade boklån när det gäller synskadade. Enligt en internationell konvention kan försändelser av detta slag vara avgiftsfria, men posten i Finland har gjort en sträng tolkning och tar ut en avgift för dem. År 2001 uppgick bibliotekets kostnader för postavgifter till 7,2 miljoner mark. Postkostnaderna har skjutit i höjden under de senaste åren. Orsaken är att utlåningen har ökat kraftigt, att priserna har stigit och att biblioteket står i begrepp att avstå från sina specialkasetter och att ljudböcker på c-kassett är tyngre än specialkassetter. Undervisningsministeriet föreslog ett tillägg för postavgifterna i tilläggsbudgetpropositionen, men propositionen medger ett anslagstillägg bara för införande av ett nytt lönesystem. För att trygga biblioteketstjänsterna för synskadade ökas momentet med 130 000 euro.

Momentet ändras som följer:

Under momentet beviljas ett tillägg av 148 000 euro.

49. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)

Regeringen föreslår att bevillningsfullmakten för 2002 höjs med 16 820 000 euro för avveckling av anhopningen av ansökningar.

Enligt propositionens motivering överförs drygt 2 500 ansökningar från 2001 till detta år. För att finansiera dem behövs enligt utredning till utskottet en bevillningsfullmakt på 97 miljoner euro. Därmed återstår bara 71 miljoner euro för finansiering av årets ansökningar om räntestödslån.

Anhopningen av ansökningar har betytt att jordbrukare som planerat investeringar får räkna med att investeringarna kommer igång i hög grad fördröjda på grund av de försenade finansi-eringsbesluten. Bevillningsfullmakten för räntestödslån 2002 beräknas vara slut på hösten. Det betyder att anhopningen av ansökningar skjuts framåt till nästa år och då hotar behandlingstiderna förlängas till 0,5—1 år — eller blir rent av ännu längre.

Att räntestödsmedlen tar slut mitt under året inverkar delvis också på andra funktioner. I flera nationellt finansierade gårdsbruksinvesteringar utnyttjas både räntestöd och understöd som det måste fattas beslut om på en och samma gång. Därmed kan det faktum att bevillningsfullmakten för räntestödslån tar slut också försvåra möjligheterna att få understöd.

Utskottet anser att bevillningsfulmakten bör kompletteras i årets andra tilläggsbudget och föreslår följande uttalande.

62. Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (för-slagsanslag)

Utskottet uppmärksammar att riktlinjen för mål 1-programmet för landsbygsutveckling i Östra Finland delfinansieras genom EUGFJ-G. Enligt erhållen utredning är programmet orealistiskt vad gäller den kommunala finansieringen. I programmet angavs "annan offentlig finansiering" som en finansiell källa. Kommunal finansiering till fullt belopp förutsätter att kommunernas finansiella bidrag till utvecklingsprojekt är 25—30 % av den offentliga finansieringen. Detta har konstaterats vara praktiskt omöjligt i Östra Finland.

Finansutskottet påpekar att den finansiella ramen för mål 1-programmet för Östra Finland är uppenbart orealistiskt. Den beaktar inte att en avsevärd del av programmets finansiella ram — enligt erhållen utredning upp till 40—50 % — går till stöd för företagsamhet i liten skala på landsbygden, vilket kommunerna inte deltar i. Om den kommunala finansieringen samlas in till fullt belopp via utvecklingsprojekt betyder det att kommunernas bidrag till dem måste mer än fördubblas jämfört med föregående programperiod.

Det faktum att en del av bevillningsfullmakten för den årliga ramen för programdokumentet inte binds upp på grund av bristande kommunal finansiering eller liknande betyder inte i sig enligt vad utskottet har erfarit att medlen inte skulle intäktsföras. Till exempel för utbetalningar motsvarande ramen för EUGFJ-G 2000 finns det bevillningsfullmakter för tre år (2000—2002) och motsvarande anslag. I praktiken betyder avsaknaden av stödpengar att en del av EUGFJ-medlen blir outnyttjade.

Utskottet föreslår att anslagen för utbetalning under momentet ökas med 1 000 000 euro mer än vad regerinen föreslår, dvs. med totalt 7 569 000 euro.

Momentet får följande ändrade lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 7 569 000 euro.

(2 och 3 som i RP)

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

I propositionen föreslås ett tillägg av 2 341 000 euro för att trygga virkesproduktionens uthållighet. Vidare föreslås bevillningsfullmakten bli ökad med 8 100 000 euro.

