Förslagets huvudsakliga innehåll
Målet för det föreslagna rambeslutet är
att fastställa gemensamma standarder i syfte att säkerställa
skyddet för personer vid behandlingen av personuppgifter
i anslutning till polissamarbete och straffrättsligt samarbete
(avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen). Förslaget
syftar till att förbättra samarbetet, särskilt
i fråga om att förebygga och bekämpa
terrorism, genom att noggrant följa de centrala principer
som gäller inom dataskyddet. Syftet är att säkerställa
att de grundläggande fri- och rättigheterna, särskilt rätten
till integritet och rätten till skydd av personuppgifter,
respekteras inom hela Europeiska unionen, i synnerhet när
tillgångsprincipen tilllämpas. Ett ytterligare
syfte med rambeslutet är att säkerställa
att skillnaderna mellan dataskyddsnivån i medlemsstaterna
inte försvårar utbytet av uppgifter dem emellan.
Enligt förslaget ska medlemsstaterna se till att överlämnandet
av personuppgifter till de behöriga myndigheterna i en
annan medlemsstat inte begränsas eller förhindras
av skäl som har att göra med skyddet för personuppgifter.
Målet för förslaget till rambeslut
har varit att så långt som möjligt respektera
andan och strukturen i första pelarens dataskyddsdirektiv
med beaktande av de särskilda behoven i anslutning till
polissamarbete och straffrättsligt samarbete samt proportionalitetsprincipen.
De grundläggande principerna i Europarådets ministerkommittés
rekommendation R(87) 15 om användningen av personuppgifter
inom polisväsendet har också beaktats med siktet
inställt på att de ska göras juridiskt
förpliktande på EU-nivån.
Kapitel I i rambeslutet innehåller bestämmelser
om mål, definitioner och tillämpningsområde.
I kapitel II ingår bestämmelser om allmänna villkor
för behandlingen av personuppgifter. Bestämmelserna
har utsträckts till att också gälla behandling
av personuppgifter enbart för nationella syften.
I kapitel III ingår bestämmelser om överföring
av personuppgifter till och ställande till förfogande
av personuppgifter för behöriga myndigheter i
andra medlemsstater. Vidare ingår i kapitlet bestämmelser
om fortsatt behandling av uppgifter som fåtts av behöriga
myndigheter i andra medlemsstater och vidarebefordran av dylika
uppgifter till andra behöriga myndigheter i andra medlemsstater
eller till andra myndigheter än de behöriga myndigheterna
i andra medlemsstater och till enskilda, till behöriga
myndigheter i ett tredje land eller till ett internationellt organ.
I kapitel IV ingår bestämmelser om den registrerades
rättigheter. I förslaget ingår bestämmelser
om den registeransvariges skyldighet att informera den registrerade
om behandling av uppgifter och bestämmelser om medlemsstaternas
skyldighet att föreskriva om den registrerades rätt
till information och rätt att få sådana uppgifter
som inte behandlats i enlighet med rambeslutet korrigerade, utplånade
eller blockerade, särskilt om uppgifterna är bristfälliga
eller felaktiga.
I kapitel V ingår bestämmelser om sekretess och
säkerhet vid behandling, i kapitel VI om rättslig
prövning och ansvar samt i kapitel VII om tillsynsmyndighet
och en ny arbetsgrupp för dataskydd. Slutbestämmelserna
finns i kapitel VIII. Enligt förslaget till rambeslut ska
medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder
för genomförande av rambeslutet före
den 31 december 2006.
Regeringens ståndpunkt
Regeringen välkomnar rambeslutets mål att
förbättra polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet,
särskilt när det gäller att förebygga och
bekämpa terrorism. Regeringen anser samtidigt det viktigt
att fastställa gemensamma standarder för att säkerställa
skyddet av personer vid utbyte av uppgifter inom ramen för
samarbetet. Behovet av skydd för personuppgifter kommer att
framhävas i och med att utbytet av informationer ökar
när principen om tillgänglighet genomförs.
Därför ställer sig regeringen i princip positiv
till kommissionens förslag.
