Motivering

Allmänt

Enligt propositionen (RP 88/2005 rd) ska reformen av systemet med kommunernas statsandel och finansieringsunderstöd genomföras i två faser. I propositionen ingår de ändringar som ska träda i kraft i den första fasen i början av 2006, dvs. översynen av statsandelsgrunderna och bestämmelserna om justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. I den andra fasen räknar man med att omstrukturera finansierings- och statsandelarna för att systemet ska bli enklare och produktivare och uppmuntra kommunerna till ökat samarbete.

I den föreliggande propositionen finns förslag bl.a. till ändring av lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Statsandelsreformen hänger samman med en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete (RP 112/2005 rd) som förvaltningsutskottet har lämnat utlåtande FvUU 27/2005 rd om. Vidare har reformen samband med en proposition om ändring av fastighetsskattelagen (RP 145/2005 rd), som utskottet har lämnat utlåtande FvUU 23/2005 rd om. De ekonomiska konsekvenserna av dessa propositioner liksom av reformen av arbetsmarknadsstödet (RP 164/2005 rd) tas upp bland de ekonomiska konsekvenserna av den föreliggande propositionen.

Förvaltningsutskottet anser att statsandelssystemets grundstrukturer fungerar. Statsandelarnas universalitet är ett av grundelementen i det kalkylerade statsandelssystemet och det har bibehållits i propositionen. Universaliteten är dessutom en väsentlig fråga med tanke på den kommunala självstyrelsen. Den föreliggande propositionen koncentrerar sig framför allt på sådana statsandelsgrunder som inte lämpar sig för det kalkylerade statsandelssystemet eller som annars är förlegade. I systemet föreslås vidare en del nya grunder som tar bättre hänsyn till kommunspecifika särförhållanden, servicebehov eller kostnader. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna är förknippad med ett förslag till nytt prisindex för basservicen som statsandelarna årligen ska korrigeras med utifrån kostnadsutvecklingen i kommunerna.

Utskottet noterar att en reform av kommun- och servicestrukturen är på gång och att den eventuellt kan kräva nya ändringar också i statsandelssystemet. Men det menar att det gällande systemet behöver ses över redan före reformen och att den föreliggande propositionen därför är motiverad. Det är viktigt att systemet är lyhört för utvecklingen i kommunernas service- och kostnadsstrukturer och förhållanden, typ befolkningens åldrande och migrationen. Systemet behöver större förutsebarhet och tydlighet och ändringarna ska också bidra till bättre samarbete mellan kommunerna. Med hänvisning till propositionen och annan utredning tillstyrker förvaltningsutskottet lagförslagen, men med anmärkningarna och ändringsförslagen nedan.

En av utgångspunkterna för reformen av statsandelssystemet är att ändringarna förväntas bli genomförda på ett kostnadsneutralt sätt. Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet har det framförts kritiska kommentarer av olika statsandelsgrunder. Inte minst social- och hälsovårdens och undervisningsväsendets koefficienter och beräkningsgrunder är svåra frågor. Dessutom har man uttryckt farhågor för om anslaget ska räcka till eller inte. Utskottet framhåller att de föreslagna ändringarna i statsandelsgrunderna utgör en helhet där ändringarna i grunderna kan få olika slag av ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Också de ekonomiska konsekvenserna i propositionen har bedömts utifrån detta. En ändring i en enskild grund kan leda till ett oönskat slutresultat med tanke på helheten. Utskottet påpekar att detta ökar trycket på nästa fas av statsandelsreformen.

Förvaltningsutskottet föreslår att ett uttalande ska godkännas om att riksdagen förutsätter att regeringen noggrant följer hur statsandelskoefficienterna och beräkningsgrunderna i den första fasen av statsandelsreformen fungerar samt vilka andra verkningar reformen har och beaktar detta i reformens andra fas (Utskottets förslag till uttalande 1).

