Motivering
Allmänt
Genom den nya lagen anpassas lagstiftningen om presidentens
kansli till utvecklingen i den allmänna statstjänstemannalagstiftningen.
Samtidigt upphävs den gamla lagen om republikens president
från 1995 (1382/1995) med sin på de flesta
punkter ursprungliga text. Som ett resultat av reformen kommer bestämmelserna
om kansliets tjänstemän tydligare att motsvara
de ändringar som gjorts i statstjänstemannalagen ()
under årens lopp men med hänsyn tagen till de
särskilda uppgifter som kanslitjänstemännen
har. Också övrig speciallagstiftning om offentliga
anställningar har setts över efter1995 då kanslilagen
trädde i kraft. Lagen om Finlands Banks tjänstemän
() trädde i kraft
den 1 januari 1999 och lagen om riksdagens tjänstemän
() den 1 januari 2004. Lagen
om kommunala tjänsteinnehavare ()
trädde i kraft den 1 november 2003.
De viktigaste ändringarna
Förslaget till lag om republikens presidents kansli
(lagförslag 1) kan i det stora hela ses om en modernisering
av den gällande lagstiftningen. Det är på sin
plats att de tjänstemannarättsliga bestämmelserna
anpassas där det är nödvändigt
till de allmänna tjänstemannarättsliga
bestämmelserna, som ändrats under årens
lopp bl.a. som en konsekvens av den nuvarande grundlagen.
I fråga om anställningsvillkoren för
kansliets tjänstemän gäller det som avtalas
i statens tjänstekollektivavtal, om inte kanslichefen bestämmer
något annat. Däremot saknas i dagsläget
bestämmelser om det egentliga förhandlingsförfarandet.
I och med den nya lagen införs ett normalt tjänstekollektivavtalssystem
för kansliet på samma sätt som tidigare
för riksdagens kansli och Finlands Bank. Lagen föreskriver
bl.a. om förfarandet för överenskommelse
om anställningsvillkoren och om förhandlings-
och avtalsparterna. I lagen finns också adekvata bestämmelser
om arbetsfred och lösande av arbetstvister.
Regeringen föreslår också att 1 § i
lagen om republikens presidents rätt till pension () ska ändras.
Det är motiverat att precisera tjänster till tidigare
presidenter med hänsyn till de behov som kan förekomma.
När en pensionerad president avlider kan hans eller hennes
efterlevande make och barn under 18 år fortsatt erbjudas
tjänster som de behöver.
Överklagandeförbud
Grundlagsutskottet tar i sitt utlåtande fasta på grundlagens
21 § om rättsskydd och påpekar att det
i lagförslag 1 finns många förbud mot
att söka ändring.
Enligt det föreslagna 65 § 1 mom. får
ett beslut genom vilket republikens president har avgjort ett ärende
som berör en tjänsteman som presidenten utnämnt
inte överklagas genom besvär. I 4 § föreskrivs
det att presidenten beslutar bl.a. om uppsägning, förflyttning,
tilldelande av varning, avstängning från tjänsteutövning, ikrafthållande
av avstängning från tjänsteutövning
och hävning av tjänsteförhållandet.
Alla de här besluten handlar enligt grundlagsutskottet
i sak om den enskildes rättigheter och skyldigheter i den
mening som avses i 21 § 1 mom. i grundlagen.
Den enskilde har ett genuint rättsskyddsintresse i sådana
fall och principen bör enligt 21 § 1 mom. i grundlagen
vara att han eller hon har rätt att få beslutet
behandlat av en domstol eller något annat oavhängigt
rättskipningsorgan.
Grundlagsutskottet har godkänt mindre begränsningar
i rätten att få ett beslut som gäller den
enskildes rättigheter och skyldigheter behandlat av en
domstol. Även när reformen av de grundläggande
fri- och rättigheterna bereddes ansågs det möjligt
att lagstifta om mindre undantag från de här rättsskyddsgarantierna.
Med hänsyn till att de personer det handlar om här
tjänstgör i sakkunniguppgifter av särskilt
slag och att deras tjänsteförhållande
i allt väsentligt bygger på ömsesidigt
förtroende mellan dem och uppdragsgivaren och på uppdragsgivarens
statliga ställning, ser grundlagsutskottet inte ett sådant förbud
mot överklagande som något författningsrättsligt
problem. Grundlagsutskottet anser följaktligen att lagförslagen
kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Sammanfattning
Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Det tillstyrker lagförslagen utan ändringar.