Motivering
Allmänt
År 2005 undertecknade sju EU-stater om ett fördrag
om fördjupat gränsöverskridande samarbete,
särskilt för bekämpning av terrorism,
gränsöverskridande brottslighet och
olaglig migration. Fördraget kallas Prümfördraget.
Det innehåller bestämmelser om utbyte av uppgifter
om DNA-profiler, fingeravtrycksuppgifter och uppgifter i fordonsregister,
gränsöverskridande operativt samarbete och åtgärder
för att förebygga terroristbrott och olaglig migration.
Det ingår också detaljerade bestämmelser
om dataskydd. Fördraget trädde i kraft i Finland
den 17 juni 2007 (FördrS 53 och 54/2007).
Största delen av fördragsbestämmelserna
har införlivats i EU-lagstiftningen genom rådets
beslut om ett fördjupat gränsöverskridande
samarbete, särskilt för bekämpning av
terrorism och gränsöverskridande brottslighet (2008/615/RIF),
nedan kallat Prümrådsbeslutet, och rådets
beslut om genomförande av Prümrådsbeslutet
(2008/616/RIF). Prümfördraget kommer
fortfarande att också gälla flygsäkerhetsvakter,
bekämpning av olaglig migration och åtgärder
vid omedelbar fara.
Förvaltningutskottet har bedömt Prümfördragets
betydelse med avseende på bekämpningen av allvarlig
internationell brottslighet och den interna säkerheten
inom EU. För Finland har fördraget ett mervärde
framför allt i och med att informationsutbytet mellan de
laglighetsövervakande myndigheterna fördjupas
och att detta ger vissa fördelar för utredningen
och bekämpningen av brott (FvUB 36/2006
rd, FvUB 22/2006 rd). Grundlagsutskottet har
lämnat utlåtande om GrUU 56/2006
rd). Dessutom har förvaltningsutskottet lämnat
utlåtande om Prümrådsbeslutet (FvUU
7/2007 rd).
Prümrådsbeslutet tillför inte samarbetet
något nytt jämfört med Prümfördraget,
men det utsträcker samarbetet i beslutet till alla medlemsstater
i EU. Det förbättrar samarbetet och informationsutbytet
mellan de laglighetsövervakande myndigheterna avsevärt
och effektiviserar rättshjälpsmekanismen mellan
medlemsstaterna. Tack vare den geografiskt utvidgade tillämpningen ökar
de fördelar för utredningen och bekämpningen
av brott som samarbetet ger. Sett i ett finländskt perspektiv
bör det också noteras att bland andra Sverige
och Estland involveras i samarbetet genom Prümrådsbeslutet.
Behovet av bilatera avtal minskar när staterna i närområdet går
med i det automatiserade informationsutbytet.
Propositionen ska ge bestämmelser för att
nationellt genomföra Prümrådsbeslutet
och rådets beslut om genomförande av det beslutet.
Det kräver att lagen om sättande i kraft av Prümfördraget
() ändras på de
punkter där Prümrådsfördraget
tillämpas i stället för Prümfördraget.
Dessutom krävs det en lag om genomförande av vissa
bestämmelser i rådets beslsut om ett fördjupat
gränsöverskridande samarbete, särskilt
för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande
brottslighet och ändringar i skjutvapenlagen (),
lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet ()
och lagen om fordonsförvaltningsregistret ().
Propostionen innehåller relevanta lagförslag.
Propositionen är nödvändig och relevant. Följakligen
tillstyrker utskottet lagförslagen, men med följande
kommentarer och ändringsförslag.
Prümrådsbeslutets rättsverkningar
Propositionen innehåller vissa begreppsliga oklarheter
i avsnittet om rättsverkningarna av Prümrådsbeslutet.
Beslutet antogs innan Lissabonfördraget trädde
i kraft på grundval av artikel 30, 31, 32 och 34 i unionsfördraget
(FEU). De rättsliga effekterna av artiklarna angavs i artikel
34.2c i FEU där det sägs att rådet får
"fatta beslut för alla andra ändamål
som stämmer överens med målen i denna
avdelning, dock med uteslutande av tillnärmning av medlemsstaternas lagar
och andra författningar. Dessa beslut skall vara bindande
och skall inte ha direkt effekt; rådet skall med kvalificerad
majoritet besluta om de åtgärder som är
nödvändiga för att genomföra
dessa beslut på unionsnivå". I protokollet (nr 36)
om övergångsbestämmelser till Lissabonfördraget
sägs det att "rättsverkan för de akter
som unionens institutioner, organ och byråer antar på grundval
av fördraget om Europeiska unionen före ikraftträdandet
av Lissabonfördraget ska bestå så länge
dessa akter inte upphävs, ogiltigförklaras eller ändras
med tillämpning av fördragen". Prümrådsbeslutet
har inte ändrats sedan Lissabonfördraget trädde
i kraft. Följakligen ska artikel 34.2c fortfarande tillämpas
på rättsverkningarna.
Följaktligen kan Prümrådsbeslutet
inte anses ha några direkta rättsverkningar, det
vill säga den typen av verkningar som EU-domstolen i sin rättspraxis
avser med att ett beslut på vissa villkor också får
innehålla bestämmelser som påverkar enskildas
rättigheter och skyldigheter utan nationella genomförandeåtgärder.
Trots det är Prümrådsbeslutet rättsligt
bindande och förpliktande för de nationella myndigheterna.
Det behövs ändå nationell reglering av
förpliktelserna om någon av bestämmelserna
kräver det eller de annars inte skulle genomföras
effektivt i Finland. Nationella regler behövs också när
beslutet innehåller bestämmelser om dels samarbete mellan
myndigheterna, dels om skyldigheter eller rättigheter för
enskilda.
Bestämmelser om tullverkets befogenheter
I 2 § i förslaget till lag om genomförande
av Prümrådsbeslutet (det första lagförslaget)
föreskrivs det om tjänstemän från
andra medlemsstater som deltar i en gemensam insats i Finland. Enligt 3
mom. kan en tjänsteman från en annan medlemsstat
som deltar i en gemensam insats ges rätt att på finskt
territorium bära skjutvapen och andra maktmedel. Det är
en polisman som hör till befälet eller en anhållingsberättigad tjänsteman
vid gränsbevakningsväsendet som ska fatta beslutet.
Vid tullverket är det en tulldistriktschef som ska fatta
beslutet. Av motiven till propositionen framgår det inte
varför det vid tullverket ska vara en tulldistriktschef
som fattar beslutet. Det finns inte någon anledning att avvika
från den beslutsnivå som föreslås
för polisen och gränsbevakningsväsendet.
Följaktligen föreslår utskottet att momentet ändras
till att det är en anhållningsberättigad
tjänsteman som får fatta beslutet. För
konsekvensens skull ändrar utskottet dessutom ordföljden
i den sista meningen.
Ikraftträdande
Enligt ikraftträdandebestämmelserna och avsnittet
om ikraftträdande ska lagarna träda i kraft den
26 augusti 2011. Regeringen redogör för ett ikraftträdande
i två steg för Prümrådsbeslutet som
innebär att bestämmelserna om automatiskt informationsutbyte
ska tillämpas från och med den 26 augusti 2011
och resten av bestämmelserna från och med den
26 augusti 2009. propositionen behandlas av riksdagen först
efter dessa tidpunkter så det är, som regeringen
föreslår i det huvudsakliga innehållet,
lämpligt att lagarna träder i kraft så snart
som möjligt efter att de har antagits och stadfästs.