Allmän motivering

Allmänna synpunkter

Det främsta syftet med revideringen är att stärka den nationella regionpolitiken bl.a. genom att effektivisera och förbättra den regionalpolitiska planeringen och programpolitiken och därmed reducera överlappningar. Behovet av effektivare åtgärder motiveras i propositionen med den regionala utveckling som har skett under det senaste decenniet. En annan orsak är att Europeiska gemenskapens strukturfondsprogram delvis har åsidosatt det programarbete för utveckling av regionerna som uteslutande finansieras med nationella medel. Meningen är att regionerna utifrån den nya lagen skall utvecklas med beaktande av de möjligheter och utvecklingsbehov som sammanhänger med olikheterna i deras befolknings- och näringsstruktur samt i deras regionala struktur. Dessutom bör målen för Europeiska gemenskapens regionala och strukturella politik beaktas.

Propositionens ambition är att styra samarbetet mellan olika instanser på såväl landskaps- som riksnivå så att utvecklingsarbetet tillsammans med region- och centralförvaltningens åtgärder och de övriga aktörerna en interaktiv helhet och samtidigt en fortlöpande process.

På riksplanet sker den politiska styrningen av regionutvecklingen genom de rikstäckande mål som statsrådet beslutar. På regionplanet sker styrningen centraliserat så att landskapsförbundets högsta beslutande organ, landskapsfullmäktige, godkänner landskapsprogrammet.

Tidsmässigt anpassas programarbetet till statsrådets och landskapsfullmäktiges arbetsrytm och uppgörandet av de årliga statsbudgetarna samt verksamhets- och ekonomiplanerna.

Av de orsaker som framgår av propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och befogad. Utskottet tillstyrker lagförslaget med anmärkningarna och ändringsförslagen nedan.

Det regionala utvecklingsarbetet

I lagen föreslås bestämmelser om ett landskapsprogram, som är av vital betydelse för den regionala utvecklingen. Programmet skall enligt propositionen uppta utvecklingsmål som är baserade på landskapets möjligheter och behov, för landskapets utveckling väsentliga åtgärder för att uppnå målen samt en plan för finansiering av programmet (10 § 1 mom.).

Lagförslaget ger en allmän beskrivning av landskapsprogrammets innehåll. Närmare bestämmelser om strukturen är tänkta att ingå i en förordning. Utskottet har haft tillgång till ett utkast till förordning, daterat den 24 april 2002. Enligt utkastet skall landskapsprogrammets åtgärder specificeras enligt verksamhetslinje.

Det är viktigt att observera att landskapsprogrammet också innefattar en finansieringsplan. Enligt motiveringen är huvudregeln den att de olika förvaltningsområdenas åtgärder skall beskrivas på ett allmännare plan i programmet, även om det kan innehålla projekt som är väsentliga för landskapets utveckling.

För att det viktigaste utvecklingsdokumentet på regionnivå också de facto skall vara av fundamental betydelse för den regionala utvecklingen, bör det ses till att landskapsprogrammet inte håller en alltför generell nivå. För att programmet skall få några effekter bör det enligt utskottet absolut också innehålla de viktigaste projekten och projektkomplexen i ett fyraårsperspektiv. Landskapsprogrammets tyngd beror i stor utsträckning på hur utvecklingsmålen men också de för landskapets utveckling viktigaste projekten och andra väsentliga åtgärder för att nå målen och finansieringsplanen läggs fram i programmet.

De statliga myndigheterna skall enligt 10 § 4 mom. i förslaget i sin verksamhet beakta landskapsprogrammen, främja genomförandet av dem samt bedöma och utvärdera sina åtgärders betydelse för regionutvecklingen. Förvaltningsutskottet vill understryka vikten av denna bestämmelse. Landskapsprogrammet är till sin karaktär en manifestation av regionernas behov och viljeyttringar, som alla statliga myndigheter skall uppmärksamma på behörigt sätt. På ett mer allmänt plan påverkas landskapsplanen också av de rikstäckande målen för regional utveckling, de förvaltningsspecifika strategierna för utveckling av regionerna och de särskilda program för landskapen som avses i denna lag.