Ändringen av lagen om statsandelar till kommunerna

Regeringen utgår från att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna anpassas till ramarna för statsfinanserna under varje regeringsperiod. I samband med justeringen ska statsandelsprocenterna i basserviceprogrammet bestämmas utifrån en tväradministrativ helhetsbedömning i början av regeringsperioden. Därför måste kostnadsfördelningen justeras vart fjärde år. Utöver statsandelsprocenterna justeras också de kalkylerade kostnaderna och priserna per enhet som ligger till grund för statsandelen enligt de verkliga kostnaderna vart fjärde år. Förvaltningsutskottet anser att förslaget gör statsandelssystemet mera förutsebart och klarare. Fyraårsregeln tillämpas redan nu inom social- och hälsovården. Inom undervisnings- och biblioteksväsendet innebär förslaget att priserna per enhet justeras vart fjärde år i stället för vartannat år. En del sakkunniga har också föreslagit att justeringen bör göras vartannat år eller rent av varje år. Utskottet noterar att det föreslagna nya systemet för justering av kostnadsfördelningen utgör en tväradministrativ, odelbar helhet. Det betyder att social- och hälsovården och undervisnings- och kulturväsendet i det nya förfarandet måste behandlas tidsmässigt lika. Också kulturutskottet (KuUU 10/2005 rd) har funnit det lämpligt att kostnadsfördelningen inom undervisningsväsendet justeras vart fjärde år. Justeringen av kostnadsfördelningen är en totalekonomisk åtgärd mellan staten och kommunerna och därför är det enligt utskottets mening motiverat att systemet i alla delar genomförs inom regeringsperioden.

I framtiden ska förändringar i kostnadsnivån bestämmas enligt det nya prisindexet för basservicen utifrån en förändring i kostnadsnivån som viktats med driftsutgifterna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturväsendet. Det nya indexet tillämpas första gången när statsandelarna för 2006 ska bestämmas. Förvaltningsutskottet omfattar förslaget. Det nya indexet kan bättre anses avspegla utvecklingen i kommunernas verkliga kostnader för basservicen och minska problemen med den tillfälliga variationen i konsumentprisindex. Det är också positivt att indexjusteringen kommer att göras till fullt belopp varje år. Enligt en övergångsbestämmelse försvinner möjligheten till lagfäst justering av kostnadsnivån till ett mindre belopp än det fulla i början av 2008. Förvaltningsutskottet hänvisar till sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2006 (FvUU 20/2005 rd), där det uppmärksammar indexjusteringarna och upprepar sin ståndpunkt till tidigare budgetpropositioner (bl.a. FvUU 24/2004 rd och FvUU 4/2003 rd) att stegringen i kostnadsnivån bör kompenseras till fullt belopp. Med hänsyn till kommunernas svåra ekonomiska situation är det enligt utskottet motiverat att indexjusteringarna görs till fullt belopp redan före 2008.

Justeringen av statsandelsgrunderna ruckar på statsandelarna till kommunerna per capita. Förvaltningsutskottet omfattar förslaget att konsekvenserna för kommunerna av de föreslagna ändringarna i statsandelsgrunderna lindras under en övergångsperiod på tre år. Utskottet noterar att statsandelsbortfallet i vissa kommuner kan bli så högt som över 200 euro per invånare, dvs. totalt omkring 3,8 miljoner euro. I sju kommuner kommer bortfallet att vara över 100 euro per invånare. I omkring 40 kommuner är det över 50 euro per invånare. Den föreslagna utjämningen under en övergångsperiod begränsar bortfallet i en kommun till 50 euro per invånare och är under 2006—2008. Så vitt utskottet kan se är en av de viktigaste faktorerna att fjärrortskoefficienten i statsandelsreformen ersätts med en koefficient som bygger på ett fjärrortstal. Det uppmärksammar att den kommunala ekonomin redan av andra orsaker kan vara svag. Utskottet föreslår ett uttalande om att riksdagen förutsätter att regeringen bereder sig på att betydande statsandelsförluster till följd av ändringar i statsandelgrunderna under den första reformfasen vid behov kan beaktas när kommunerna beviljas av prövning beroende finansieringsbidrag under övergångsperioden 2006—2008 samt, med beaktande av de ändringar i finansieringssystemet som eventuellt träder i kraft vid ingången av 2009, i förekommande fall också efter övergångsperioden (Utskottets förslag till uttalande 2).

