FINANSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 7/2005 rd

FiUU 7/2005 rd - E 58/2004 rd

Granskad version 2.1

Statsrådets utredning med anledning av kommissionens förslag gällande statligt stöd för regionala ändamål och användning av strukturfonderna för delfinansiering av investeringar — Finlands ståndpunkt

Till stora utskottet

INLEDNING

Remiss

Stora utskottet sände den 4 februari 2005 en kompletterande skrivelse 1. KTM 27.01.2005 till statsrådets utredning med anledning av kommissionens förslag gällande statligt stöd för regionala ändamål och användning av strukturfonderna för delfinansiering av investeringar — Finlands ståndpunkt (E 58/2004 rd) till finansutskottet för eventuella åtgärder.

Dessutom sände stora utskottet den 2 mars 2005 en kompletterande skrivelse 2. KTM 24.02.2005 i saken till finansutskottet för eventuella åtgärder.

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets förvaltnings- och granskningsdelegation.

Sakkunniga

Förvaltnings- och granskningsdelegationen har hört

konsultativ tjänsteman Auli Korhonen och överinspektör Kari Virtanen, handels- och industriministeriet

konsultativ tjänsteman Jussi Ylilahti, inrikesministeriet

Samband med andra handlingar

Finansutskottet har den 28 september 2004 lämnat utlåtande i ärendet (FiUU 26/2004 rd).

UTREDNINGEN

Kommissionens förslag om statligt stöd för regionala ändamål handlar om att definiera stödberättigade regioner och ett tak för investeringsstöd till företag på projektnivå. Förslaget kommer att minska det nuvarande stödberättigade området i Finland i betydande grad. Översynen av riktlinjerna för stöd leder till att täckningen av befolkningen i områden som får regionalstöd minskar från nuvarande 42,2 till omkring 24 procent. De nuvarande stödområdena omfattar bl.a. hela östra Finland, en betydande del av norra Finland, delar av mellersta Finland, delar av centrala och sydvästra Finland och Åland (utom Mariehamn). Områdena fick 2004 omkring 70 miljoner euro i investeringsstöd.

Översynen inverkar på stödnivåerna i de nuvarande stödområdena I och II. Mest hotar stödnivåerna att sjunka från det nuvarande teoretiska taket för stora och medelstora företag. Den slutliga effekten beror på hurdana preciseringar som ännu är möjliga att få in i kommissionens förslag.

Kommissionen presenterade sitt första samrådsdokument om riktlinjerna för regionalstöd våren 2004. Den nu aktuella andra versionen av översynen av regionalstöden är från december 2004. Kommissionen utarbetade ett första egentligt utkast till regler utifrån medlemsstaternas skriftliga kommentarer och ömsesidiga samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen. Dokumentutkastet inleder den sista förhandlingsrundan sommaren 2005 och den blir antagligen den sista.

Finland ska komma med sin ståndpunkt till det nu aktuella förslaget före den 15 mars 2005.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen formulerade sin ståndpunkt i EU-ministerutskottet den 18 februari 2005 och den innebär vissa preciseringar i den ursprungliga från juni i fjol. De spelar ändå ingen avgörande roll för regeringens redan tidigare antagna policy. De tydliggör definitionen av ett stödområde och dess geografiska dimension och begreppet "driftsstöd för synnerligen glest befolkade områden".

Regeringen menar att om den andra versionen av kommissionens förslag om översyn av regionalstöd går igenom minskar det stöden för både stödberättigade regioner och projektstöden. Det är viktigt att regionalstöden i linje med de beslut som redan antagits i EU inriktas på de minst utvecklade områdena, anser Finland.

Kommissionens förslag till inriktning av regionalstödet kräver en viss rörelsemarginal så vitt Finland kan se. Det garanterar att de svagast utvecklade regionerna, inbegripet regionerna inom det gamla mål 6-området som inte omfattas av NUTS II och skärgårdsområdena och Åland (utom Mariehamn), också i framtiden omfattas av regionalstöd. Finland föreslår att kommissionens förslag ändras för att dessa glest befolkade regioner med svagare bnp kan tas med i stödområdet. Den nödvändiga rörelsemarginalen motsvarar omkring 5 procent av landets befolkning.

