Motivering
Operation Althea, som inleds i Bosnien och Hercegovina i december
2004, är EU:s tredje militära krishanteringsoperation.
Den är till personalstyrkan mycket mer omfattande än
EU:s tidigare operationer i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
(FYROM) och Demokratiska republiken Kongo 2003. I inledningsskedet är
det meningen att ca 7 000 personer ska delta i operation Althea,
med andra ord ungefär lika många som ingår
i slutskedet av den Natoledda SFOR-operationen i Bosnien och Hercegovina.
Enligt redogörelsen har säkerhetssituationen
i Bosnien och Hercegovina förbättrats, men läget i
landet är fortfarande instabilt och världssamfundets
närvaro nödvändig. Försvarsutskottet påpekar
att oroligheterna i Kosovo i mars visar att situationen på västra
Balkanhalvön mycket snabbt kan förvärras.
Det är ändå viktigt att omfattningen
och karaktären på EU-operationen vid behov kan ändras
när situationen förändras, och utskottet
hoppas att den internationella militära närvaron
i Bosnien och Hercegovina kan minskas planenligt.
Det är enligt redogörelsen meningen att reglerna
om användning av maktmedel (insatsreglerna) ska godkännas
av EU-rådet (allmänna frågor och yttre
förbindelser) den 11 oktober 2004. Reglerna kommer enligt
redogörelsen och enligt inhämtad information att
vara mycket snarlika dem som gäller SFOR-operationen. Dessutom kommer
reglerna enligt uppgift inte heller att avvika från reglerna
för operationerna Concordia i f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien och KFOR i Kosovo.
Försvarsutskottet noterar på grundval av inhämtad
utredning att innehållet i reglerna inte kommer att vara
problematiskt för Finlands del. Eftersom innehållet
i insatsreglerna enligt 2 § i lagen om fredsbevarande verksamhet är
avgörande för hur riksdagen är med och
beslutar om Finlands deltagande i fredsbevarande operationer, anser
utskottet att det i viss mån är problematiskt
att riksdagen inte exakt känner till innehållet
i insatsreglerna när den behandlar Finlands deltagande.
Utskottet anser det vara viktigt att Finland för sin
del försöker se till att insatsreglerna i framtiden är
godkända när riksdagen behandlar Finlands deltagande
i en operation. Detta är enligt utskottet ännu
viktigare om beredningstiderna för EU:s krishanteringsoperationer
kommer att förkortas som planerat.
Det är med tanke på utvecklingen av samarbetet
mellan EU och Nato bra att deras permanenta samarbetsarrangemang
(de s.k. Berlin plus-arrangemangen) i princip tillämpas
på den aktuella operationen, menar utskottet. Genom operation
Althea blir det möjligt att bedöma EU:s och Natos
samarbetsarrangemang samt de militära och politiska beståndsdelarna
av beslutskedjan i EU:s krishanteringsverksamhet inom ramen för en
mer omfattande krishanteringsoperation.
Även om Natos SFOR-operation upphör och ansvaret överförs
på EU kommer en Natostab på ca 150 personer och
ett mindre antal amerikanska soldater att stanna kvar i Bosnien
och Hercegovina. Detta är förståeligt
med tanke på denna krishanteringsoperations historia och
den bos-niska regeringens inställning. Försvarsutskottet anser
det ändå vara viktigt att EU och Nato både genom
att förhandla i förväg och genom att
vidta konkreta åtgärder försöker
se till att deras respektive roll och ansvar är så tydliga
som möjligt inom den region som operationen gäller.
Finland skall enligt avsikt vara en ramnation för den
norra multinationella styrkan (Multinational Task Force North) fram
till sommaren 2005. Totalt uppgår denna styrka till 1 200
personer, och enligt uppgift ingår det utöver
Finland trupper från 10 EU- eller Natoländer i
styrkan, dvs. Irland, Österrike, Polen, Portugal, Sverige,
Slovenien, Tjeckien, Turkiet, Grekland och Estland. Försvarsutskottet
anser att den roll som ramnation som Finland fått är
ett betydande bevis på vårt krishanteringskunnande
och det förtroende som Finland åtnjuter.
Utskottet välkomnar att Finland placeras på samma
område i Bosnien och Hercegovina som våra tidigare
fredbevarande styrkor inom Ifor- och SFOR-operationerna 1996—2003.
Enligt uppgift kommer kostnaderna för operationen 2005
att införlivas i statsbudgeten för det året
med hjälp av ett kompletteringsförfarande. Med
hänvisning till inkommen utredning framhåller
utskottet samtidigt att de slutliga kostnaderna för Finland
på grund av rollen som ramnation står klara först
när kostnaderna har fördelats mellan Finland och
de övriga staterna i den norra multinationella styrkan.