Regeringen anser att i fråga om tredje pelaren bör
målet vara en högre grad av enhetlighet vid behandlingen
av personuppgifter. Det aktuella förslaget till rambeslut är
ett steg i rätt riktning, eftersom det för sin
egen del bidrar till en harmonisering av behandlingen av personuppgifter inom
den tredje pelaren. Regeringen anser det som ett önskvärt
mål att bestämmelserna om dataskydd inom den tredje
pelaren harmoniseras i framtiden genom ett enda instrument som ska innehålla
allmänna bestämmelser om behandlingen av personuppgifter
och som också ska gälla Europol, Eurojust och
tullinformationssystemet.
Regeringen anser att tillämpningsområdet för det
föreslagna rambeslut bör göras klarare.
Enligt artikel 1 i förslaget är målet
för förslaget att definiera gemensamma standarder
i syfte att säkerställa skyddet av personer vid
behandling av personuppgifter inom ramen för polissamarbetet och
det straffrättsliga samarbetet enligt avdelning VI i fördraget
om Europeiska unionen. En hänvisning till avdelning VI
i fördraget bör också tas med i artikel
3 som anger rambeslutets tilllämpningsområde.
Av artikel 3, som gäller tillämpningen av
det föreslagna rambeslutet, framgår inte vad som menas
med ordet "prosecution". Beroende på vad som menas med
detta ord, kan rambeslutet komma att tillämpas endast till
den delen det är fråga om väckande av åtal
men det kan också komma att tillämpas på utförande
av åtalet.
De personuppgifter vars behandling ska omfattas av rambeslutet
framgår inte heller entydigt av förslaget. Det är
oklart huruvida avsikten är, och till vilka delar, att
rambeslutet ska tillämpas endast på behandling
av sådana uppgifter som erhållits av en behörig
myndighet i en annan medlemsstat eller är det meningen,
och i så fall till vilka delar, att rambeslutet tillämpas även
på behandling av sådana personuppgifter som ännu
inte varit eller kanske aldrig kommer att vara föremål
för utbyte inom ramen för samarbetet. Ifall syftet
med rambeslutet är att reglera också behandlingen
av sådana personuppgifter som inte behandlas vid polissamarbetet
och det straffrättsliga samarbetet, bör grunderna
för befogenhet i fråga om rambeslutet utredas
noggrannare till denna del.
Enligt artikel 3 i rambeslutet ska beslutet inte tillämpas
på behandling av personuppgifter inom ramen för
Europol, Eurojust och tullinformationssystemet ("processing of personal
data by… Europol, …Eurojust, … the Customs
Information System…"). Det är oklart huruvida
rambeslutet ändå ska omfatta de behöriga
myndigheternas behandling av personuppgifter när de utbyter
informationer genom Europol, Eurojust eller tullinformationssystemet.Enligt
artikel 2 punkt j i det föreslagna rambeslutet avses med
behörig myndighet polisen, tullen, judiciella myndigheter
och andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna enligt
artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen. Eftersom
de behöriga myndigheterna varierar beroende på vilken
medlemsstat det är fråga om, kan det uppstå oklarheter
vid den praktiska tillämpningen av rambeslutet när
det gäller frågan vilka som är de behöriga
myndigheterna i respektive medlemsstat. Till exempel i Finland är
gränsbevakningsväsendet en sådan behörig
myndighet som avses i rambeslutet.
Bestämmelserna i artikel 15 i rambeslutet om överföring
av personuppgifter som fåtts av de behöriga myndigheterna
i en annan medlemsstat till tredje land verkar vara strängare än
de nuvarande bestämmelserna om överföring
av personuppgifter till tredje land. I fortsättningen bör man
särskilt klarlägga hur detta kommer att påverka
de internationella förpliktelser gentemot tredje länder
som är bindande för Finland och hur effektiva
de är i framtiden.
Regeringen ställer sig positiv till inrättande av
den kommitté som avses i artikel 16 och den arbetsgrupp
som avses i artikel 31 i förslaget. Motsvarande arrangemang
inom den första pelaren har visat sig fungera väl
och vara nyttiga. Det föreligger inga juridiska hinder
för införande av kommittéförfarandet
för den tredje pelarens del.Enligt regeringens uppfattning är
den tidsfrist som reserverats för genomförandet
av rambeslutet (fram till den 31 december 2006) orealistisk med
tanke på att rambeslutet på grund av sin detaljerade
natur ser ut att ålägga medlemsstaterna betydande
lagstiftningsförpliktelser.