Som en teknisk ändring föreslår förvaltningsutskottet att det genomsnittliga belopp som används som grund för den allmänna statsandelen enligt 27 § 1 mom. i det första lagförslaget justeras utifrån de preciserade kalkyler som lagts fram efter det att propositionen lämnades. Det preciserade beloppet är 27,81 euro.

Statsandelarna för social- och hälsovården

Barnskyddskoefficienten

Regeringen föreslår att det särskilda systemet för utjämning av stora kostnader inom barnskyddet slopas och ersätts med en ny barnskyddskoefficient. Enligt motiveringen har det nuvarande systemet visat sig vara svårförutsebart vad gäller kostnaderna och regionalt ojämlikt och det har inte heller effektivt kunnat stödja verksamheten i mindre kommuner. Det har setts som ett problem att förvaltningskostnaderna skjutit i höjden och att resurser flyttats från kommunernas eget förebyggande och öppenvårdsinriktade barnskyddsarbete och utvecklingen av det till finansieringsandelarna för utjämningssystemet. Social- och hälsovårdsutskottet beskriver i sitt utlåtande (ShUU 11/2005 rd) erfarenheter både för och emot det nuvarande utjämningssystemet. Likadana synpunkter fördes fram också vid utfrågningen av sakkunniga i förvaltningsutskottet.

Förvaltningsutskottet påpekar att den nya barnskyddskoefficienten som grund för statsandel enbart bygger på antalet omhändertaganden enligt barnskyddslagen. Koefficienten beaktar till exempel inte vad sådana betydande kostnader som placeringar inom öppenvården betyder för kommunerna. Förvaltningsutskottet anser i likhet med social- och hälsovårdsutskottet att det är viktigt att finansieringssystemet inte förskjuter tyngdpunkten i barnskyddet från tidiga ingrepp och förebyggande åtgärder i riktning mot reparativa åtgärder som ställer sig dyrare än förebyggande åtgärder och som är mycket tyngre för både barnen och familjerna. Enligt barnskyddslagen är stödåtgärder inom den öppna vården primära och normala när det gäller familjer och enskilda individer. Det viktigaste är att beakta barnets intresse när man bestämmer om barnskyddsåtgärder. Enligt förvaltningsutskottet är det angeläget att se till att systemet inte ens indirekt kan inskränka möjligheterna att ordna med barnskyddstjänster.

En genomgripande reform av barnskyddslagen är under beredning i en arbetsgrupp som ska få sitt uppdrag färdigt fram till slutet av mars 2006. Reformen har samband med ett brett program för utveckling av barnskyddet 2004—2007. Förvaltningsutskottet anser att man i samband med reformen av barnskyddslagen också bör klarlägga om barnskyddskoefficienten fungerar och utarbeta förslag till en bedömningsgrund för statsandel för den öppna vården inom barnskyddet som uppfyller statsandelskriterierna. Social- och hälsovårdsutskottet menar att koefficientmodellen bör ses över så att antalet klienter inom den öppna vården, omhändertagande och eftervård kan vägas in. Det kräver bättre barnskyddsstatistik.

Förvaltningsutskottet föreslår ett uttalande om att riksdagen förutsätter att regeringen vid revideringen av barnskyddslagen skyndsamt utreder hur barnskyddskoefficienten utfaller och med beaktande, när koefficienten revideras, av att den utöver antalet omhändertaganden även kan inbegripa sådana grunder för öppen vård för barn som uppfyller statsandelskriterierna (Utskottets förslag till uttalande 3).

