Motivering
Allmänt
Försvarsutskottet konstaterar att 2010 kommer att vara
ett år som präglas av att försvarsmaktens
verksamhet och strukturer ses över. Utgångspunkten är
att försvarsmaktens nuvarande uppgifter består,
att en fungerande allmän värnplikt tryggas och
att försvarsprinciperna utvecklas utifrån principen
om territoriellt försvar. Avsikten är att genom
reformen skapa en balanserad helhet för krig och fred som
beaktar de krav som 2020-talet kommer att ställa. Reformen är nödvändig
för att tillräckliga resurser ska kunna inriktas
på att upprätthålla och utveckla försvarsförmågan.
Utskottet anser att vi lever i en omvärld som gör
det möjligt att verkställa reformen inom försvarsmakten
under ramperioden 2012—2015. Under de senaste decennierna
har sannolikheten för att det ska uppkomma konflikter mellan
stater minskat i Europa och säkerhetsutvecklingen i nordeuropa
har varit stabil. Utskottet framhåller att den nya strukturen
och de nya verksamhetsformerna inom försvarsmakten för
krig och fred måste kunna tas i bruk fullt ut från
början av 2016.
Försvarsresurserna 2012
Regeringen föreslår ett anslag på 2
853 miljoner euro för försvarsministeriets förvaltningsområde,
alltså 3 miljoner mindre än i 2011 års
ordinarie budget. Det minskade anslaget beror på utgiftsminskningarna
enligt regeringsprogrammet som inalles uppgår till 46 miljoner
euro inklusive förvaltningsområdets andel av de
allmänna besparingarna inom statsförvaltningen.
På grund av försenade leveranser har till 2011 överförts beställningsfullmakters
utbetalningsanslag till 2012 till ett belopp om 49 miljoner euro.
Anslagsnivån i budgetpropositionen plus de utgiftsminskningar
som avses i regeringsprogrammet kräver omedelbara anpassningasåtgärder
och nivån på försvarsmaktens verksamhet måste
därför sänkas. Utskottet framhåller
att sparåtgärderna har genomslag också utanför
försvarsmakten och i synnerhet med avseende på försvarsindustrin.
Försvarsmakten är en betydelsefull aktör
och resurs i det finländska samhället bland annat
genom sina handräcknings- och utbildningsuppdrag. Enligt
utredning till utskottet utbildar försvarsmakten årligen
ca 3 700 chaufförer med yrkesexamen för
marknaden, där det årliga behovet av nya chaufförer är
ca 4 000. Om denna utbildning läggs på is
har det negativa konsekvenser för tillgången på yrkesfolk
i transportbranschen.
Regeringen föreslår ett anslag på 1
712 miljoner euro för försvarsministeriets förvaltningsområde,
alltså 14 miljoner mer än i 2011 års
ordinarie budget. Ökningen beror på avtalsenliga justeringar
av lönerna och av kalkylerade justeringar av kostnadsnivån.
Det föreslås att försvarsmaktens bespisningsservice
bolagiseras från och med 1.1.2012. Försvarsmaktens
servicecentral för bespisning ska, med personal undantaget
de som behövs för att sköta den bespisningsservice
som kvarstår inom försvarsmakten, överföras
till det nya aktiebolaget. Den personal som överförs
uppgår till sammanlagt ca 560 personer.
Regeringen föreslår ett anslag på 712
miljoner euro för anskaffning av försvarsmateriel, alltså 26
miljoner mindre än i 2011 års ordinarie budget.
Anslagsminskningarna beror nästan helt på sparmålen
i regeringsprogrammet. Anskaffningarnas relativa andel är
alltjämt tillfredsställande men läget
ser värre ut under ramperioden 2012—2015.
Försvarsmaktens uppgift är att försvara
Finland militärt, stödja andra myndigheter och
delta i internationell militär krishantering. Av dessa är
den viktigaste uppgiften att försvara Finland militärt.
Regeringen föreslår ett anslag på 67 miljoner
euro för materiel- och förvaltningsutgifter för
militär krishantering, vilket är 7 miljoner mer än
i 2011 års ordinarie budget. Anslagsökningen beror
i huvudsak på ett ökat anslag för beredskap.
Utskottet anser att ökningen till denna del kan motiveras.
För utrikesministeriets förvaltningsområde
föreslås det ca 56 miljoner euro för
materiel- och förvaltningsutgifter för militär
krishantering. Den tänkta styrkan 2012 för militära
krishanteringsoperationer kommer att vara ca 500 soldater, av vilka
högst 195 i Afghanistan och ca 200 i en operation i Libanon,
som för närvarande planeras.
Internationellt nätverkande har redan länge varit
ett av de viktigaste sätten att upprätthålla Finlands
försvarsförmåga. Under de kommande åren
blir detta allt viktigare. Ett syfte med såväl multilateralt
som bilaterlat samarbetet med EU, Nato och de nordiska länderna är
kostnadseffektivitet och att säkerställa resurser
för bättre prestationsförmåga.
Det internationella samarbetet på försvarsområdet
bidrar också till bättre internationell säkerhet.
Enligt utskottet har den finländska försvarsindustrin
en viktig roll i det internationella närverkandet. Utifrån
utredning vill utskottet understyrka att försvarsmaktsreformen
och besparingarna inom försvarsmakten har en direkt effekt
på den inhemska försvarsindustrin. Under de närmaste åren
finns inga stora enskilda anskaffningar på agendan där
den inhemska industrin skulle kunna bli en viktig aktör.
Dessutom ändras lagstiftnigen om försvars- och
säkerhetsupphandling från början av 2012
när ett direktiv (2009/81/EG) genomförs.
Försvarsutskottet anser att det finns risk för att
besparingarna när det gäller materielanskaffningar
2012 och under ramperioden 2012—2015 leder till att en
del av personalnedskärningarna vid försvarsreformen
drabbar den nationella försvarsindustrin när anskaffningar
och servicebehov minskar. Anslagsminskningen drar också ner
på den teknologiska- och produktutvecklingen inom industrin
på ett sätt som kan kringskära försvarsindustrins
verksamhetsmöjligheter. Försvarsutskottet anser
att samarbetsmekanismerna i förhållande till industrin
blir extra viktiga med tanke på försörjningstryggheten
och systemkompetensen. Det är helt nödvändigt
att den inhemska industrins deltagande i framtida upphandlingar
genomförs med utnyttjande av samarbetsmekanismerna, menar
utskottet.
Målet med försvarsreformen är att
den nya strukturen och de nya verksamhetsformerna inom försvarsmakten
tas i bruk fullt ut från början av 2016. Om man
ser till det nationella försvarets trovärdighet,
påpekar utskottet, är det nödvändigt
att reformen genomförs med iakttagandet av principen att
ungefär en tredjedel av försvarsbudgeten läggs
på materielanskaffningar, personalkostnader respektive
verksamhet.