Allmän motivering
Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är
behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslagen
med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Det är angeläget att körkortsbestämmelserna
lyfts upp på lagnivå och uppfyller grundlagens
krav. Framför allt nya förare måste så långt
det är möjligt få bättre färdigheter
att köra självständigt och säkert.
Utskottet lyfter fram reformens omfattning och ser det som påkallat
att effekterna på trafiksäkerheten och de ekonomiska
konsekvenserna för medborgarna och bilskolorna systematiskt följs
upp. I synnerhet får översynen av körkortskategorin
AM inte leda till att körkorten blir för dyra
eller att möjligheterna att få körundervisning
eller avklara körprov och hanteringsprov kraftigt varierar
på det regionala planet.
Påföljdssystemet.
Regeringen föreslår att körkortspåföljdssystemet
till grunden och strukturen förblir oförändrat.
Det graderade finska körförbudssystemet motsvarar
enligt motiven i princip det system med felpoäng som finns
i många länder. Systemet uppges vara klart och ändamålsenligt.
Det faktum att det är väletablerat anses öka
dess förebyggande effekt.
Kommunikationsutskottet menar att det är mycket beklagligt
att den här reformen inte har tagit sikte på ett
system med felpoäng som riksdagen har velat se. Riksdagen
förutsatte bl.a. 2004 i sitt uttalande (RP 104/2004
rd — RSv 152/2004 rd)
att regeringen vidtar åtgärder för att
utifrån en övergripande utredning om körförbudssystemet
och dess grunder skapa ett mera samordnat och lättfattligt
system.
Enligt statsrådets principbeslut om förbättrande
av trafiksäkerheten (9.3.2006) bör systemet för
körkortspåföljder utvecklas så att
ett nytt s.k. poängsystem införs för
påföljder för upprepade förseelser.
I det åtföljande beredningsarbetet fick kommunikationsministeriet
utifrån sina utredningar in positiva synpunkter på dagens system
såväl som på ett system med felpoäng. Ett
starkt argument för att fortsätta med dagens system
var att Trafiksäkerhetsverkets datasystem ännu
inte möjliggör ett påföljdssystem
som bygger på poäng.
Inte minst yrkesförarna har framfört kritik
angående det rättvisa i det nuvarande påföljdssystemet.
Påföljderna kan bli oskäliga för
yrkesförare som kör mycket, eftersom ett körförbud innebär
att de måste avbryta sin näringsverksamhet eller
sitt arbete och i värsta fall förlorar sin näring
eller sitt jobb.
Utskottet välkomnar regeringens förslag att göra
påföljderna skäligare genom att varningar ska
kunna meddelas i stället för absolut körförbud.
Försörjning och ett nödvändigt
behov av att röra sig i trafiken ska fortfarande utgöra
grund för användningen av denna påföljd
i stället för körförbud. Efter
en varning som getts på grund av upprepade förseelser
kan ytterligare en varning ges för en förseelse
som föraren gjort sig skyldig till inom ett år
från föregående varning. Varning ska
också kunna tillämpas vid en gärning
som visar på allvarlig likgiltighet för vägtrafiken,
men bara av vägande skäl. Så som regeringen
understryker handlar det för yrkesförare om påföljdens
inverkan på försörjningen, vilket i kombination
med skäl som har att göra med ett nödvändigt
behov av att kunna förflytta sig kunde beaktas i användningen
av varning som påföljd i stället för
körförbud.
Men utskottet anser inte att propositionen uppfyller det krav
som riksdagen 2004 ställde på ett mer samordnat
och lättfattligt körförbudssystem.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
ett uttalande enligt vilket
riksdagen förutsätter att ett system
med körkortspåföljder utifrån
poäng genomförs.
Regeringen föreslår också att körförbudssystemet ändras
så att prövningen av körförbud
för upprepade förseelser i tillägg till
de nuvarande också ska inbegripa vissa andra förseelser
som de facto bedöms inverka på trafiksäkerheten över
lag. Utskottet ställer sig inte fullt ut bakom det här
förslaget innan det finns ett poängsystem för
att bedöma vilken betydelse förseelserna har.
Återkallelse av taxiförares körtillstånd.
Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna
om återkallande av taxiförares körtillstånd
för viss tid, eftersom det upplevts som oskäligt
strängt att körtillståndet har återkallats
på grund av upprepade trafikförseelser. Bestämmelserna
om körtillstånd för taxiförare
ska nu lindras så att tidsfristen för återkallelse
av körtillstånd kortas ner till minst två månader.
Den nuvarande bestämmelsen om återkallelse i sex
månader ska dock tillämpas vid allvarliga gärningar.
Bestämmelserna om lämplighet som förare ändras
inte. Om en innehavare av körtillstånd ges en
varning i stället för körförbud,
kan man i överensstämmelse med 2 mom. låta
bli att återkalla körtillståndet.
Regeringen framhåller att en varning i stället för
körförbud ska ges på grundval av vilken
effekt påföljden har för försörjningen.