I detta sammanhang vill utskottet dessutom ta upp frågan om hur hemkommunen ska ersättas för kostnaderna för sådana barns skolgång som med åberopande av barnskyddet har placerats utanför hemkommunen. Också kulturutskottet uppmärksammar frågan i sitt utlåtande. Enligt lagen om hemkommun () förändras hemkommunen inte för barn som med åberopande av barnskyddet placerats utanför sin hemkommun. Å andra sidan har barnets hemkommun skyldighet att ordna med grundläggande undervisning för barnet och ansvar för att barnet får specialundervisning och annat särskilt stöd som det behöver för sin skolgång. I praktiken kan det gå till exempel så att barnets hemkommun under det första året barnet är utplacerat får statsandel men att den måste bekosta barnets undervisning och anknytande stödåtgårder utan statsandel under en del av läsåret. Också i det fall att hemkommunen får statsandel för ett placerat barn räcker det enligt uppgift inte nödvändigtvis för kostnaderna för specialundervisning och/eller undervisning för omhändertagna barn som behöver mycket stödåtgärder. Förvaltningsutskottet önskar att frågan uppmärksammas till exempel i samband med barnskyddslagen.

Handikappkoefficienten

Regeringen föreslår en ny handikappkoefficient som bestäms utifrån den proportionella andelen gravt handikappade i kommunen. Koefficienten beaktar bara sådana handikappkostnader för kommunen som är större än normalt. Den gäller sådana gravt handikappade som har ytterst begränsade möjligheter att studera eller att placera sig i arbetslivet och som behöver omfattande stödåtgärder. Rätt till handikappförmåner enligt koefficienten har de som behöver och anlitar många kommunala social- och hälsovårdstjänster.

Förvaltningsutskottet anser att den nya handikappkoefficienten behövs. Den förbättrar de handikappades tillgång till tjänster och jämnar ut skillnaderna mellan kommunerna när det gäller tillhandahållandet av tjänster. På nationell nivå betyder det inte mer resurser för handikappservicen men det medger en omfördelning av resurserna och bidrar till att hjälpa upp kommunernas finansiella situation. Kostnaderna för handikappservice spelar en mycket stor roll inte minst för små kommuner.

De sakkunniga som utskottet hört tog upp t.ex. definitionerna på gravt handikapp i olika lagar, de som på grund av handikapp är intagna i anstalt och de som är i psykisk rehabilitering. Det föreslogs att handikappkoefficienten också bör omfatta serviceboende och personligt biträde för gravt handikappade. Vidare lyfte de fram handikappades och åldringars servicebehov. Förvaltningsutskottet konstaterar att de här frågorna kan tas upp till exempel i det fortsatta arbetet på att se över statsandelssystemet.

Dagvårdskoefficienten

Regeringen föreslår att den nuvarande sysselsättningskoefficienten ändras till dagvårdskoefficient. Enligt utredning anses den nuvarande koefficienten fortfarande korrelera bäst med de verkliga kostnaderna för dagvården och därför har regeringen beslutat bibehålla grunden för den nuvarande koefficienten. Dagvårdskoefficienten beräknas genom att andelen kommuninvånare som arbetar i service- och förädlingsbranscherna och kommunens sysselsatta arbetskraft divideras med motsvarande andel för hela landet. Förvaltningsutskottet hänvisar till den subjektiva rätten till barndagvård och påpekar att koefficienten inte förefaller att beakta dagvårdskostnadernas struktur i de i regel jordbruksdominerade kommuner där det finns gott om småföretagare och jordbruk.

Finansieringen av undervisnings- och kulturverksamhet

Grundläggande utbildning

För den grundläggande utbildningen föreslås att sättet att beräkna priserna per enhet som ligger till grund för statsandelarna för driftskostnaderna ska förenklas och grunderna för att bestämma priserna per enhet ska viktas på ett annat sätt. Priserna per enhet ska i huvudsak bestämmas utifrån samma faktorer som hittills. Som ny grund för gradering av statsandelen föreslås antalet elever med ett främmande språk som modersmål. Kulturutskottet tillstyrker i sitt utlåtande och påskyndar att eftersläpningen i priserna per enhet för den grundläggande utbildningen åtgärdas. Förvaltningsutskottet instämmer i förslagen. Om graderingsfaktorerna och koefficienterna läggs fast i lagstiftning har också kommunerna bättre möjligheter till föregående bedömning av sin finansiering.