Enligt erhållen utredning innebär tilläggsbudgeten ett sammanlagt tillägg på 5 890 000 euro till stöd för vården av ungskog och energivirke. Utifrån det som genomförts 2001 räcker detta till för att vårda 33 000 hektar ungskog. Med den kan 81 000 kubikmeter fastmått energivirke drivas, varav 20 000 kubikmeter fastmått flisas. Enligt tilläggsbudgeten är den syselsättande effekten av vården av ungskog och energivirke uppskattningsvis 350 årsverken.

Med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk stöds vård av ungskog, tillvaratagande och transport av energivirke och flisning av energivirke. Däremot stöds transport av skogsflis inte. För tillfället får transportstöd bara betalas för kostnaderna för transport av träförädlingsprodukter, men skogsflis anses inte vara en förädlad produkt. Detta har samtidigt lett till att ingen har tagit hänsyn till de exceptionella transportkostnaderna för att säkerställa flistillförseln.

Utvinningen och användningen av energivirke utvecklas mycket starkt. Också finansutskottet har uppmärksammat detta i olika sammanhang. Med ökad användning måste logistiken för energivirkeskedjan förbättras, kostnaderna pressas ned och metoder att förenkla administrationen av energivirkesstödet sökas. Enligt vad utskottet har erfarit planeras en arbtsgrupp för detta vid jord- och skogsbruksministeriet. Meningen är att också handels- och industriministeriet skall vara representerat i arbetsgruppen. Finansutskottet anser att det i detta sammanhang bör utredas hur de regionala kostnadsskillnaderna kunde jämnas ut. Detta bör i första hand ske genom existerande finansiella system för att vården av ungskog och produktionen av energivirke skall vara lönsam också i de skogar som ligger längre bort från användningsstället. Utskottet föreslår ett uttalande.

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Det föreslås att momentet minskas med knappt 2 miljoner euro till följd av en precisering av de andelar som används enligt förvaltningsområdet för fullföljande av programmen inom ramen för gemenskapsinitiativet Interreg. Utskottet tar i detta sammanhang upp genomförandet av EU-projekt och tryggandet av den nationella medfinansieringen. Enligt planerna skall Interreg-finansiering användas för förbättring av vägarrangemangen vid Imatra gränsövergångsställe och för förbättring av riksväg 7 mellan Fredrikshamn och Vaalimaa. Förutsättningen för genomförandet av projekten är att den nationella medfinansieringen tryggas. Båda projekten är regionalt viktiga och med hjälp av dem kan trafiksäkerheten och trafikens smidighet vid gränsövergångsställen förbättras.

77. Utvecklande av vägnätet (reservationsanslag 2 år)

Kostnadskalkylerna för vissa utvecklingsprojekt (rv 6 Forsby—Kouvola och rv 21 Kemi—Torneå) har stigit, varför de ursprungliga planerna har skurits ned. Att avsluta projekten och starta dem på nytt senare medför betydande merkostnader. Utskottet uppmärksammar situationen och anser att kommunikationsministeriet och Vägförvaltningen ännu bör försöka hitta en mera optimal lösning.

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår att momentet ökas med cirka 17 miljoner euro. För att trygga att de mest brådskande renoveringsarbetena framskrider behövs en tilläggsfinansiering på sammanlagt cirka 32 miljoner euro. Det knappa anslaget till basbanhållningen beror delvis på förvaltningsområdets egna felbedömningar och det finns anledning att i fortsättningen fästa uppmärksamhet vid styrningen av projekt. Situationen är i varje fall problematisk både när det gäller genomförandet av projekt och personalen. På grund av anslagssituationen måste de planerade ombyggnaderna skjutas på framtiden, vilket i sin tur leder till permittering av cirka 500 personer. Ökade hastighetsbegränsningar försämrar flexibiliteten och säkerheten i järnvägstransporterna bland annat på de för industrin viktiga rutterna.

Utskottet anser att målet för dimensioneringen av anslaget bör vara att de redan påbörjade projekten får fortsätta utan avbrott. Då behövs tilläggsfinansiering för ombyggnad av bland annat banavsnitten Ylivieska—Pyhäsalmi, Parikkala—Säkäniemi, Rovaniemi—Misi och Sukeva—Murtomäki. Dessutom bör tilläggsfinansiering anvisas för ban- och bangårdsarbeten i Norra Finland för att elektrifieringen av banavsnittet Uleåborg—Rovaniemi inte fördröjs och för att projektet kan bli färdigt enligt tidtabellen år 2004. Utskottet föreslår att momentet ökas med 10 miljoner euro och att behovet av tilläggsfinansiering bedöms på nytt i höst.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 26 820 000 euro.