Det är då befogat att beakta effekten samordnat
vid påföljder för yrkesutövningen.
Påföljden för körtillståndet
bör i princip vara längre än vid körförbud
för att den ska ha den eftersträvade effekten.
Utskottet noterar att yrkesförare oavsiktligt kan samla
på sig upprepade gärningar som ligger till grund
för körförbud. Med tanke på det måste återkallelse
av körtillstånd och därmed förhindrad
försörjning betraktas som en mycket allvarlig
påföljd. Utskottet kan inte acceptera att påföljden
i fråga om körtillstånd ska vara längre än
ett körförbud. Följaktligen föreslår
utskottet nedan att 18 § i lagförslag
5 ändras.
Trafikmedicin och övervakning av förarnas
hälsa.
Enligt ett expertutlåtande har förarnas hälsa och
körskick mycket stor betydelse för trafiksäkerheten
och är jämförbara med den risk som rattfylleri
orsakar. Olyckor som beror på fortkörning beror
oftast på rattonykterhet, droger och psykisk ohälsa.
Alkoholism är också en sjukdom och förklarar
ungefär hälften av alla fall där föraren är
onykter. De senaste åren har enbart sjukdomsfall under
körningen förklarat 10—13 procent av
alla undersökta dödsfall i trafiken i hela landet
och upp till en fjärdedel i Nyland. De brukar inte ens
statistikföras som dödsfall i trafiken, fastän
förarna har förlorat kontrollen över fordonet.
Läkarnas anmälningsplikt fungerar enligt utredning
inte fullt ut till exempel i fråga om alkoholister och
personer som genomgår avgiftning.
När riksdagen behandlade ändringen av vägtrafiklagen
(RP 247/2009 rd — KoUB
30/2009 rd) godkände den ett uttalande
om att regeringen förutsätts vidta åtgärder
för att upprätta ett tillräckligt allsidigt
och tillförlitligt system för bedömning
av körförmågan, för att öka
forskningen och utbildningen i trafikmedicin, för att gå ut med
behövliga råd till de läkare som utför
undersökningarna och ordna heltäckande företagshälsovård
för yrkeschaufförer och företagare i transportsektorn.
Men utskottet har erfarit att just inga framsteg alls har gjorts
i frågan. Trafikmedicinen har varit en fråga som
tagits upp med universiteten i sammanhang där det har rört
sig om informationsstyrning, men det är universiteten som
bestämmer om utbildningsinnehållet. Trafikmedicin
ingår i den utbildning som leder till medicine licentiatexamen
men kallas inte nödvändigtvis trafikmedicin utan återfinns
i mer konventionella medicinska kategorier som ögonsjukdomar
och neurologi.
Utskottet ser det fortfarande som nödvändigt att
regeringen enligt riksdagens uttalande förbättrar övervakningen
av förarnas hälsotillstånd, forskningen
och utbildningen i trafikmedicin och företagshälsovården
för yrkeschaufförer och företagare i
transportsektorn.
Utskottet ser också allvarligt på att allt
fler förare är påverkade av narkotiska
läkemedel. Enligt utredning anses det vara lagligt om föraren har
använt medicinen enligt läkarens ordination. Men
körförmågan har de facto konstaterats
vara nedsatt i de här fallen. Utskottet framhåller
att läkaren måste göra en individuell
lägesbedömning när han eller hon ordinerar
mediciner som påverkar körförmågan.
Patienten måste förbjudas att köra om
medicineringen inverkar skadligt på prestationsförmågan
eller observationsförmågan.
I det här betänkandet har utskottet särskilt uppmärksammat övervakningen
av hälsotillståndet hos innehavare av körkort
utfärdade i andra EU-länder, EES-länder
eller någon annanstans i utlandet, i tillämpliga
delar harmoniserad med övervakningen av hälsotillståndet
hos finländska körkortsinnehavare.
Experter har uppgett att direktivbestämmelserna om
synfält verkar kräva särskild apparatur som
bara vissa ögonläkare har. Det medför
stora kostnader att skaffa sådan apparatur, så utskottet
anser att det praktiskt taget är nödvändigt
att allmänläkare får göra de
grundläggande läkarundersökningar som
gäller körkort. Dessutom måste det enligt
utredning noteras att det inte finns någon internationell
standard för mätningar av kontrast och synförmåga
i halvmörker, som direktivet kräver. Utskottet
vill se att bestämmelserna under lagnivå och de
konkreta anvisningarna säkerställer att mätningar
med anknytning till körkort kan utföras på relevant
och lämpligt sätt, till exempel så att
vanliga undersökningar görs med konventionella
metoder och personen får remiss till noggrannare undersökningar
om det verkar finnas problem.
Trafiktraktorer.
Utskottet ställer sig bakom förslaget att
införa den nya körkortskategorin LT. Det stämmer överens
med utskottets tidigare linjeval för utvecklingen. Den
nya kategorin innebär klarare regler för användningen
av trafiktraktorer, som blivit vanligare inom jord- och skogsbruket.