Regeringen föreslår att skolnätsfaktorn ska beaktas bara i de glesast bebodda kommunerna och skärgårdskommunerna där det på grund av tillgången till utbildning är nödvändigt att upprätthålla ett omfattande skolnät också med ett litet antal elever. Enligt utredning kommer förändringen i skolnätsfaktorn inte att minska den totala finansieringen av priserna per enhet, utan statsandelen bestäms utifrån andra graderingar än enligt skolnätet. Befolkningstätheten kommer då att spela en större roll som höjningsgrund och kommer därför att styra statsandelarna i regel till samma kommuner som den nuvarande skolnätsfaktorn. Att skolnätsfaktorn slopas betyder alltså inte i sig att skolor läggs ned. Det är viktigt att vi har kvar ett så heltäckande skolnät som möjligt, anser utskottet. Samtidigt understryker det att hela statsandelssystemet är kalkylerat och att beslut om skolnätet i linje med den kommunala självstyrelsen fattas i kommunerna. Vidare är det viktigt att besluten inte leder till avgöranden som är olämpliga med tanke på elever och studerande. I detta sammanhang lyfter förvaltningsutskottet fram när- och byskolorna som en god inlärningsmiljö och attraktionsfaktor för hela området. Det är nödvändigt att undervisningsministeriet ger akt på vilka effekter de föreslagna ändringarna i statsandelarna har för skolnätet och beaktar resultatet i beredningen av nästa fas av statsandelsreformen.

Förvaltningsutskottet understryker hur viktigt det är att barns skolväg är väl ordnad och fungerar. Utifrån sina planer för utvärdering av basservicen beräknar länsstyrelserna årligen hur lång tid elever i grundskolan och förskoleundervisningen använder för sin skolfärd. Det är mycket viktigt. Samtidigt ser utskottet på skolfärden som helhet och hur den ska ordnas så att den bidrar till barns välbefinnande över lag. Utskottet föreslår därför att länsstyrelserna i nästa plan för utvärdering av basservicen också utvärderar skolfärden i sin helhet.

Yrkesutbildning

När det gäller yrkesutbildningen föreslås resultatet som ny grund för gradering av den kalkylerade finansieringen av driftskostnaderna. Resultatet ska mätas utifrån faktorer som etablering i arbetslivet, fortsatta studier, avbrutna studier, genomströmningen och undervisningspersonalens kompetens och arbetsgivarens satsningar på personalutveckling. Men finansieringen ska fortfarande huvudsakligen utgå från resultatet av antalet studerande och priset per enhet. Specialläroanstalter ska inte omfattas av den resultatbaserade finansieringen. Kulturutskottet tillstyrker i sitt utlåtande satsningen på resultat och uppmuntran i propositionen. Det ser också positivt på att resultatet inte mäts utifrån en enda faktor utan flera faktorer tillsammans och understryker att olika utbildningsanordnares verksamhetsbetingelser bör vägas in. Förvaltningsutskottet omfattar denna syn. Det poängterar dessutom att möjligheterna till kvalitativ utveckling av utvecklingen bör uppmärksammas.

Yrkeshögskolorna

Lagstiftningen om yrkeshögskolorna reviderades 2003. I sitt svar på regeringens proposition med förslag till yrkeshögskolelag och vissa lagar som har samband med den (RSv 306/2002 rd — RP 206/2002 rd) förutsatte riksdagen att regeringen vidtar åtgärder för att se över finansieringssystemet. Enligt förvaltningsutskottet är det bra att reformen nu ingår i propositionen.

Regeringen föreslår att finansieringen av yrkeshögskolorna inte längre ska grunda sig på det verkliga antalet studerande utan på antalet studerande enligt ett målavtal som undervisningsministeriet och yrkeshögskolans huvudman ingått med yrkeshögskolan. Priset per enhet som ligger till grund för den statliga finansieringen till yrkeshögskolan utgörs av den del som bestäms enligt antalet studerande och antalet avlagda examina. Yrkeshögskolornas priser per enhet ska inte längre räknas utifrån examina. För den yrkespedagogiska lärarutbildningen beviljas statsandel i stället för statsunderstöd.