Det föreslås att en genomförandeplan för landskapsprogrammen skall upprättas årligen under ledning av landskapsförbundet. Denna plan godkänns enligt 12 § av landskapets samarbetsgrupp. Genomförandeplanen innehåller förslag till de viktigaste åtgärderna som behövs för att genomföra landskapsprogrammet och de särskilda programmen samt en finansieringskalkyl. Meningen är att man genom planen skall kunna påverka statsbudgeten för det följande året och fördelningen av budgetanslagen mellan regionerna. Närmare bestämmelser om genomförandeplanens struktur föreslås ingå i en förordning. Enligt det utkast till förordning utskottet haft tillgång till skall i planen ingå en kalkyl över hur mycket statliga pengar som behövs för landskapsprogrammet, en kalkyl över den privata finansieringen. Utskottet anser att också de viktigaste projekten för regionen bör framgå av planen, som därmed blir en driftsplan med projekt och anknytande anslag för följande år.

Utskottet understryker vikten av att landskapsprogrammet och dess genomförandeplan bereds i ett genuint samarbete mellan olika parter, inbegripet exempelvis s.k. sociala partner samt universitet och högskolor. Regeringen speglar i motiveringen till lagförslaget bl.a. den regionala konkurrensförmågan mot internationell konkurrensförmåga. Det är viktigt att företag och näringslivet är med i det regionala utvecklingsarbetet, understryker utskottet.

I 25 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) talas det om en landskapsöversikt. Enligt paragrafen omfattar planeringen på landskapsnivå en landskapsöversikt, en landskapsplan som styr annan områdesplanering och ett regionalt utvecklingsprogram. I landskapsöversikten, som spänner över en tid på 20—30 år, anges den utveckling som eftersträvas i landskapet.

Av propositionsmotiveringen framgår att avsikten är att de framtidsprognoser och den långsiktiga målsättning som ingår i landskapsöversikten skall styra de närmaste årens åtgärder i landskapsprogrammet. Avsikten är också att processerna för utarbetande av landskapsöversikten, landskapsplanen och landskapsprogrammet skall kunna integreras med varandra samt bygga på samma faktaunderlag och utnyttja samma informationskanaler. Härigenom kan också landskapsprogrammet och landskapsplanen kopplas till varandra. Utskottet menar att landskapsöversiktens lagfästa normgrund inte enbart bör vara förankrad i markanvändnings- och bygglagen, utan att det landskapsprogram som avses i det aktuella lagförslaget bör bygga på landskapsöversikten.

För att de rikstäckande målen för regionutvecklingen skall nås föreslås i 14 § särskilda tidsbegränsade program, som samordnas med landskapsprogrammen. Programmen skall godkännas av statsrådet. Kommuner eller andra offentligrättsliga sammanslutningar, offentligrättsliga stiftelser eller privaträttsliga sammanslutningar eller stiftelser kan ta fram förslag till sådana program. Innehållsligt påverkas de särskilda programmen också av de kriterier som arbetsgrupper enligt 17 § bestämmer för beredningen av programmen.

Landskapsprogrammen skall ta upp alla program som avses bli genomförda inom landskapet. Eftersom inga landskapsprogram än så länge har kunnat upprättas, tar samspelet i programarbetet sig uttryck bl.a. i att existerande särskilda program skall beaktas när landskapsprogram upprättas. Dessutom hör till samarbetsgruppernas uppgift att samordna genomförandet och finansieringen av landskapsprogrammen och de särskilda programmen.

I den föreslagna 16 § föreskrivs att det kan upprättas programavtal för genomförande av de program som avses i lagen. I dem kan avtalas om genomförande av programenliga åtgärder och projekt. Programavtal som hör samman med landskapsprogram upprättas under ledning av landskapsförbundet. I fråga om programavtal i anknytning till särskilda program är det däremot statsrådet som i samband med godkännandet av programmet bestämmer vem som skall ansvara för genomförandet.

Landskapsförbundens roll i de särskilda programmen kommer till synes när förbundet leder arbetet på att ta fram finansiering för genomförandeplanen, som omfattar alla program som avses bli genomförda inom landskapet.

Andra överväganden

Lagförslagets övergripande, samordnade utvecklingsprocess med sina olika delområden ger ett ypperligt tillfälle att effektivisera och vitalisera i synnerhet den nationella regionpolitiken. Sedan beror det på de regionala aktörerna, planernas och programmens materialla innehåll samt de till buds stående resurserna om målen uppnås.

Planeringssystemet i den nya lagen måste absolut beaktas i statsbudgeten, menar utskottet. Det betyder bl.a. att det av budgeten bör framgå hur stora anslag de olika förvaltningarna fått för utveckling av regionerna, vilken effekt allokeringen haft och hur pengarna utifrån budgeten fördelas under verksamhetsåret på regionala grunder. Det gäller också i övrigt att noga följa hur lagen fungerar för att kunna bedöma effekterna av den.