Utskottet lägger ändå vikt vid konkurrens
på lika villkor bl.a. inom byggsektorn och transportsektorn,
där trafiktraktorer till viss del konkurrerar med lastbilar.
Inom kommersiella transporter som inte hör till jord- och
skogsbruket bör likväl de gällande kraven
på yrkeskompetens tillämpas. Följaktligen
föreslår utskottet behövliga ändringar
i lagförslag 4 om krav på yrkeskompetens för
lastbils- och bussförare. Den som kör trafiktraktor
ska efter att ändringen träder i kraft ha åtminstone
grundläggande utbildning för snabbförvärvad
yrkeskompetens och lagstadgad fortbildning för fortsatt
yrkeskompetens.
Utskottet påminner om att trafiktraktorer i kommersiell
användning redan nu berörs av samma regler som
andra varutransporter. Lagen om kommersiell godstransport på väg ()
kräver särskilt trafiktillstånd för kommersiella
godstransporter. Kravet gäller också kommersiella
transporter med trafiktraktor (tillstånd för trafiktraktor).
Däremot gäller kravet inte transporter som hör
samman med bl.a. jord- och skogsbruk eller djur- eller fiskerihushållning,
med vissa begränsningar enligt 7 §. Trafiktraktorer
omfattas av kontrollen av körtider och viloperioder, om
körningen är tillståndspliktig och kräver
trafiktillstånd. I trafiktraktorer ska skattepliktigt bränsle
enligt bränsleavgiftslagen ()
användas, alternativt ska en skatt uträknad per
dag betalas, när trafiktraktorn inte används för
transporter inom jord- eller skogsbruket. Det är viktigt
att skyldigheterna ovan fullgörs när trafiktraktorer
används kommersiellt och konkurrerar med andra typer av fordon.
Som så många gånger tidigare pekar utskottet
på vikten av tillräcklig övervakning.
Andra anmärkningar.
Utskottet har gått närmare in på förslaget
att korta ner giltighetstiden för det första körkortet
till högst ett år. Utskottet instämmer
i att målet bör vara att den grundläggande
förarutbildningen och fördjupningsdelen kommer
närmare varandra, så att utbildningen uppfattas
som ett sammanhängande paket. Men en kortare giltighetstid
kan leda till problem i praktiken, så utskottet ställer
sig negativt till att dagens tvååriga giltighetstid
kortas ner.
Utskottet ser det inte som nödvändigt att
skilja åt hanteringsproven med automatväxling
och manuell växling i körkortskategorin AM. Däremot
behöver det utredas om det finns behov och möjlighet
att ha ett egentligt körprov i stället för ett
hanteringsprov för mopeder.
Dessutom vill utskottet uppmärksamma systemet för
att utfärda internationella körkort med avseende
på bestämmelserna i den nya körkortslagen
och villkoren och begränsningarna för att bevilja
undervisningstillstånd.
Detaljmotivering
Lagförslag 1
3 §. Definitioner.
Regeringen föreslår att den kortvariga körrätten
ska gälla i ett år. Utskottet anser att ett år är
för kort tid med hänsyn till att livssituationen
för de unga som fått sitt första körkort är
varierande och plötsligt kan förändras.
Exempel på förändringar som kan göra
det svårt att fortsätta med förarutbildningen
inom ett år är studier, värnplikt, ett
nytt jobb och arbetspraktik utomlands. Utskottet föreslår
att 2 punkten ändras så att det kortvariga körkortet
gäller i två år.
I 12 punkten definieras alkolås genom en hänvisning
till lagen om alkolåsövervakad körrätt ().
Definitionen av alkolås har flyttats över till
lagen om godkännande av alkolås för användning
i trafik (RSv 143/2010 rd), som först nu är
på väg att stadfästas. I fråga
om alkolås bör man lämpligen hänvisa
till den här nya lagen som riksdagen redan har antagit.
Följaktligen måste också ikraftträdandebestämmelserna
i 102 § preciseras. Dessutom föreslår
utskottet en lagteknisk precisering.
6 §. Körrätt.
Paragrafens 5 mom. föreskriver att vissa bestämmelser
om körkort också tillämpas på förarexamensintyg.
Dessutom ingår ett bemyndigande att utfärda förordning
om giltighetstiden för förarexamensintyg och om
andra krav. Utifrån en utredning föreslår
utskottet att 5 mom. kompletteras med en grundläggande
bestämmelse om giltighetstiden för intyget, det
vill säga att intyget gäller en månad
efter avlagd förarexamen. Utskottet föreslår
att bemyndigandet att utfärda förordning slopas
eftersom det blir onödigt.
7 §. Körrättens omfattning.
Enligt 1 mom. får en körrättsinnehavare
köra sådana fordon vilkas kategori anges på körkortet.