Kulturutskottet omfattar i sitt utlåtande regeringens förslag till ändringar i grunderna för fördelning av statsandelen mellan yrkeshögskolorna, systemet för finansiering av investeringar och yrkespedagogisk lärarutbildning. Det ser också positivt på att resultatet ska beaktas i grunderna för statsandelar till yrkeshögskolorna. Korrelationen mellan examina och finansiering skapar ett tryck på att förbättra genomströmningen och minska antalet avbrott. Den nya finansieringsmodellen eliminerar också det gamla problemet med oväntade förändringar i antalet studerande. Utskottet anser sig kunna omfatta dessa åsikter. Det understryker dessutom hur viktigt det är att höja utbildningens kvalitet och bibehålla ett brett utbildningsutbud.

Förvaltningsutskottet konstaterar att den slutliga nya finansieringen påverkas inte bara av den ändrade grunden för priser per enhet utan också av den nya modellen för finansiering av investeringar och att lärarutbildningen i fråga om fem yrkeshögskolor vägs in i finansieringen av priset per enhet. Effekterna av förändringarna för enskilda yrkeshögskolor minskas genom en övergångsbestämmelse som begränsar omfattningen av förändringen i finansieringen under tre år från lagens ikraftträdande.

Förvaltningsutskottet föreslår ett uttalande om att regeringen förutsätts följa och utvärdera hur finansieringssystemet för yrkeshögskolorna fungerar bland annat med avseende på systemets genomskinlighet, resultat och kvalitet i utbildningen samt finansieringsbasen och i förekommande fall i skyndsam ordning vidtar de lagstiftningsåtgärder som uppföljningen och utvärderingen föranleder (Utskottets förslag till uttalande 4).

Systemet för finansiering av investeringar inom yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning

Den särskilda investeringen av finansieringar föreslås bli slopad i finansieringen av statsandelarna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Anläggningskostnaderna för byggande och förvärv av lokaler och anläggningar ska beaktas i finansieringen av priset per enhet för driftskostnader genom avskrivningar i yrkesutbildningens och yrkeshögskolornas bokföring. I den första fasen ger avskrivningarna inte upphov till finansiering motsvarande samtliga avskrivna poster bl.a. på grund av de statsandelar som beviljats för donerade fastigheter och anläggningsprojekt och därför höjs priset per enhet enligt finansieringsnivån för 2005 under en övergångsperiod (garantisumma).

Förvaltningsutskottet anser att det i sig är motiverat att införa det nya systemet. Det möjliggör mera planmässiga investeringar i och med att projekten inte är bundna vid statens finansieringsplan och investeringarna därmed kan genomföras vid den tidpunkt som är lämpligast med tanke på verksamheten. Med hänsyn till kostnadsneutraliteten kan den del av finansieringen av anläggningsprojekt i nivån för 2005 årligen lyftas över till priserna per enhet för driftskostnader som inte behövs för projektspecifika s.k. efterfinansierade statsandelar för anläggningsprojekt under året. Från garantisumman drar man i så fall enligt ikraftträdandebestämmelsen i lagförslaget av den andel som årligen betalas som efterfinansiering i budgeten. Utskottet ser positivt på att förändringen tillför priserna per enhet extra finansiering genast när lagen träder i kraft. Enligt utredning ökar det finansieringen av yrkesutbildningen 2006 med omkring 33 euro per studerande. Höjningen växer i den takt redan beviljade efterfinansieringsposter av statsandelarna minskar.

Enligt propositionen har priserna per enhet 2006 för yrkesutbildningen beretts utgående från att en del små utbildningsanordnare ska beviljas en behovsprövad höjning av priset per enhet utifrån ett projekt i finansieringsplanen, eftersom det annars beräknas bli ekonomiskt särskilt tungt för dem att genomföra ett byggprojekt. Utskottet ser förslaget som högst motiverat och menar att man i vissa fall bör räkna med möjligheten till behovsprövade höjningar också 2007—2008.