(Stycke 2 som i RP)

77. Planeringen av trafiklederna till hamnen i Nordsjö (reservationsanslag 3 år)

För planering av trafiklederna till hamnen i Nordsjö föreslås ett anslag på 3 750 000 euro som skall användas till betalning av utgifter som föranleds av förberedelser för trafikleder till och byggande i hamnen i Nordsjö. Hamnen i Nordsjö har en viktig betydelse för Helsingfors och huvudstadsregionen och den anses också ha en större betydelse bland annat för Finlands utrikeshandel och därigenom för hela landets konkurrenskraft. En del av besluten för byggande av hamnen har ännu inte vunnit laga kraft. Utskottet anser ändå att det är motiverat att redan i detta skedet avdela resurser för beredningen för att de egentliga projektet vid behov kan påbörjas snabbt.

Helsingfors stad svarar för byggandet av själva hamnen och kostnaderna för den. I tilläggsbudgetpropositionen konstateras att Helsingfors stad har deltagit och berett sig på att delta med 50 % i kostnaderna för planerings- och byggförberedelseskedet. Utskottet finner det nödvändigt att Helsingfors stad förbinder sig genom ett bindande avtal att delta med 50 % i planeringen och byggande av trafiklederna.

Utskottet hänvisar till sitt betänkande om budgetpropositionen för 2002 och de trafikprojekt som nämns i betänkandet (riksväg 8 vid Reso, riksväg 5 Joroinen—Varkaus, riksväg 4 Lahtis—Heinola, riksväg 3, Västra ringvägen i Tammerfors). Utskottet konstaterar att genomförandet av dessa vägprojekt och projekt som gäller sjöfartsleder inte får bli uppskjutna på grund av byggandet av trafikleder till hamnen i Nordsjö.

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas ett tillägg av 645 000 euro. Dessutom kompletteras motiveringen till momentet så att anslaget också får användas för anställning av projektpersonal vid Konsumentverket samt för utbildning av skuldrådgivare

Behovet av tilläggsanslag föranleds av det tvååriga programmet för frivillig skuldsanering som avser att främja frivilliga skuldsaneringar enligt det åtgärdsprogram som Bankföreningen i Finland rf lade upp våren 2002. Enligt vad utskottet har erfarit omfattar programmet 60 000—70 000 överskuldsatta personer. Som bäst utreds också om programmet kunde utsträckas till skulder som lämnats över till inkassobyråer.

Utskottet ställer sig i princip positivt till anslagsökningen men frågar sig samtidigt om anslaget och åtgärderna räcker till. Enligt utredning till utskottet har de överskuldsattas situation i många fall resulterat i så djup skuldsättning att parterna inte längre har vare sig motivation eller krafter att reda upp situationen. Vid utfrågningen av sakkunninga har det också framgått att det finns ett klart behov av att anställa personer som kan bistå skuldrådgivarna. Då kunde skuldrådgivarna koncentrera sig på egentlig skuldreglering och den assisterande personalen kunde användas för att ordna upp skuld- och verifikatmaterialet som ofta är mycket omfattande och rörigt.

Konsumentverket, som spelar en central roll i detta tvååriga specialprojekt, ser åtgärdsprogrammet som mycket betydelsefullt men utmanande. Enligt verket ställer det hårda krav på den nuvarande organisationen och på styrningen och utbildningen. Konsumentverket har för avsikt att börja utbilda nya skuldrådgivare genast i början av hösten. Därtill kommer det att tillsätta en särskild projektgrupp för att skapa ett nätverk mellan borgenärer och myndigheter.

Utskottet anser att åtgärderna är mycket positiva. De kan bidra till att lösa eller åtminstone underlätta situationen för flera tusen eller tiotalstusen skuldsatta personer och hjälpa dem till en ny start. Med hänsyn till att det finns ett särskilt program för detta som involverar både gäldenärerna och borgenärerna anser utskottet att projektets framtid måste säkerställas. Konsumentverket väntas reagera snabbt för att projektet skall kunna ros i land på två år. Därför är det enligt utskottets mening speciellt viktigt att ge akt på hur projektet framskrider och att anslagen räcker till och att tilläggsanslag efter behov kan anvisas i brådskande ordning.

40. Energistöd (förslagsanslag)

Bevillningsfullmakten för energistöd föreslås bli ökad med 4 miljoner euro utöver de 25,2 miljoner euro som anvisats i budgeten för 2002. Anslaget för energistöd föreslås bli ökat med 480 000 euro. Det har samband med genomförandet av den nationella klimatstrategin och främjar användningen av förnybar energi och energisparprojekt.

Energistödet är rent generellt avsett för utveckling av energiekonomin i syfte att minska miljöolägenheterna med energiproduktionen och energianvändningen och att främja en säker och varierad energitillförsel. Stöd beviljas i första hand för projekt för att genomföra tids- och målbundna energipolitiska program.