I lagförslaget saknas ett undantag som var avsett att ingå i
den här grundläggande bestämmelsen och
som gäller trehjulingar med en högre effekt än
15 kW i kategori A. Åldersgränsen för
att få köra en sådan trehjuling i kategori
A föreslås bli 21 år.
Körkort i kategori A beviljas enligt ålderskraven
i 5 §. Det betyder att A-körkort som
beviljats 20-åringar utifrån erfarenhet berättigar
innehavarna att köra trehjulingar i kategori A först som
21-åringar.
Enligt 7 § 3 mom. 2 punkten kräver
förarexamen med automatväxlat fordon alltid att
automatväxel anges som villkor för körkortskategorin
på körkortet. Den här grundregeln finns
i EU-bestämmelserna och tillämpas i lagförslaget också på körkort
för moped, fastän EU-bestämmelserna inte
ställer något sådant krav i fråga
om mopeder. Utifrån utredningar anser kommunikationsutskottet
att den här åtskillnaden inte behövs
när det gäller mopeder. Därför
föreslår utskottet att 3 mom. 2 punkten kompletteras
med ett undantag från huvudregeln i momentet i fråga
om kategori AM.
10 §. Bilagor till ansökan.
Övervakningen av hälsotillståndet
hos äldre förare föreslås bli strängare än
för andra förare. Körkortet måste förnyas
oftare och läkarkontrollerna är mer omfattande
för att ålderns inverkan ska beaktas. Förare
i grupp 1 ska förnya sitt körkort för
högst fem år framåt från och
med ungefär 70 års ålder och utvidgad
läkarkontroll gäller förare från
och med det att de förnyar sitt körkort nästa
gång vid ungefär 75 års ålder.
Förare i grupp 2 ska förnya sina körkort
för högst två år framåt
och genomgå utvidgad läkarkontroll. Förare
i grupp 2 som har fått ett långvarigt körkort
innan de nya kraven träder i kraft och vars körkort
alltså gäller tills innehavaren fyller 70 år
ska med fem års mellanrum från och med 45 års ålder
visa upp ett läkarutlåtande över att
hälsokraven är uppfyllda.
Körkort som utfärdats i någon annan
EU- eller EES-stat är giltiga i Finland och behöver
inte bytas ut. När körkortet förnyas
utförs en normal kontroll av att innehavaren uppfyller
hälsokraven. Giltighetstiderna kan ändå avvika
betydligt från de finländska, eftersom körkort
i grupp 1 enligt direktivet får utfärdas för
15 år och körkort i grupp 2 för fem år.
Det behövs inget läkarutlåtande när
man byter ett giltigt körkort, eftersom villkoren är
desamma som för att bevilja körkort. Skillnaderna
i giltighetstid kan också i det här fallet leda
till att körkortsinnehavarna särbehandlas och
att övervakningen av hälsotillståndet
hos dem som fått körkort för en längre tid
någon annanstans försämras.
Utskottet framhåller att övervakningen av
förarnas hälsa och körskick har stor
betydelse för trafiksäkerheten och föreslår
att paragrafen kompletteras med ett nytt 4 mom. om att hälsotillståndet
hos sådana innehavare av giltiga körkort utfärdade
i en EU- eller EES-stat som söker körkortstillstånd
eller körkort ska övervakas på lika villkor
som för personer som förnyar ett finländskt
körkort.
14 §. Beviljande av körkortstillstånd.
Utifrån en utredning föreslår utskottet
att andra meningen i 3 mom. förtydligas tekniskt så att
förordningsbestämmelserna kan gälla sättet
att införa uppgifterna på körkortet i
fordonstrafikregistret i stället för själva
införandet av uppgifterna i registret.
17 §. Hälsokrav för körkort
i grupp 1.
Paragrafens 2 mom. innehåller ett bemyndigande för
social- och hälsovårdsministeriet att utfärda
förordning bl.a. om kraven på synfält
enligt 1 mom. 2 punkten. Utifrån en utredning föreslår
utskottet att bemyndigandet också ska gälla bestämmelser
om undantag från kraven på synfält på grundval
av ett utlåtande av specialistläkare och körprov
vid behov.
20 §. Kontroll av förares hälsotillstånd
och prestationsförmåga.
Med hänvisning till det som står under 10 § ovan
föreslår utskottet att paragrafen kompletteras
med ett nytt 4 mom. om att innehavare av giltiga körkort
utfärdade utomlands är skyldiga att lämna
motsvarande dokumentation om sitt hälsotillstånd
som den som krävs när finländska körkort
förnyas. Bestämmelsen ska gälla sådana
innehavare av körkort utfärdade i en annan EU-
eller EES-stat eller någon annanstans i utlandet som är
permanent bosatta i Finland.
23 §. Giltighetstiden för det första
körkortet.
Med hänvisning till det som står under 3 § ovan föreslår
utskottet att 1 mom. ändras så att det första
körkortet utfärdas för två år.
24 §. Villkor för att lämna
ut körkort.
I 6 mom. finns det en onödig laghänvisning.
Utskottet föreslår att hänvisningen stryks.