I priset per enhet för specialundervisning inom yrkesutbildningen föreslås en ändring i de höjningar som läggs fast genom förordning av statsrådet. Ändringen är enligt utredning teknisk. Den beror på att investeringarnas garantisumma i priset per enhet ingår både i det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning och i priserna per utbildningsområde. De höjningar som är bundna vid det genomsnittliga priset per enhet ändras för att de inte ska få flerdubbla effekter för finansieringen. Det handlar alltså inte om att sänka de nuvarande höjningarna. Förändringen i finansieringen av specialyrkesläroanstalter svarar i det stora hela mot en genomsnittlig ökning på 4 procent i finansieringen av yrkesutbildningen.

I detta sammanhang vill förvaltningsutskottet inskärpa att man i finansieringen av den yrkesinriktade specialundervisningen också i framtiden bör se till att de som får särskilt stöd har tillgång till yrkesinriktad specialundervisning i enlighet med sina förutsättningar. I finansieringen gäller det också att beakta att behovet av specialundervisning fortsatt ökar. I det sammanhanget bör man också se om möjligheterna att utveckla specialanstalterna.

Under utfrågningen av sakkunniga i utskottet gjordes utskottet uppmärksamt på situationen för utbildningsanordnare som verkar i hyreslokaler. För klarhetens skull noterar förvaltningsutskottet att hyreskostnaderna i framtiden kommer att ingå i kostnadsbasen och kostnaderna enligt utbildningsområde och den vägen påverka priserna per enhet för enskilda utbildningsområden och anordnare. I propositionens motivering framhålls att priset per enhet för vissa utbildningsanordnare på ansökan måste höjas på grund av slopade särskilda hyror åtminstone i en övergångsfas för att de spelar en betydande roll för finansieringen till en enskild utbildningsanordnare. Förvaltningsutskottet anser att systemet måste bibehållas inte minst i fråga om vissa små utbildningsanordnare också efter övergångsfasen.

Nettning av statsunderstöd

Enligt det nuvarande systemet får de kostnader för utveckling och annan verksamhet enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och yrkeshögskollagen som det beviljas statsunderstöd enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet också anges som kostnader som omfattas av statsandelsfinansieringen. Det har ansetts som ett missförhållande. För att slopa den dubbla finansieringen föreslår regeringen att ett eurobelopp motsvarande understöden för verksamhet som omfattas av statlig finansiering med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och yrkeshögskolelagen ska dras av från de totala kostnaderna för verksamheten. Genom ändringen minskar både statsandelen och kommunernas finansieringsandel. Nettningen ska inte gälla det eurobelopp som svarar mot den resultatbaserade finansieringen enligt yrkeshögskolelagen och inte heller budgetbaserade statsunderstöd. Nettning ska tillämpas första gången när priserna per enhet som ligger till grund för statsandelen beräknas för 2008.

Utskottet anser att det i sig är en acceptabel utgångspunkt att försöka undvika dubbel finansiering. Det påpekar samtidigt att statsunderstöden spelar en viktig roll för läroanstalternas utveckling och inriktning. En del sakkunniga har befarat att utvecklingen av läroanstalterna kan ställas på spel om dessa inte ansöker om understöd avsedda för utveckling av den anledningen att understöden minskar de kostnader som ligger till grund för statsandelen. Det är viktigt att läroanstalternas möjligheter att bredda utbildningsutbudet och höja kvaliteten uppmärksammas i tillräcklig grad.

Biblioteken och kulturverksamheten

Den största förändringen för biblioteken är att priserna per enhet enligt gruppering av bosättningsstrukturen slopas till förmån för ett enda pris per enhet. Med tanke på tillgången till bibliotekstjänster ser förvaltningsutskottet i likhet med kulturutskottet positivt på att priset per enhet kan graderas enligt vad som bestäms närmare genom förordning av statsrådet i glest bebyggda kommuner och skärgårdskommuner. En annan positiv sak är att priset per enhet för en sådan kommun höjs där biblioteket har förordnats att fungera som centralbibliotek för allmänna bibliotek eller som landskapsbibliotek. Men förvaltningsutskottet påpekar att de föreslagna förändringarna i sättet att beräkna priserna per enhet för biblioteken inte ökar den totala finansieringen av statsandelar till biblioteken.