Om detta alternativ inte går igenom föreslår Finland att problemregionerna innefattas i stödområdet genom att de byts ut mot landets längst utvecklade regioner utanför den nuvarande stödkartan.

Beslut om en eventuell rörelsemarginal fattas särskilt. Finland tillstyrker att kriteriet för gles befolkning primärt tillämpas på NUTS II-nivå. Då är behovet av marginal inte lika stort.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Finansutskottet hade ingen möjlighet att diskutera Finlands hållning till samrådsdokumentet från våren 2004 på förhand. Däremot har det i flera omgångar fått information om behandlingen av den senare versionen i regeringen.

Utskottet ställer sig bakom den hållning som regeringen preliminärt kom överens om våren 2004 och som den nu preciserat. EU-ministerutskottets preciseringar den 18 februari 2005 är väsentliga och inverkar på både täckningen av befolkningen i områden som får regionalstöd och stödnivåerna.Det är helt motiverat att definiera gles befolkning på storområdesnivå (NUTS II) i stället för på NUTS III-nivå som kommissionen föreslår. Som regeringen framhåller i sin kompletterande skrivelse är det som också talar för NUTS II att ERUF-programmen 2007—2013 enligt den föreslagna förordningen upprättas på NUTS II-nivå. Samstämmighet mellan programområden och statliga stödområden bidrar till större klarhet.

Finansutskottet noterar att EU-ministerutskottet vid behandlingen av reglerna för statligt stöd lät göra följande anteckning i protokollet: Under den kommande strukturfondsperioden kommer storområdena i östra och norra Finland (NUTS II-nivå) i sin helhet att omfattas av EU:s strukturfondsprogram. Enligt utskottets mening är detta betydelsefullt. Det understryker att regioncentren spelar en viktig roll som motorer för utvecklingen inom sina respektive influensområden utifrån lika villkor inom hela östra och norra Finlands storområde.

Finansutskottet erinrar i detta sammanhang också sin hållning till investeringsstöd (FiUU 28/2004 rd) i den förestående strukturfondsreformen. Då avgörs det om investeringar kan stödjas också med delfinansiering från EU. Principen är att det går för sig bara enligt konvergensmålet. För målet regional konkurrenskraft och sysselsättning är färre instrument tillgängliga. Utskottet anser att Finland som centralt mål vid förhandlingarna bör ställa att stödja produktiva investeringar och fungerande regioner med synnerligen gles befolkning oberoende av hur strukturfondsbeslutet kommer att se ut. Det går att påverka uppkomsten av nya arbetstillfällen och att diversifiera en ensidig näringsstruktur med hjälp av investerings- och driftsstöd. Samtidigt kan de användas till att kompensera de överloppskostnader som beror på perifert läge och klimatfaktorer och dämpa avfolkningen av svaga regioner. Investeringsstöden bidrar också till att utveckla innovationsstrukturen i området. Därför är det absolut nödvändigt med delfinansiering av produktiva investeringar under alla förhållande framför allt i östra och norra Finland.

Utlåtande

Finansutskottet meddelar

att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt i saken.

Helsingfors den 4 mars 2005

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Olavi Ala-Nissilä /cent
  • vordf. Matti Ahde /sd
  • medl. Jyri Häkämies /saml
  • Kyösti Karjula /cent
  • Jari Koskinen /saml
  • Pekka Kuosmanen /saml
  • Maija-Liisa Lindqvist /cent
  • Mika Lintilä /cent
  • Pekka Nousiainen /cent (delvis)
  • Pirkko Peltomo /sd
  • Iivo Polvi /vänst
  • Virpa Puisto /sd
  • Kimmo Sasi /saml
  • Irja Tulonen /saml
  • Kari Uotila /vänst
  • ers. Eva Biaudet /sv (delvis)
  • Timo Kalli /cent (delvis)
  • Jaana Ylä-Mononen /cent

Sekreterare i delegationen var

utskottsråd Alpo Rivinoja