Momentet innehåller också ett bemyndigande för
kommunikationsministeriet att utfärda förordning
om mängden förarundervisning. Utifrån en
utredning anser utskottet inte att den undervisning och den minimimängd
som avses i momentet är sådana tekniska frågor
med liten betydelse som kan regleras genom förordning av
ministeriet. Därför föreslår
utskottet att statsrådet i stället bemyndigas
att utfärda förordning.
25 §. Hinder för att lämna
ut körkort.
I propositionen (25 § 2 mom.) föreslås
det att nya körkort får lämnas ut tidigast
två månader innan den kortvariga körrätten
går ut. Utskottet har föreslagit att giltighetstiden
för kortvariga körkort förlängs
till två år. Med tanke på målen
ovan föreslår utskottet att andra körkort än
kortvariga körkort får lämnas ut tidigast
ett år innan den sökandes kortvariga körrätt
går ut.
26 §.Utlämnande av körkort.
Utifrån en utredning föreslår utskottet
att bemyndigandena att utfärda förordning preciseras
när det gäller för den sökande
att till myndigheten återlämna ett körkort
som han eller hon har sedan tidigare. I 1 mom. föreslår
utskottet ett bemyndigande som gäller personer som fått
ett nytt körkort per post. Följaktligen föreslår
utskottet också att bemyndigandet i 4 mom. preciseras så att
det också gäller den situation som nämns
i 3 mom.
31 §. Körkortskrav.
Utskottet föreslår att hänvisningen
i 3 mom. till 98 § stryks. Orsaken är att
utskottet nedan föreslår vissa ändringar
i 98 § om internationella körkort.
37 §. Genomförande av förarutbildningen.
I analogi med den föreslagna preciseringen av bemyndigandet
att utfärda förordning i 24 § föreslår
utskottet att bemyndigandet i 37 § 3 mom. ska
gälla statsrådet.
38 §. Förutsättningar för
att få börja i bilskola.
I analogi med den föreslagna preciseringen av bemyndigandet
att utfärda förordning i 24 § föreslår
utskottet att bemyndigandet i 38 § 5 mom. ska
gälla statsrådet.
39 §. Undervisningstillstånd för
körkort för kategori B.
Utifrån en utredning föreslår utskottet att
4 mom. kompletteras med en grundläggande bestämmelse
om giltighetstiden för provet för undervisningstillståndslärare.
Det ska inte krävas något prov enligt 1 mom. om
den sökande högst tre år tidigare har
avlagt provet. Samtidigt kan bemyndigandet att utfärda
närmare bestämmelser strykas.
41 §. Undervisning för kategori
B och AM med undervisningstillstånd.
I analogi med den föreslagna preciseringen av bemyndigandet
att utfärda förordning i 24 § föreslår
utskottet att bemyndigandet i 41 § 4 mom. ska
gälla statsrådet.
42 §. Beviljande av undervisningstillstånd.
Utskottet föreslår att laghänvisningen
i 1 mom. ändras så att den gäller 40 § 1
mom. 4 punkten.
Regeringen föreslår att behovsprövningen
av undervisningstillstånd och familjemedlemskapsvillkoret
utgår. Tillstånd ska beviljas om villkoren är
uppfyllda. Utskottet ställer sig bakom förslaget
att tillståndsundervisningen ska slås samman med
den professionella bilskoleundervisningen. Däremot bör
tillståndsvillkoren lämpligen inte vara formulerade
så att de rentav öppnar för svart ekonomi
inom tillståndsundervisningen. Utskottet föreslår
således att tillståndsinnehavaren ska få ha
högst två gällande undervisningstillstånd
samtidigt.
Tillståndskvoten ska inte inkludera ett nytt tillstånd
som beviljats för att förlänga giltighetstiden
för ett beviljat tillstånd. En förlängning
ska i regel bara kunna beviljas av särskilt vägande skäl.
Ett sådant skäl kan t.ex. vara en allvarlig sjukdom
som har gjort det omöjligt att slutföra undervisningen
under tillståndsperioden.
Utskottet föreslår ett nytt 2 mom., varmed
2 och 3 mom. i propositionen blir 3 och 4 mom.
45 §. Övningstillstånd
för motorcykel.
I analogi med den föreslagna preciseringen av bemyndigandet
att utfärda förordning i 24 § föreslår
utskottet att bemyndigandet i 45 § 3 mom. ska
gälla statsrådet.
47 §. Vem som betraktas som förare
vid körundervisning.
Utifrån en utredning och på grund av räckvidden
för 1 mom. bedömer utskottet att det föreslagna
bemyndigandet att utfärda förordning inte behövs
i 2 mom. Utskottet föreslår att 2 mom.
utgår.
51 §. Övningsbanor.
