Motivering
Studerandekår
Obligatoriskt medlemskap.
Yrkeshögskolorna har en studerandekår dit
de heltidsstuderande hör enligt 42 a § 1 mom.
Med stöd av 3 mom. har studerandekåren rätt
att påföra medlemmarna en medlemsavgift. Avgiften
fastställs av rektorn.
Förslaget om obligatoriskt medlemskap i studerandekåren
måste bedömas med avseende på den grundlagsfästa
föreningsfriheten. Enligt 13 § 2 mom.
i grundlagen innefattar föreningsfriheten rätt
att utan tillstånd bilda förening, höra till
eller inte höra till föreningar och delta i föreningars
verksamhet. Grundlagen tryggar således också en
negativ föreningsfrihet, alltså rätten
att inte höra till en förening. Trots detta hindrar
bestämmelsen enligt förarbetena (RP 309/1993
rd, s. 64) ovillkorligt att offentligrättsliga
föreningar bildas på lagstiftningsväg
för en offentlig uppgift eller att det genom lag föreskrivs
om medlemskap i en sådan förening. Å andra
sidan sägs det i förarbetena att en grundlagsbestämmelse
om föreningsfrihet också i det här fallet
talar för en återhållsam inställning
till obligatoriskt medlemskap.
I tolkningen av bestämmelsen om föreningsfrihet
i grundlagen har utskottet (GrUU 1/1998 rd,
s. 2) utgått från att den allmänna principen för
medlemskap i en förening är att medlemskapet inte
kan vara automatiskt, en direkt följd av bestämmelser
i lag. Utgångspunkten för föreningsfriheten
måste vara en frivillig anslutning till en förening
grundad på en uttrycklig viljeyttring. Dessa kriterier
får bara frångås när det finns
särskilda skäl som är motiverade med
avseende på föreningsfriheten, till exempel ett
befogat behov att genom lag bilda en förening för en
offentlig uppgift.
I en bedömning av obligatoriskt medlemskap i studentkåren
har utskottet (GrUU 3/1997 rd, s. 3)
ansett att man i den här typen av situationer i första
hand bör söka lösningar som stämmer överens
med skrivningen i grundlagen, alltså lösa frågan
utan obligatoriskt medlemskap. Med hänvisning till förarbetena
till bestämmelsen om föreningsfrihet i grundlagen
gör utskottet dock bedömningen att ett obligatoriskt
medlemskap i studentkåren kan vara godtagbart med avseende på grundlagen,
särskilt som studentkåren av tradition måste
ses som en del av ett autonomt universitet och eftersom studentkåren
spelar en betydande roll för administrationen vid universitetet.
Trots detta krävde utskottet att lagförslaget kompletteras
med bestämmelser som visar att studentkåren har
offentliga uppgifter. Annars hade lagförslaget inte kunnat
behandlas i vanlig lagstiftningsordning. — Senare har utskottet
påpekat att universitetslagen i sin nuvarande form inte
uppfyller utskottets ovan nämnda krav på behörigt
sätt (GrUU 74/2002 rd, s. 4,
fotnot 1).
De föreslagna bestämmelserna om studerandekåren
vid yrkeshögskolor och obligatoriskt medlemskap är
nya. En bestämmelse om studerandekårens syfte
i allmänna ordalag av den typen som är karakteristisk
för stadgarna för ideella föreningar
utgör inte en adekvat grund för obligatoriskt
medlemskap i studerandekåren. Att studerandekåren
deltar i tutorverksamhet, internationellt studerandeutbyte och karriärrekrytering
utgör inte någon sådan offentlig uppgift som
utskottet avsåg i sitt utlåtande från
1997, ansåg utskottet vidare. Därmed strider bestämmelsen
om obligatoriskt medlemskap i studerandekåren mot den grundlagsfästa
föreningsfriheten, var utskottets bedömning 2002.
Utskottet förutsatte följaktligen att bestämmelsen
måste ses över för att uppfylla kraven
på vanlig lagstiftningsordning.
Det aktuella lagförslaget innehåller nya bestämmelser
om studerandekårens uppgifter att ordna val av studeranderepresentanter
i yrkeshögskolans styrelse och i andra kollegiala organ och
att delta i yrkeshögskolans övriga verksamhet
enligt vad som bestäms i stadgarna för yrkeshögskolan.
Enligt motiven till propositionen avses med övrig verksamhet
tutorverksamhet, karriärplanering och rekrytering. På grundval
av förslaget ingår bestämmelser om studerandekårens
engagemang i den typen av verksamhet inte i lag utan nämns
i stadgarna för skolan. Strängt taget handlar
det inte om den typen av offentliga uppgifter som enligt grundlagsutskottets
tidigare ståndpunkt är godtagbara med avseende
på ett obligatoriskt medlemskap i studerandekåren.
Uppgiften att ordna val av studeranderepresentanter i yrkeshögskolans
styrelse och i andra kollegiala organ är visserligen en
offentlig uppgift som lämpar sig för en studerandekår.
Uppgiften kan dock fullgöras utan att ett medlemskap i
studerandekåren är obligatoriskt. Det kan föreskrivas
genom lag att det hör till studerandekåren att
ordna val trots att medlemskapet är frivilligt i överensstämmelse
med föreningsfriheten. Det har inte bildats några
föreningar med obligatoriskt medlemskap för till
exempel val av andra grupper som är representerade i styrelsen för
yrkeshögskolorna. Avgränsningen av den föreslagna
negativa föreningsfriheten uppfyller inte proportionalitetskravet
för en begränsning av de grundläggande
fri- och rättigheterna, eftersom ett i och för
sig godtagbart mål, att välja studeranderepresentanter,
kan uppnås med medel som intervenerar mindre i de grundläggande
fri- och rättigheterna, påpekar grundlagsutskottet. Bestämmelsen
om obligatoriskt medlemskap i 42 a § 1 mom. strider således
mot den grundlagfästa föreningsfriheten. Bestämmelsen
måste således ses över och tillåta
frivilligt medlemskap i studerandekåren vid yrkeshögskolorna.