Riksdagen har under våren godkänt statsrådets principbeslut om Industrins Kraft Ab:s ansökan om byggande av en kärnkraftverksenhet. Riksdagen har kompletterat det positiva beslutet med fyra uttalanden som drar upp riktlinjerna för Finlands energipolitik långt in i framtiden. I dessa uttalanden förutsätter riksdagen utöver flera legislativa åtgärder också att regeringen påskyndar ett stramt energisparprogram. Vidare kräver riksdagen stöd för forskning, utveckling och introduktion av förnybar energi i enlighet med programmet i klimatstrategin, men så att användningen av biomassa stimuleras och utvecklas mer än programmet kräver bl.a. genom investeringsstöd och stöd för utveckling av energiteknik och genom effektivare användning av returbränsle, sorterat samhällsavfall, biogaser och annan biomassa.

Riksdagens uttalanden är i stora delar identiska med uttalandena i finansutskottets utlåtande i saken (FiUU 12/2002 rd). Finansutskottet har också i flera andra sammanhang uppmärksammat behovet av att utveckla förnybara energikällor, forskning och utveckling i anknytning till dem och åtgärder för att säkerställa deras konkurrenskraft (bl.a. FiUU 8/2001 rd och FiUB 10/2001 rd).

Enligt vad utskottet har erfarit har handels- och industriministeriet genast efter beslutet om utbyggnad av kärnkraften skridit till åtgärder med anledning av riksdagens uttalanden. Som bäst pågår en utredning av hur uttalandena skall omsättas i praktiken. Ministeriet har för avsikt att fortsätta att effektivt genomföra åtgärderna i uttalandena och att aktivt följa upp insatserna. Vid utfrågningen av sakkunniga har det dessutom framgått att nivån på energistödet har varit den rätta med hänsyn till de pågående projekten eftersom det har varit möjligt att finansiera alla betydande projekt för förnybara energiformer och energisparande. Ministeriet är också medvetet om behovet av finansiellt bidrag till stora demonstrationsprojekt. Utskottet ser det som mycket viktigt att dessa projekt gynnas. Därför bör demonstrationsprojekten tillförsäkras en adekvat finansiering. Det viktigaste är att stödets nivå och stödbeloppet kan förutses på sikt så att de företagare som förbereder projekten kan handla och gå vidare på ett planmässigt sätt.

Utifrån erhållen utredning anser utskottet att de föreslagna tilläggen i tilläggsbudgetpropositionen är tillräckliga på detta stadium. Vidare noterar utskottet att det i beslutet om en utbyggnad av kärnkraften också ingår ett uttalande som förpliktar regeringen att under nästa period lämna en utredning till riksdagen över hur uttalandena har fullföljts. Med hänsyn till detta och utifrån erhållen utredning menar utskottet att det inte finns någon anledning till uttalanden om användningen eller uppföljningen av anslaget i detta sammanhang. Men det innebär att om de årliga anslagsfullmakterna inte utnyttjas fullt ut kan de föras över till nästa år.

37. Statsbidrag till kommunerna för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster samt för förkortande av undersöknings- och vårdköerna (reservationsanslag 3 år)

För förkortande av undersöknings- och vårdköerna föreslås ett anslag på 25 miljoner euro. An-slagsökningen är motiverad och viktig eftersom en av social- och hälsovårdsministeriet gjord utredning visar att väntetiden till poliklinik inom den specialiserade sjukvården upskattas vara över tre veckor för cirka 75 000 personer. För drygt 70 000 personer är väntetiden till medicinskt motiverad undersökning eller vård längre än tre månader. Med beaktande av de till buds stående personella, utrymmes- m.m. resurserna är ett anslag på 25 miljoner euro i detta skede tillräckligt enligt utskottet. Anslagsbehovet och dess tillräcklighet preciseras under höstens lopp. Vårdkösituationen samt ett eventuellt behov av tilläggsanslag bör beaktas vid beredningen av budgeten för 2003. Ett förkortande av undersöknings- och vårdköerna förutsätter även tillräckligt med personal samt att man ser till att såväl läkarna som den övriga personalen orkar i arbetet.

94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)

Momentet föreslås bli minskat med 11 280 000 euro. Minskningen beror på de ändringar som föreslagits för utgiftsmomenten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 308 820 000 euro.

Ändringar i dispositionsplanen:
	Den ursprungliga dispositionsplanen €	Ändring +/- €	Den ändrade dispositionsplanen €
Det nominella värdet av nettoamorteringar (netto)	238 900 000	+151 820 000	390 720 000
Kapitalförluster (netto)	178 000 000	+182 000 000	360 000 000
Emissionsförluster (netto)	27 000 000	-25 000 000	2 000 000
Sammanlagt	443 900 000	+308 820 000	752 720 000