I priset per enhet för teatrar föreslås en årlig indexjustering. I lagen föreslås dessutom att priset per enhet ska justeras med fyra års mellanrum. Förvaltningsutskottet anser precis som kulturutskottet att förändringarna är bra. Ett viktigt tillägg för teatrar och orkestrar är också möjligheten att anhålla om behovsprövat statsunderstöd för olika slag av utvecklingsprojekt. Förslagen förbättrar konst- och kulturinstitutionernas verksamhetsbetingelser och tryggar tillgången till kulturtjänster runt om i landet.

Bestämmelserna om övervakning och granskning av finansieringen av undervisnings- och kulturverksamhet

Enligt förvaltningsutskottet är det lämpligt att det i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet tas in bestämmelser om granskning, övervakning, återkrav, avbrytande av utbetalning av finansiering och om tillgång till upplysningar och handräckning. I övrigt hänvisas beträffande statsunderstöd till statsunderstödslagen (688/2001). Inom undervisnings- och kulturväsendet finns ett stort antal inrättningar med privata huvudmän. Gränserna för myndigheternas befogenheter och rättigheterna och skyldigheterna för den som är föremål för granskning bör lämpligen anges klart i lag.

Förvaltningsutskottet uppmärksammar lydelsen i 54 § 2 mom. i lagförslag 4 som ger den uppfattningen att Utbildningsstyrelsens befogenhet att utföra granskning skulle bygga på beslut av undervisningsministeriet. Enligt praxis i grundlagsutskottet (t.ex. GrUU 38/2004 rd och GrUU 52/2001 rd) bör utövande av offentlig makt typ granskning grunda sig direkt på lag. Av bestämmelsens motivering framgår också att det i praktiken är undervisningsministeriet som fattar beslut om granskning och att den utförs av Utbildningsstyrelsens tjänstemän. Å andra sidan bör också undervisningsministeriet självt ha möjlighet att utföra granskningar. Utskottet föreslår att bestämmelsen ändras enligt motiven.

I nämnda 2 mom. föreskrivs att den som får finansiering ska ge den granskande tjänstemannen alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen och även i övrigt bistå vid granskningen. De uppgifter som avses i bestämmelsen är normalt andra uppgifter än personuppgifter. Grundlagsutskottet har i sin praxis (t.ex. GrUU 47/2005 rd, GrUU 42/2005 rd och GrUU 4/2005 rd) ansett det lämpligt att myndigheternas rätt till upplysningar också i ett sådant fall begränsas till sådana upplysningar som är nödvändiga för myndighetsutövningen. Förvaltningsutskottet föreslår att bestämmelsen ändras i enlighet med detta.

I 2 mom. ges den tjänsteman som utför granskningen dessutom rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till lokaler i finansieringstagarens besittning eller användning och till andra områden. Med hänvisning till praxis i grundlagsutskottet (t.ex. GrUU 43/2005 rd och GrUU 39/2005 rd) föreslås förvaltningsutskottet att lokaler som omfattas av hemfriden lämnas utanför granskningsrätten. En likadan avgränsning ingår i 17 § 3 mom. i statsunderstödslagen.

Vissa tekniska ändringar i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Förvaltningsutskottet hänvisar till kulturutskottets utlåtande och föreslår att 33 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1389/2001) upphävs som obehövligt i ingressen till lagförslag 4.

Vidare vill förvaltningsutskottet precisera 28 1 mom. i lagförslag 4 så att det klart framgår att priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar bestäms av undervisningsministeriet.

I 44 § 2 mom. i lagförslag 4 föreskrivs om antalet studerande och antalet examina som utgör grund för finansiering av yrkeshögskolorna. Uttrycket i bestämmelsen hänvisar bara till yrkeshögskoleexamina, trots att också högre yrkeshögskoleexamina och de som utexaminerats från yrkespedagogisk lärarubildning räknas in i antalet examina. Förvaltningsutskottet föreslår en precisering för att formuleringen också ska omfatta dessa faktorer.

Lagmotionerna

Utskottet har godkänt lagförslagen utifrån proposition RP 88/2005 rd och föreslår därför att lagförslagen i lagmotionerna LM 91/2005 rd och LM 98/2005 rd ska förkastas.