Utskottet föreslår nya 1 och 3 mom. och ändringar
i 2 mom. Paragrafens 1 mom. blir 4 mom. med de ändringar
som utskottet föreslår. Det rör sig om
grundläggande bestämmelser om övningsbanor
och godkännande av banor. I 1 mom. föreslås
grundläggande krav på banor i fråga om
halkkörning och skyldighet att skilja av området
från övrig trafik. Behörigheten att godkänna
banor enligt 2 mom. ska kompletteras och momentet ska ange vilka
uppgifter som ska finnas i ansökningar om godkännande
av övningsbanor. I 3 mom. föreslår utskottet
bestämmelser om giltighetstid för och återkallande
av godkännandet. Följaktligen behöver
bemyndigandet att utfärda förordning i 4 mom.
preciseras.
59 §. Körkort utfärdade
i någon annan EU- eller EES-stat och annat körtillstånd
för moped eller annan rätt att köra moped.
Med hänvisning till det som sagts under 10 och 20 § föreslår
utskottet att 59 § 1 mom. preciseras med att vad som
föreskrivs i 20 och 21 § gäller
för övervakningen av förarnas hälsotillstånd.
60 §. Körkort utfärdat
i en konventionsstat.
Paragrafen gäller rätten att köra
fordon i Finland för innehavare av körkort som är
utfärdade i stater som inte hör till EU eller
EES och som har tillträtt den i Genève år
1949 ingångna konventionen rörande vägtrafik
(FördrS 11/1959) eller den i Wien år
1968 ingångna konventionen om vägtrafik (FördrS
30/1986). Med hänvisning till det som sagts under
10 och 20 § föreslår utskottet
att 60 § 1 mom. preciseras med att rätten
att köra fordon i Finland med stöd av ett sådant
körkort kräver att personen uppfyller kraven på hälsotillstånd
enligt 20 § och att 3 mom. preciseras med att
vad som föreskrivs i 20 och 21 § gäller för övervakningen
av förarnas hälsotillstånd.
61 §. Annat utländskt körkort.
Paragrafens 2 mom. innehåller samma bestämmelse
som finns i 34 § 4 mom. i den gällande
körkortsförordningen, nämligen att polisen
på ansökan av en utlänning som enligt
ett intyg från utrikesministeriet hör till personalen
på en utländsk stats representation och som har
utländskt körkort kan bevilja honom eller henne
körkortstillstånd för erhållande
av ett körkort i Finland som motsvarar det utländska
körkortet och lämna ut det nya körkortet
enligt 24 § 2 mom. 6 punkten utan att kräva
ny förarexamen.
Enligt utredning är det vedertagen praxis att utrikesministeriet
också utfärdar intyg för utlänningar
som hör till personalen på konsulat som leds av
en utsänd konsul och på internationella organisationers
kontor i Finland. Också deras familjemedlemmar har fått
intyg. Men enligt utredning bör intyg lämpligen
inte utfärdas för någon annan personal än
så kallad utsänd personal som kommer till Finland
på visstidsuppdrag. Utskottet föreslår
att momentet ändras så att det svarar mot den
här praxisen. Av lagtekniska skäl är
det ändamålsenligt att lyfta ut sista meningen och
låta den bli ett nytt 3 mom.
64 §. Körförbud.
Utskottet ser mycket allvarligt på att färdskrivare
enligt polisen manipuleras inom den tunga trafiken för
att förfalska uppgifterna om förarnas körtider
och viloperioder. Samtidigt försvåras utredningen
av olyckor. Om gärningen betraktas som äventyrande
av trafiksäkerheten enligt strafflagen, täcker
64 § 2 mom. 3 punkten in den enligt formuleringen
i lagförslaget. Men utskottet tydliggör detta
genom att föreslå ett nytt 3 mom. om att manipulering
av färdskrivare ska betraktas som en gärning som avses
i 2 mom. 3 punkten och som stämmer överens med
rekvisitet för allvarlig likgiltighet.
Anordningens funktion kan enligt utskottets förslag
störas genom att anordningen behandlas eller dess funktion
påverkas med hjälp av något redskap såsom
en magnet, så att den ger felaktig information om förarens
körtider och vilotider.
65 §. Körförbud på grundval
av återkommande förseelser.
Regeringen föreslår att de förseelser som
kan leda till körförbud utökas i 1 mom. 1 punkten
underpunkt c med överträdelse av skyldigheten
att använda bilbälte eller annan skyddsanordning
enligt 88 § 1 mom. och 88 c § i vägtrafiklagen
och i underpunkt d med överträdelse av skyldigheten
att använda skyddshjälm enligt 89 § i
samma lag.
Utskottet anser att de ordningsbotsförseelser som kan
leda till körförbud lämpligen inte bör utökas
nu när systemet med körkortspåföljder fortfarande
inte föreslås bygga på felpoäng
som skulle göra det möjligt att bättre
bedöma vilken betydelse olika förseelser de facto
har för trafiksäkerheten när beslutet
om körförbud fattas. Förbjuden användning
av mobiltelefon vid körning är en annan ny förseelse
som i samma moment föreslås ha betydelse för
beslutet om körförbud. Utskottet ser detta som
välmotiverat med tanke på trafiksäkerheten
och föreslår ingen ändring här.
