Motivering
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen är
behövlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar,
men med följande kommentarer.
I propositionen föreslås att den finska benämningen
på kommunalval "kunnallisvaalit" ändras
till "kuntavaalit". Den föreslagna namnändringen
har inte motiverats på något sätt i
propositionen. I regeringens proposition med förslag till
kommunallag (RP 268/2014 rd) motiveras namnändringen
med att benämningen "kuntavaalit" redan är
etablerad på finska (s. 150/II). I 14 § 3
mom. i grundlagen bestäms om rätten att rösta
i kommunalval, och det föreslås ingen ändring
i den här bestämmelsen. Därför
förblir valets namn oförändrat i grundlagen
i formen "kunnallisvaalit" på finska.
Det föreslås inte heller att det svenska namnet
kommunalvalet ska ändras.
Den här typen av namnändringsförslag
som avspeglar sig på ett flertal bestämmelser
borde beredas och motiveras omsorgsfullt.
Det föreslås att valdagen för kommunalval flyttas
till den tredje söndagen i april under valåret
och att följande kommunalval förrättas
enligt den nya tidtabellen i april 2017. Grundlagen innehåller
inte bestämmelser om ordnandet av kommunalval och därför är
det inget problem med avseende på grundlagen att flytta
valdagen.
I anslutning till flyttningen av tidpunkten för val
föreslås i propositionen med förslag
till kommunallag att mandattiden för de nuvarande fullmäktige
fortsätter till utgången av maj 2017, vilket innebär
en förlängning av deras mandattid med fem månader.
Grundlagsutskottet har behandlat detta förslag i sitt utlåtande
om den ifrågavarande propositionen och konstaterat att det
att de sittande kommunfullmäktiges mandattid ändras är
en engångsföreteelse som bygger på en
bestående ändring av valtidtabellen, och enligt
utskottet utgör detta heller inget problem ur den synvinkeln
att det anses vara vedertaget att kommuninvånarnas grundlagsfästa
självstyrelse inbegriper kommuninvånarnas rätt
att själva välja sina förvaltningsorgan
(GrUU 63/2014 rd, s. 2/II).
Enligt motiveringen finns det inga klara forskningsbevis för
att tidpunkten för valet eller väderförhållandena
har någon inverkan på valdeltagandet, men flyttning
av valet till våren kan förbättra möjligheterna
att hålla utomhuskampanjer och valets synlighet i gatubilden,
vilket för sin del kan aktivera väljare. Att den
tredje söndagen i april blir en allmän valdag
kan också bidra till att väljarna etablerar en
röstningsvana.
I det senaste kommunalvalet var valdeltagandet i hela landet
58,2 %. Det är 20 procentenheter lägre än
1980. Skillnaderna i valdeltagande är stora både
mellan kommunerna och inom stora kommuner, vilket bland annat vittnar
om en socioekonomisk segregering mellan områdena (SRR
3/2014 rd, s. 19).
Grundlagsutskottet har i sitt betänkande om den demokratipolitiska
redogörelsen (GrUB 3/2014 rd)
fäst uppmärksamhet vid det sjunkande valdeltagandet
och sett det och ojämlikheten i fråga om delaktighet
som ett allvarligt problem som hotar legitimiteten i den finländska
demokratin. Utskottet underströk i sitt betänkande
betydelsen av regelbundna, registerbaserade studier och ansåg
att för att denna trend ska brytas krävs ett fördomsfritt
och djärvt nytänk och effektiva insatser. Målet
måste vara att jämna ut skillnaderna i deltagande
mellan olika befolkningsgrupper och höja valdeltagandet
till samma nivå som i de andra nordiska länderna.
Utskottet upprepar här samma ståndpunkt och skyndar
på åtgärder för att höja
valdeltagandet och jämna ut skillnaderna i deltagandet.
Utskottet betonar vikten av att undersöka kommunalval och
utreda orsakerna bakom det låga procentuella valdeltagandet.
Samband med andra propositioner
Propositionen har samband med regeringens proposition med förslag
till kommunallag och vissa lagar som har samband med den. Vallagen avses
träda i kraft samtidigt som den nya kommunallagen.
Lagmotionen
Utskottet föreslår att lagförslaget
godkänns enligt propositionen och föreslår
därför att lagmotionen förkastas.