Annars kan lagförslaget inte behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Personkretsen för begränsningen.
Med stöd av 42 a § 1 mom. föreskrivs
det genom förordning av statsrådet vem som ska
betraktas som heltidsstuderande och därmed som medlemmar
i studerandekåren. "Heltidsstuderande" är ett
så exakt allmänspråkigt ord att personkretsen
kan anses framgå tillräckligt klart av lagen.
Däremot bör bemyndigandebestämmelsen ändras
så att den avser utfärdande av närmare
bestämmelser än lag.
Offentligrättslig förening och dess självbestämmanderätt.
En studerandekår är den typ av sammanslutning
som "genom lag eller förordning har organiserats för
ett särskilt ändamål" som avses i 2 § 2
mom. i föreningslagen. På sådana sammanslutningar
tillämpas föreningslagen "endast i den mån
så stadgas särskilt". Det aktuella lagförslaget
säger ingenting om att föreningslagen tillämpas
eller inte tillämpas på studerandekårer.
Föreningar som inrättas med hjälp
av lagstiftningsåtgärder behöver enligt
utskottets tidigare ståndpunkter inte åtnjuta
samma typ av självbestämmanderätt som
vanliga föreningar, som avses i föreningslagen. Å andra
sidan är det inte befogat att i större utsträckning än
nödvändigt med tanke på de offentliga
uppgifterna begränsa de föreningars autonomi vilkas
verksamhet grundar sig på lag (GrUU 1/1998
rd, s. 4). Sett i det perspektivet är det enligt
utskottet inte nödvändigt att i lag föreskriva
att rektorn för en yrkeshögskola fastställer
medlemsavgiften i studerandekåren (jfr 42 a § 3
mom.).
Med stöd av 42 a § 4 mom. meddelas närmare bestämmelser
om studerandekårens förvaltning genom förordning
av statsrådet och i studerandekårens stadgar.
Det är inte bra med så här överlappande
och ospecificerade bemyndiganden (GrUU 43/2000 rd, s. 3,
GrUU 58/2001 rd, s. 3). Det bör utredas om det
föreslagna bemyndigandet över huvud taget behövs.
Vidare bör det också bedömas om beslut
i andra frågor än de som ingår i studerandekårens
offentliga uppgifter bör undantas överklagandebestämmelsen
(42 a § 5 mom.).
Övrigt
124 § i grundlagen.
Uppgiften att ordna val av studeranderepresentanter i yrkeshögskolans
styrelse och i kollegiala organ är en offentlig förvaltningsuppgift.
Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter
anförtros andra än myndigheter bara genom lag
eller med stöd av lag, om det behövs för
en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna
och det inte äventyrar de grundläggande fri- och
rättigheterna, rättssäkerheten eller
andra krav på god förvaltning.
Sett i ett lämplighetsperspektiv handlar det om en
uppgift som lämpligen kan anförtros studerandekåren. Överklagandebestämmelsen
i 42 a § 5 mom. är av betydelse
med avseende på rättssäkerheten. För
tydlighetens skull bör 41 § i yrkeshögskolelagen
kompletteras. Lagen bör föreskriva att studerandekåren
i sin verksamhet ska följa de allmänna lagar inom
förvaltningsrätt som nämns där,
när den behandlar ett förvaltningsärende
som ingår i dess uppgifter på grundval av yrkeshögskolelagen.
13 a § i lagförslaget.
På grund av de hierarkiska relationerna mellan författningarna är
det olämpligt att nämna författningar
på förordningsnivå (GrUU 39/2002
rd, s. 2). Lagrummet bör strykas i paragrafen. — Uttrycket
"utöver vad som föreskrivs" är otydligt
och måste ändras språkligt.
Bestämmelser på grundval av frivilligt medlemskap
Det är motiverat att yrkeshögskolorna har
en studerandekår. Grundlagsutskottet vill ändå upprepa
sin tidigare ståndpunkt att det måste sökas nya
vägar för att ordna studerandekårernas
ställning och trygga deras verksamhet utan obligatoriskt
medlemskap och obligatorisk medlemsavgift (GrUU 74/2002 rd,
s. 4). Enligt grundlagsutskottet är det viktigt att de
studerande informeras om studerandekårerna, deras ställning
och uppgifter.
Utskottet grundar sin ståndpunkt på en princip
som befästes i samband med reformen av de grundläggande
fri- och rättigheterna, att man ska undvika att stifta
nya lagar som uppenbart avviker från de nationella grundlagarna.
Ett förfarande med undantagslag bör bara komma
i fråga i mycket exceptionella fall och av tvingande skäl. Också i
sådana fall bör en undantagslag stiftas temporärt
(GrUB 10/1998 rd, s. 21, GrUU 25/2004
rd, s. 3, GrUU 26/2004 rd,
s. 5). Dessa kriterier uppfylls inte i den aktuella propositionen.
Det går att föreskriva genom lag om studentkårer
vid yrkeshögskolorna som bygger på frivilligt
medlemskap, om uppgiften att ordna val och om rätten att
anförtro studerandekåren andra offentliga uppgifter,
framhåller utskottet. I sådana fall betraktas
studerandekåren som en sammanslutning i den mening som
2 § 2 mom. i föreningslagen avser. Därmed
måste det i bestämmelserna beaktas vad som sägs
ovan om en offentligrättslig förening och dess
självbestämmanderätt och om rätten
att anförtro andra än myndigheter en offentlig
förvaltningsuppgift.