Däremot föreslår utskottet att 1
mom. 1 punkten underpunkt c och d stryks.
66 §. Körförbudets längd.
Grunderna för körförbud ska enligt
propositionen kompletteras med brott mot bestämmelserna
om transport av farliga ämnen enligt 44 kap. 13 § i
strafflagen. Utifrån en utredning föreslår
utskottet att brott mot bestämmelserna om transport av
farliga ämnen också nämns i 66 § 2
mom. om körförbudets längd.
69 §. Övervakad körrätt.
Med hänvisning till det som står under 3 § 12
punkten ovan föreslår utskottet en lagteknisk ändring
som innebär att laghänvisningen i 2 mom. 2 punkten
stryks.
70 §. Temporärt körförbud.
Med hänvisning till det som står under 66 § ovan
föreslår utskottet att brott mot bestämmelserna
om transport av farliga ämnen nämns i 1 mom. 1
punkten. I fråga om temporärt körförbud
ska brottet vara jämförbart med rattfylleri och
grovt rattfylleri.
83 §. Varning och återkallelse av
tillstånd att driva bilskola.
Enligt en utredning och grundlagsutskottets vedertagna praxis
har ett återkallande av tillstånd i form av myndighetsåtgärd som
ingriper i individens rättsliga ställning kraftigare
effekter än om en ansökan om tillstånd
avslås (GrUU 28/2001 rd). För
att lagstiftningen ska vara rätt proportionerad är
det nödvändigt att möjligheten att återkalla
tillstånd kopplas till allvarliga eller väsentliga
förseelser eller försummelser och till att eventuella
anmärkningar och varningar till tillståndshavaren
inte har lett till att bristerna har korrigerats. Utskottet föreslår att
3 mom. ändras så att det svarar mot grundlagsutskottets
praxis.
88 §. Villkor för trafiklärartillstånd.
Utifrån en utredning föreslår utskottet
att 2 mom. 2 punkten preciseras med att den sökande ska
ha körkort i den kategori som övningen gäller
i stället för körkort i kategori C. Ändringen
ligger i linje med det krav på rätt att köra
undervisningsfordon som vanligtvis ställs på lärare. Övning
i grupp 2 kan också genomföras i andra kategorier än
i kategori C.
95 §. Bestämmelser om omprövning
och överklagande.
Enligt utredning trädde förvaltningslagens
7 a kap. om omprövningsförfarande i kraft den
1 augusti 2010. Därför bör 2 mom. hänvisa
till de berörda bestämmelserna i förvaltningslagen.
Eftersom 49 c § 1 mom. i förvaltningslagen
föreskriver om tidsfristen för omprövningsbegäran,
behöver föreslagna 2 mom. inte särskilt
föreskriva om den. Utskottet föreslår
att 2 mom. kompletteras med en hänvisning till förvaltningslagen
och att sista meningen i momentet stryks, där tidsfristen
för begäran nämns.
97 §. Tillstånd till undantag.
I 2 mom. föreslås social- och hälsovårdsministeriet
få behörighet att medge undantag från
hörselkravet enligt 18 § 1 mom 3 punkten.
Utifrån en utredning anser utskottet att behörigheten
fortfarande ska tillkomma Trafiksäkerhetsverket. Utskottet
föreslår följaktligen en ändring
i 2 mom.
98 §. Internationellt körkort.
Utskottet har särskilt noga behandlat ett lämpligt
förfarande för att bevilja internationella körkort.
I praktiken har internationella körkort sökts
via Automobilförbundet, som har lämnat ansökan
till polisen för fastställelse. Förbundet
har alltså fungerat som ett slags ombud för den
sökande. Det rör sig rent konkret om ett dokument
på flera språk om vilka körkortskategorier
den sökande har, alltså ett slags översättning
av körkortet. Enligt uppgift har förfarandet fungerat
bra och varit kostnadseffektivt för de sökande.
Enligt propositionen ska polisen bevilja internationella körkort,
vilket i och för sig ligger i linje med dagens praxis.
Enligt 2 mom. ska ansökan lämnas till polisen.
När bestämmelsen utformades ansågs det
inte vara möjligt att i lagstiftningen explicit tilldela
Automobilförbundet någon uppgift med anknytning
till att utfärda internationella körkort. Utifrån
en utredning föreslår utskottet att paragrafen ändras
så att den hänvisar till de vägtrafikkonventioner
med stöd av vilka internationella körkort kan
utfärdas i Finland och att det står i 2 mom. att
polisen fastställer internationella körkort. Ändringarna
tillåter att polisen svarar för uppgiften men
fortfarande kan ha hand om den tillsammans med Automobilförbundet.
Det är mycket önskvärt att dagens praxis
fortsätter utan ändringar.
102 §. Ikraftträdande.
