Förslaget

Kommissionen föreslår följande ändringar i direktiv 92/79/EEG om tillnärmning av skatt på cigaretter:

Minimiaccisen på cigaretter är för närvarande 57 procent av detaljhandelspriset i den mest efterfrågade prisklassen, inklusive samtliga skatter. För att tillnärma den totala skattebördan på cigaretter och för att säkra en minimiaccis för dem föreslår kommissionen att samtidigt som ovannämnda minimiskattekrav bibehålls bör accisen vara minst 70 euro per 1 000 cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. De medlemsstater där den totala accisen är minst 100 euro per 1 000 cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin behöver inte tillämpa ovannämnda minimiregel på 57 procent.

Kommissionen föreslår att medlemsstaterna tillåts uppbära en minimiaccis på cigaretter som inte överstiger accisbeloppet på cigaretter i den mest efterfrågade prisklassen.

I fråga om andra tobaksprodukter än cigaretter föreslår kommissionen följande ändringar i direktiv 92/80/EEG.

Minimiaccisnivån för finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter anpassas enligt kommissionens förslag gradvis till minimiaccisen på cigaretter. Eftersom det är fråga om produkter av olika typ bör minimiaccisen på finskuren tobak vara cirka två tredjedelar av minimiaccisen på cigaretter. I fråga om andra tobaksprodukter än cigaretter inflationsjusteras minimibeloppet i euro från början av 2003.

Den allmänna accis som uppbärs på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter skall vara:

Den allmänna accisen på cigarrer eller cigariller bör från 1.1.2003 vara minst fem procent av detaljhandelspriset, inklusive samtliga skatter, eller 11 euro per tusen stycken eller per kilogram.

Den allmänna accisen på annan pip- och röktobak bör från 1.1.2003 vara minst 20 procent av detaljhandelspriset, inklusive samtliga skatter, eller 20 euro per kilogram.

Kommissionen föreslår att definitionen på cigarrer och cigariller i direktiv 95/59/EEG ändras. Genom detta förslag kan det undvikas att vissa produkter på marknaden beskattas enligt en låg skattesats och dessa produkter uteslutas ur definitionen på cigarrer och cigariller.

Dessutom skall kommissionen framlägga en rapport till rådet om hur tobaksbeskattningen fungerar med minst fyra års mellanrum, i stället för nuvarande tre år.

Regeringens ståndpunkt

Förslaget förutsätter inga omedelbara ändringar i Finlands nationella lagstiftning.

Finland uppbär en accis per varuenhet på 90 mark per 1 000 cigaretter och en värdebaserad accis på 50 procent av detaljhandelspriset, inklusive samtliga skatter. Den mest efterfrågade prisklassen är för närvarande 23,80 mark för 20 cigaretter. Sålunda uppbärs i Finland en skatt på 57,56 procent på cigaretterna i den mest efterfrågade prisklassen. Detta innebär 115 euro per 1 000 cigaretter.

Om minimiaccisen på 70 euro för 1 000 stycken införs för cigaretter höjer detta beskattningen i länder med låga skatter och tillnärmar därmed medlemsstaternas beskattning. Enligt regeringen är detta i och för sig nödvändigt och nyttigt för att den inre marknaden skall fungera bättre. Dessutom understöder regeringen varmt förslaget att medlemsstaterna inte skall vara skyldiga att tillämpa 57-procentsregeln om accisen på cigaretter överstiger 100 euro per 1 000 stycken. Finland uppfyller detta minimikrav, det vill säga 100 euro per 1 000 cigaretter. Eftersom Finland enligt detta förslag inte behöver iaktta 57-procentsregeln får Finland ett större spelrum för att justera accisnivån på cigaretter. Då kan Finland vid behov sänka sin accisnivå, om detta anses vara nödvändigt. Detta ökar i synnerhet möjligheterna att sänka skatten om de nya varumängder som resande får medföra från en annan medlemsstat från början av 2004 skapar stora problem. Till exempel i fråga om cigaretter ökar antalet från 300 till 800 stycken. En sänkning kan också bli aktuell om Estlands anslutning till EU leder till en stor ökning i införseln.

Regeln om en minimiaccis tillämpas i Finland, men minimiaccisen uppbärs dock inte till den del den höjer den totala skatten på cigaretter till mer än 90 procent av den totala skatten på cigaretter i den mest efterfrågade prisklassen. Enligt förslaget kan minimiskattebeloppet höjas bara det inte överstiger den accis som uppbärs på cigaretter i den mest efterfrågade prisklassen. Enligt förslaget kan en ändring bli nödvändig i Finland om billiga cigaretter plötsligt införs på vår marknad. Förslaget ger medlemsstaterna möjligheter att uppbära en högre accis på sådana billiga produkter, vilket enligt regeringens uppfattning är värt att understödjas.

Samtidigt som kommissionen föreslår en fast minimiaccisnivå konstaterar den att en övergångsperiod kan komma i fråga för en viss bestämd tid om en medlemsstat av ekonomiska orsaker inte omedelbart kan sätta ändringen i kraft. En övergångsperiod kan tänkas speciellt för de nya kandidatländerna. Om övergångstider beviljas bör Finland eventuellt överväga sin ståndpunkt rörande olika övergångsarrangemang för införsel från kandidatländerna.

En höjning av minimiaccisen, uttryckt i euro, på cigarrer, cigariller, finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter och på annan pip- och röktobak åstadkommer en tillnärmning av medlemsstaternas skattenivå. Skattenivån i Finland på dessa produkter överstiger de föreslagna miniminivåerna och förslagen har således inte någon inverkan för Finlands del. Regeringen anser i alla fall att en höjning av minimiskattenivån kan understödas för att uppnå en högre grad av konvergens i fråga om beskattningen och en fungerande inre marknad.

Genom en ändring av definitionerna på cigarrer och cigariller korrigeras en snedvridning av beskattningen, vilket regeringen anser värt att understöda. Ändringen påverkar inte beskattningen av produkterna i Finland eftersom produkter som förorsakar snedvridning inte förekommit på vår marknad.

En förlängning av översynsperioden för beskattningen av tobaksprodukter kan inte heller anses leda till problem, varför regeringen inte ser några hinder för att förlänga perioden. Om överraskande förändringar eller problem uppstår kan kommissionen alltid då den önskar göra förslag om att ändra reglerna trots kommissionens skyldighet att avge en rapport om beskattningen av tobaksprodukter. Kommissionen har initiativrätt också då det gäller sådana ändringar som föreslås utgående från denna rapport.