Motivering
Lagens syfte och tillämpningsområde
Syftet med lagen är att förbättra
arbetsmiljön och arbetsförhållandena,
förhindra olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och andra
olägenheter för arbetstagarnas fysiska och mentala
hälsa som beror på arbetet och arbetsmiljön.
En viktig princip i den nya lagen är att arbetsplatsen
själv skall ta initiativ och vara aktiv när det
gäller säkerheten. Däri ingår
att upptäcka olägenheter och riskfaktorer på arbetsplatsen,
att bedöma hur de påverkar arbetstagarnas hälsa
och att vidta adekvata åtgärder för att
undanröja olägenheterna.
Förslaget till en ny lag om skydd i arbete beaktar
mycket väl förändringarna i produktionsstrukturer,
yrken och arbetsmetoder och väger in de förändrade
förhållandena inom arbetslivet.
Med avseende på sitt ansvarsområde har utskottet
gjort en bedömning av bestämmelserna om arbete
som utförs av personer i tjänsteförhållande
och därmed jämförliga offentligrättsliga anställningar.
Den nya lagen har mycket stor räckvidd. Den tillämpas
bl.a. på alla statliga tjänstemän och kommunala
tjänsteinnehavare. Lagen omfattar också de tjänstemän
som avses i 3 § i statstjänstemannalagen ()
som det på grund av deras särskilda uppdrag finns
särskilda bestämmelser om. Med stöd av
2 § skall lagförslaget också tillämpas
på arbete vid riksdagen, republikens presidents kansli,
Finlands Bank och Folkpensionsanstalten.
Begränsningarna i tillämpningen framgår
av 6 §. Lagen tillämpas inte på militära övningar och
militär utbildning eller arbete i omedelbar anslutning
till dem. Det är enligt utskottet inte helt problemfritt
att dessa arbeten ställs utanför lagens tillämpningsområde,
eftersom just de kan vara förknippade med risker i arbetsmiljön.
Arbetsgivarnas och arbetstagarnas skyldigheter samt samarbete
Det är ett positivt drag att lagförslaget är
tydligare än den gällande lagen om skydd i arbete ()
i fråga om arbetsgivarnas och arbetstagarnas skyldighet
att värna och utveckla arbetsmiljön och satsa
på säkra arbetsförhållanden.
Bestämmelserna om arbetsgivarnas skyldigheter kompletterar
bl.a. bestämmelserna i statstjänstemannalagen
och lagen om riksdagens tjänstemän ()
och arbetsgivarskyldigheterna i bestämmelser och föreskrifter om
kommunala tjänsteinnehavare. Bestämmelserna om
arbetstagarnas skyldigheter kompletterar i sin tur gällande
rättsregler om skyldigheter för tjänstemän
och tjänsteinnehavare. Utskottet anser att lagförslaget
harmonierar med annan lagstiftning om skyldigheter för
arbetsgivare och arbetstagare inom den offentliga förvaltningen.
I 10 § åläggs arbetsgivarna större
krav på att identifiera, utreda och bedöma olägenheter
och risker som beror på arbetet. Med avseende på utskottets
ansvarsområde är det väl värt
att också lyfta fram stress och press i arbetet. Exempel
på detta är tidspress, orimligt mycket övertidsarbete
utan tillräckligt lång återhämtningsperiod, alltför
stor kunskapsbelastning och mycket resande i arbetet. Det är
viktigt att också denna typ av belastning lyfts fram och
beaktas i tillräcklig omfattning i praktiska arbetssituationer.
Ett positivt drag är enligt utskottet att lagförslaget
fokuserar dels på större samverkan mellan arbetsgivare
och arbetstagare, dels på båda parternas ansvar
för arbetsmiljön. Personalen och personalrepresentanterna
får en aktivare roll när det gäller arbetsmiljöfrågorna.
Med hänsyn till målen med lagen är det
viktigt att varje arbetstagare har möjlighet att påverka
sitt arbete och sina arbetsförhållanden. Detta är
angeläget trots att arbetstagarna redan nu har haft vissa möjligheter
att lägga fram förslag för arbetsgivaren
när det gäller säkerheten i arbetsmiljön.
Bestämmelserna om arbete och arbetsförhållanden
I 5 kap. ingår närmare bestämmelser
om arbete och arbetsförhållanden. Bestämmelserna
i 24 § (ergonomi, arbetsställningar och arbetsrörelser),
25 § (undvikande och minskande av belastning i arbetet),
26 § (bildskärmsarbete), 27 § (risk för
våld) och 28 § (trakasserier) är viktiga med
avseende på tjänsteförhållanden
och därmed jämförliga offentligrättsliga
anställningar. Bestämmelserna om risk för
våld är av betydelse till exempel i polisens arbete,
inom hälso- och sjukvården och i olika typer av
kundtjänst. Trakasseribestämmelserna tillåter
att det på arbetsplatserna tas tag i mobbning och sexuella
trakasserier.
Lagens betydelse
Den nya lagen om skydd i arbete kommer att tilllämpas
på många olika typer av arbetsplatser. Därför är
det viktigt att bestämmelserna är tydliga, exakta
och lättläsliga. På den punkten har utskottet
ingenting särskilt att anmärka. Lagen är av
den karaktären att generella formuleringar måste
accepteras i vissa hänseenden. Överlag är lagförslaget
väl berett. Lagförslaget uppfyller de krav som
kan ställas på ett modernt lagkomplex och tar
tillbörlig hänsyn till särdragen i arbetet inom
offentligrättsliga anställningar och vid myndigheterna.
Hur lagen tillämpas är av stor betydelse för vilken
roll den kommer att spela och om den kommer att fungera. Personalens
arbetshälsa är både mänskligt
och ekonomiskt sett en stor fråga för vårt
samhälle. Till exempel bara en av tio statsanställda
arbetar fram till normal ålder för ålderspension.
Enligt vad utskottet har erfarit visar ingående analyser
av statistik på arbetsoförmåga att ledarskap,
klimatet på arbetsplatsen och möjligheter att
själv kontrollera arbetet i hög grad påverkar
människors hälsa. Med tanke på säkerheten
på arbetsplatsen är det enligt utskottet nödvändigt
att hälsofrämjande verksamhet på arbetsplatsen
integreras i personalpolitiken och arbetsplatsernas strategier,
men framför allt i det praktiska arbetet ute på arbetsplatserna.
De krav som måste ställas på ett modernt
ledarskap är samtidigt krav som bör ingå i
säkerhetsinsatserna på varje arbetsplats.