Allmän motivering
Utskottet konstaterar att det för närvarande
föreskrivs om Centralen för utsädespotatis
och dess verksamhet i lagen (1406/1995) och förordningen
(1407/1995) om Centralen för utsädespotatis. Potatisodlingen
inom Centralens produktionsområde regleras i lagen om kraven
i fråga om potatisodling inom produktionsområdet
för Centralen för utsädespotatis (365/1995).
Centralen för utsädespotatis är en
statlig inrättning som skall upprätthålla
sunt utsädesmaterial av potatissorter som allmänt
odlas i Finland och producera och marknadsföra basutsäde och
certifikatutsäde till dessa sorter, särskilt till potatisodlarna
inom centralens produktionsområde och i andra länder.
Vidare skall centralen forska i och utveckla produktionsteknik för
högklassig utsädespotatis som särskilt
lämpar sig för finländska nordliga förhållanden.
Av propositionens motivering framgår att Centralen för
utsädespotatis speciellt har till uppgift att upprätthålla
ett sunt utsädesmaterial (sortrent och ursprungligt utsädesmaterial,
som är fritt från vanliga växtsjukdomar
eller farliga skadegörare). Därtill är
centralen ensam om att producera meristemmaterial för stamutsäde.
I den utsädespotatis som centralen har producerat har det
inte funnits farliga skadegörare.
Centralens produktionsområde är huvudsakligen
beläget inom Tyrnävä och Limingo kommuner,
dvs. i det s.k. High Grade-området, där bara utsädespotatis
som uppfyller kvalitetskraven i jord- och skogsbruksministeriets
beslut får marknadsföras för användning
vid produktion av utsädespotatis och potatisodling.
Med tanke på Centralen för utsädespotatis är den
ersättningsskyldighet som regleras i 14 § lagen
om handel med utsäde (896/1977) av yttersta vikt.
Ersättningsskyldigheten är oberoende av vållande
och gäller enligt motiveringen både direkta och
indirekta skador.
I propositionens motivering framhålls att verksamhetsomvärlden
för potatisproduktionen och därmed också för
Centralen för utsädespotatis har förändrats
i hög grad. Sammangången till stora kedjor inom
handeln har minskat antalet potatisuppköpare och de stora
potatisförpackarna har blivit en allt viktigare länk
mellan potatisproducenter och uppköpare. Efter hand som
importen av utländsk utsädespotatis har ökat
och konkurrensen har hårdnat har centralen inte i sin nuvarande
form haft tillräckliga möjligheter att reagera
på det skärpta konkurrensläget eller
de snabba förändringarna i marknadsekonomin, t.ex.
så att den kunde ha moderniserat produktionen av utsädespotatis
av högre kvalitet. Centralen har varit en statlig inrättning
med nettobudgeterad verksamhet utan några som helst möjligheter
att ta upp lån.
Regeringen menar att verksamheten i aktiebolagsform gör
det möjligt att bedriva en effektivare verksamhet och avveckla
sådana stela strukturer som är typiska för
en statlig inrättning. Dessutom underlättar aktiebolagsformen
det internationella samarbetet och gör att aktörerna
inom jordbruksbranschen och industrin kan knytas till bolagets verksamhet
och riskfinansiering som delägare. Detta säkerställer
en framtida produktion av högklassig inhemsk utsädespotatis
i Finland.
På ovan anförda grunder föreslår
regeringen att Centralen för utsädespotatis ombildas
till ett aktiebolag. Staten föreslås teckna aktiebolagets hela
aktiestock i bildningsfasen. Ägarunderlaget kommer att
breddas genast efter bolagiseringen. En fullmakt att bredda ägarunderlaget
ingår i regeringens proposition om en tilläggsbudgetproposition
för 2002.
Utskottet finner att det i sig är helt riktigt att sträva
efter att skapa en stark inhemsk aktör inom produktionen
av utsädespotatis med utsikter och kapacitet att konkurrera
med utländska producenter av utsädespotatis. För
att vår inhemska produktion av utsädespotatis
skall fungera och löna sig är det också viktigt
att industrin och aktörerna i potatisbranschen är
starkt engagerade i primärproduktionen av utsädespotatis.
I propositionen anförs att bolaget tack vare kapitalinvesteringar
har möjlighet att investera i bästa möjliga
produktionsteknik inom branschen och den vägen förbättra
kvaliteten på den utsädespotatis som produceras
och garantera bolagets lönsamhet. Men utskottet understryker
att vi i alla lägen måste garantera en fortsatt
produktion av utsädespotatis som lämpar sig för
våra nordliga klimat- och miljöförhållanden.
Trots att statens ägarstrategi på sikt är
att helt avstå från sitt ägarinnehav
i bolaget menar utskottet att staten bör bevara sitt delägarskap
i bolaget så länge som det behövs för
att säkerställa att bolaget kan nå sina
verksamhetsmål.
