Motivering

Avsikten med propositionen är att nationellt genomföra rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning, nedan direktivet om högkvalificerad anställning. Syftet med direktivet om högkvalificerad anställning är att främja inresa och rörlighet för högkvalificerade arbetstagare från tredjeländer. Medborgare i tredjeländer som uppfyller direktivets krav på minimilönenivå och yrkeskompetens beviljas ett s.k. EU-blåkort. Med blåkort avses uppehållstillstånd som berättigar innehavaren att med stöd av direktivet om högkvalificerad anställning bo och arbeta i ett medlemsland.

Enligt förslaget till 81 b § i utlänningslagen förutsätter beviljande av blåkort utöver högskoleexamen som ger specialkompetens ett arbetsavtal eller ett bindande arbetserbjudande som gäller en högkvalificerad anställning på minst ett år. Dessutom krävs det att den lön som överenskommits i arbetsavtalet eller i det bindande arbetserbjudandet är minst 1,5 gånger högre än den genomsnittliga bruttolönen

för arbetstagare. Dessutom ska de allmänna förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd vara uppfyllda.

En bedömning av tillgången på arbetskraft görs för närvarande inte när det gäller högkvalificerade arbetstagare. I övrigt tillämpas vid beviljandet av blåkort gällande lagbestämmelser om uppehållstillstånd för arbetstagare. Det krävs alltså en utredning av de centrala villkoren i arbetet och en försäkran om att villkoren stämmer överens med gällande bestämmelser och kollektivavtal eller att de svarar mot den praxis som gäller arbetstagare som är verksamma i motsvarande uppgifter på arbetsmarknaden.

Utskottet ställer sig positivt till att inresa och rörlighet för högkvalificerade arbetstagare från tredjeländer görs lättare. Av propositionsmotiven framgår att blåkortets betydelse åtminstone inte till en början kommer att spela någon särskilt stor roll för Finland. Men det kan ändå anses främja Europas position i konkurrensen om kompetent arbetskraft samt förbättra arbetskraftens rörlighet inom unionen.

Redan nu har man underlättat för kompetent arbetskraft att flytta till Finland och den gällande utlänningslagen () föreskriver om ett lättare uppehållstillståndsförfarande för dessa personer. Avsikten har varit att genomföra direktivet på ett sätt som inte komplicerar det rådande, fungerande systemet utan snarare skapa en ny parallellstatus som blåkortsinnehavare. Utskottet anser att propositionen är väl underbyggd och lämplig. Utskottet konstaterar samtidigt att experter som vill komma till Finland för att arbeta men inte uppfyller blåkortskraven kan beviljas uppehållstillstånd för arbetstagare eller någon annan form av uppehållstillstånd för arbete.

I direktivet föreskrivs om likabehandling av innehavare av EU-blåkort och deras familjemedlemmar i förhållande till landets egna medborgare och därför föreslås behövliga ändringar i universitetslagen () och yrkeshögskolelagen () samt i lagstiftningen om social trygghet och offentlig hälsovård. Kulturutskottet anser att de föreslagna ändringarna i universitetslagen och yrkeshögskolelagen är värda understöd och tillstyrker dem. Förvaltningsutskottet finner det viktigt att de kostnader för offentlig hälso- och sjukvård samt för eventuella kostnader för yrkeshögskolestudier som kommunerna åsamkas blir ersatta. Enligt utredning ska frågan om kommunernas hälso- och sjukvårdskostnader avgöras i samband med beredningen av det nationella genomförandet av det s.k. patientdirektivet.

Kommunerna deltar numera i kostnaderna för basfinansieringen av yrkeshögskolorna också när det gäller utbildning på främmande språk som leder till högre yrkeshögskoleexamen. Enligt utredning till förvaltningsutskottet är de kostnader kommunerna eventuellt skulle åsamkas mycket obetydliga. Det finns planer på att revidera finansieringsansvaret för basfinansieringen under denna regeringsperiod. Enligt regeringsprogrammet ska lagstiftningen om finansieringen och förvaltningen av yrkeshögskolor revideras och ansvaret för basfinansieringen helt flyttas över på staten.

Inom unionen bereds också för närvarande många andra sektordirektiv som gäller olika arbetstagargrupper. Förvaltningsutskottet håller med arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om att när de eventuellt träder i kraft kommer de att innebära att reglerna för olika grupper av arbetstagare blir allt mer olika och att regleringen blir allt mer invecklad. Till följd av blåkortsdirektivets likabehandlingskrav kan dessutom olika arbetstagargruppers rätt till exempelvis social trygghet och sjuk- och hälsovårdstjänster utformas olika. Förvaltningsutskottet understryker vikten av att regleringen är klar och konsekvent såväl för arbetstagarna som för deras arbetsgivare och de myndigheter som blir involverade. I fortsättningen finns det alltså skäl att fästa allt mer uppmärksamhet vid att regleringen är enkel och tydlig.

Till slut föreslår utskottet att skrivfelet i 81 b § 1 mom. i lagförslag 1 korrigeras. Hänvisningen till miniminivån på löner måste uttryckas på ett annat sätt än vad som föreslås i propositionen.