I linje med propositionens motivering fäster sig utskottet
vid att importen av utländsk utsädespotatis är
förknippad med en betydande risk för att man för
in någon farlig skadegörare som annars inte förekommer
i Finland eller som förekommer bara i mycket liten skala.
Om en sådan skadegörare lyckas sprida sig i Finland
betyder bekämpningen och utrotandet avsevärda
kostnader för staten och samtidigt lider potatisodlarna betydande
förluster till följd av de skördeförluster
som skadegörarna ger upphov till. Då finns det
också risk för att vi går miste om den
skyddsområdesklassificering för High Grade-området som
EU beviljat Finland. Vidare understryker utskottet att livsmedelssäkerheten
och livsmedelskvaliteten intar en central ställning i vår
livsmedelsekonomi. I Finland följs en omfattande inhemsk
kvalitetsstrategi där den inhemska produktionen av utsädespotatis
spelar en viktig roll. I det nya läget menar utskottet
att tillsynen över produktionen och marknadsföringen
av utsädespotatis måste bli effektivare.
Utskottet ser det som utomordentligt viktigt att centralen för
utsädespotatis efter bolagiseringen gör en kraftigare
satsning än någonsin på forskningen i
branschen. För tillfället bedriver Forskningscentralen
för jordbruk och livsmedelsekonomi forskning kring potatisodling
som finansieras genom statsbudgeten, främst på forskningsstationerna
i Jockis och Ruukki. Potatisforskningen i Ruukki består
i första hand av praktiska försöksodlingar
(där undersöks t.ex. vilken roll olika gödselmedel
spelar i potatisodlingen). I Jockis bedrivs patologisk potatisforskning.
Vidare bedriver potatisforskningsanstalten, som upprätthålls
av stärkelse- och matpotatisindustrin samt Forsknings-
och Utvecklingsstiftelsen för Potatisproduktion, som grundats
av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter
r.f., forskning i syfte att skaffa fram information för
potatisodlarna om produktionsvillkoren för mat-, matindustri-,
utsädes- och stärkelsepotatis i EU. Genom undersökningar
utreds bl.a. odlings- och hanteringstekniken för potatis,
kvalitetsbildningen, växtskyddet för potatis och
kvalitetsbegreppet samt kvalitetsmätningen. I branschen
har dessutom inletts EU-finansierade undersökningar och
Helsingfors universitet har i samråd med Centralen för
utsädespotatis startat ett gemensamt projekt 1999 om vad
som orsakar potatisskorv och hur det skall förebyggas.
Av det ovan sagda framgår att Centralen för utsädespotatis
bl.a. har till uppgift att forska i och utveckla produktionstekniken
för högklassig utsädespotatis uttryckligen
med tanke på förhållandena i norra Finland.
Eftersom det inte är möjligt att med förpliktande
verkan överföra denna verksamhet på ett
nytt aktiebolag, förutsätter utskottet att forsknings-
och utvecklingsverksamheten fortsätter vid Forskningscentralens
för jordbruk och livsmedelsekonomi forskningsstation i
Ruukki. Dessutom förutsätter utskottet att det
i statsbudgeten årligen avsätts tillräckliga
anslag för forskning kring och utvecklingen av potatisodling (Utskottets
förslag till uttalande 1).
Vidare framhåller utskottet att vår inhemska produktion
av utsädespotatis är ytterst viktig för vår
försörjningstrygghet. Av motiveringen framgår
att Centralen för utsädespotatis i sina lager årligen
förvarar en potatismängd som räcker till odling
av en areal på ca 2 500 hektar. Detta svarar mot mer än
7 % av hela vår potatisodlingsareal. Detta ger
utsäde som räcker för inemot 70 % av
den nuvarande potatisodlingsarealen efter en enda förökningsodling
av denna potatismängd. Utskottet förutsätter
därför att vår försörjningstrygghet
beträffande potatisproduktion tryggas när Centralen
för utsädespotatis omvandlas till ett aktiebolag
(Utskottets förslag till uttalande 2).
Av de orsaker som nämns i propositionen och på grundval
av erhållen utredning finner utskottet förslaget
nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker
lagförslagen, men anför följande anmärkningar
och ändringsförslag.
Detaljmotivering
1. Lag om ombildande av Centralen för utsädespotatis
till ett aktiebolag
4 §.
Vid utfrågningen av de sakkunniga ansågs paragrafen
vara ett problem eftersom det inte framgår att staten inte
kommer att befrias från de förpliktelser som centralen
hade före bolagiseringen. Utskottet anser det nödvändigt
att paragrafen kompletteras med ett nytt 2 mom., där det sägs
ut att staten inte befrias från de åtaganden som
med stöd av 1 mom. förs över på bolaget, om
inte motparten godtagit att avtalet förs över på det
kommande bolaget. Staten skall dock ha rätt att genom regress
kräva bolaget på det belopp som staten med stöd
av momentet måste betala till motparten.
2. Lag om ändring av lagen om kraven i fråga om
potatisodling inom produktionsområdet för Centralen
för utsädespotatis
Utskottet framhåller att en ändring i straffbestämmelsen
i 4 § i lagen om kraven i fråga om potatisodling
inom produktionsområdet för Centralen för
utsädespotatis (356/1995) ingår i reformen.
Brott mot 2 och 3 § i lagen är förenat med
hot om straff. Paragraferna har mycket generellt utformade bemyndigandebestämmelser,
som
bemyndigar jord- och skogsbruksministeriet att meddela föreskrifter
om begränsningar i marknadsföringen och användningen
av utsädespotatis inom produktionsområdet. Regeringen föreslår
inga ändringar i bemyndigandebestämmelserna.
Vid utfrågningen av de sakkunniga påpekades
det att grunderna för delegering av lagstiftningsmakt och
utfärdande av förordningar ändrades när
den nya grundlagen trädde i kraft. Enligt 80 § 1
mom. i grundlagen kan statsrådet och ministerierna med
stöd av ett bemyndigande i lag utfärda allmänna
normer genom förordning. Däremot måste
det genom lag utfärdas bestämmelser om grunderna
för individens rättigheter och skyldigheter samt
om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör
till området för lag. Ministerierna kan bemyndigas
att utfärda förordningar framför allt
i tekniska frågor och ärenden med liten samhällelig
betydelse. Bemyndigandebestämmelserna skall vara exakta
och noga avgränsade. Med hänsyn till att bemyndigandet
för ministeriet att utfärda rättsregler
har ett direkt samband med hotet om straff i 4 mom., anser utskottet
det nödvändigt att bemyndigandebestämmelserna
anpassas till kraven i grundlagen.
Med hänvisning till det ovan relaterade föreslår
utskottet att bemyndigandena att utfärda rättsnormer
ses över i samband med reformen. Det bör tydligt
framgå av lagen på vilka villkor och på vilket
sätt användningen och marknadsföringen
av utsädespotatis får begränsas. Dessutom
anser utskottet att det lagtekniskt sett är lämpligast
att ändringarna införs genom en helt ny lag. Detta är
utskottets förslag nedan. Därför föreslår
utskottet också att det andra lagförslaget i propositionen
avvisas.
3. Lag om kraven i fråga om potatisodling inom produktionsområdet
för högklassig utsädespotatis (Ny)
1 §. Produktionsområde.
Utskottet föreslår att lagen med produktionsområde
avser området för Tyrnävä och
Limingo kommuner, inom vilket det vid saluföring av utsädespotatis
i enlighet med kommissionens beslut 93/231/EEG
av den 30 mars 1993 om bemyndigande att det, för saluföring
av utsädespotatis i vissa medlemsstaters samlade territorium
eller delar därav, tilllämpas strängare åtgärder
mot vissa sjukdomar än de som fastställs i bilagorna
1 och 2 till rådets direktiv 66/403/EEG
av den 14 juni 1966 om saluföring av utsädespotatis
genomförs strängare åtgärder
mot vissa sjukdomar än vad som föreskrivs i bilagorna
1 och 2 till rådets direktiv 66/403/EEG,
som nämns i överskriften till beslutet. I sak
ingår en likadan bestämmelse i 1 § i den
föreslagna lagen om kraven i fråga om potatisodling
inom produktionsområdet för Centralen för
utsädespotatis. Den föreslagna ändringen avser
inte att ändra substansen i bestämmelsen utan
att bara stryka hänvisningen till Centralen för
utsädespotatis, som skall dras in.
2 §. Växtskydd.
Utskottet föreslår att jord- och skogsbruksministeriet
bemyndigas att genom förordning meddela närmare
föreskrifter om växtskyddet inom produktionsområdet
för att säkerställa friska växter
och för att kriterierna för produktion av högklassig,
frisk utsädespotatis skall kunna bibehållas inom
produktionsområdet. I sak motsvarar bestämmelsen
2 och 3 § i den gällande lagen. Bemyndigandebestämmelserna
föreslås nu slås ihop till en enda paragraf. Samtidigt
föreslår utskottet att formuleringen anpassas
till kraven i den nya grundlagen.
3 §. Straffbestämmelse.
Utskottet föreslår att paragrafen ses över
lagtekniskt eftersom Centralen för utsädespotatis
dras in. Dessutom föreslår utskottet vissa ändringar
på grund av den nya grundlagen.
4 §. Ikraftträdande.
Utskottet föreslår att paragrafen föreskriver
när lagen träder i kraft och att lagen om kraven
i fråga om potatisodling inom produktionsområdet
för Centralen för utsädespotatis upphävs.