Regeringen föreslår att bestämmelser
om ikraftträdandet av 8 § 2 mom. och
12 § 2 mom. ska utfärdas genom förordning av
statsrådet. Tidpunkten är enligt utredning avsedd
att sammanfalla med ikraftträdandet av reformen av fordonstrafikregistret.
Men den reformen väntas bli senarelagd till 2013. Paragraferna
kan därför träda i kraft samtidigt som
största delen av den övriga körkortslagen,
alltså den 19 januari 2013. Utskottet föreslår
att bemyndigandet att utfärda förordning stryks.
Men hänvisning till det som sagts under 3 § 12 punkten
ovan föreslår utskottet ett nytt 3 mom. om ikraftträdandet
av den punkten, varmed 3 mom. i propositionen blir 4 mom.
Lagförslag 2
Ingressen.
Lagförslaget är avsett att träda
i kraft samtidigt som den föreslagna körkortslagen.
Utskottet föreslår att 108 § 4
mom. ska strykas i ingressen bland de paragrafer som ska upphävas. Enligt
utredning bör momentet upphävas samtidigt som
den nya bemyndigandebestämmelsen som motsvarar det träder
i kraft. Den strukna bestämmelsen föreslås
bli upphävd i anknytning till lagförslag 3, som
avses träda i kraft den 1 juni 2011.
Lagförslag 3
Ingressen.
Med hänvisning till det som sagts om ingressen till
lagförslag 2 ovan föreslår utskottet att
108 mom. 4 punkten läggs till bland de bestämmelser
som ska upphävas.
Lagförslag 4
Ingressen.
Utskottet föreslår tekniska korrigeringar
i ingressen.
2 §. Tillämpningsområde.
Utskottet föreslår att kompetens för
yrkesförare inom godstransport krävs för
andra körningar än dem som avses i 7 § i
bränsleavgiftslagen ( / ). En utvidgad räckvidd som
inbegriper trafiktraktorer föreslås i 1 mom. De
transporter som avses i 7 § i bränsleavgiftslagen är
transporter inom jord- och skogsbruket. Ändringen påverkar
inte innehållet i eller den vedertagna tolkningen av den
paragrafen.
Utskottet föreslår att 3 mom. 2 punkten också ska
innehålla ett undantag från kraven på yrkeskompetens
när det gäller att köra fordon inom den
prehospitala akutsjukvården. Ändringen behövs
med tanke på samordningen av de krav som gäller
körning av sjuktransportfordon. Det är inte bara
räddningspersonal som arbetar med att producera tjänster
inom sjuktransport och prehospital akutsjukvård, utan där
medverkar också akutvårdare på hälsovårdscentraler,
sjukvårdsdistrikt och privata sjuktransportföretag. En
del av de fordon som används för sjuktransport
inom prehospital akutsjukvård hör till kategori
C1 på grund av sin vikt, vilket betyder att föraren
enligt lag måste ha grundläggande yrkeskompetens.
Enligt 3 mom. 2 punkten krävs det inte yrkeskompetens för
att köra fordon som räddningsväsendet
använder för sjuktransporter.
4 §. Grundläggande yrkeskompetens.
Utifrån en utredning anser utskottet att det räcker
med grundläggande utbildning för snabbförvärvad yrkeskompetens
för att köra trafiktraktor. Utskottet föreslår
således en bestämmelse om detta i ett nytt 4 mom.
Lagförslag 5
Ingressen.
Utskottet föreslår en teknisk korrigering
i ingressen.
18 §. Återkallelse av körtillstånd
för viss tid.
I fråga om återkallelse av körtillstånd
menar regeringen att principen bör vara att taxiförares körtillstånd återkallas
för en längre tid än vad körförbudet
varar. Utskottet godkänner inte detta utan föreslår
att paragrafen ändras så att ett körtillstånd
som återkallas på grund av att polisen meddelat
körförbud ska återkallas för
den tid som körförbudet gäller, om inte
något annat följer av hur allvarlig gärningen
eller gärningarna är och under vilka omständigheter
den eller de begåtts. Det är viktigt att bestämmelsen
tillämpas enligt principen att körtillståndet återkallas för
den tid som körförbudet gäller.
19 §.
Enligt 2 mom. ska taxiförarens körtillstånd återkallas
temporärt, om föraren meddelas temporärt
körförbud. Om en polisman meddelar temporärt
körförbud med stöd av 70 § 1
mom. 2 punkten i körkortslagen, ska polisen enligt 72 § 1
mom. i samma lag utan dröjsmål besluta om det
temporära körförbudet ska fortsätta
gälla. Något motsvarande beslut ska inte fattas
om återkallelse av taxiförares körtillstånd.
Taxiförare kan alltså inte den vägen
få ärenden som gäller körtillstånd
och körrätt behandlade av förvaltningsdomstolen.
Utskottet föreslår därför att 2
mom. kompletteras med en bestämmelse om ett beslut som
ska fattas om att temporärt återkalla taxiförares
körtillstånd.
Lagförslag 8
Ikraftträdandebestämmelsen.
Lagen om ordningsbotsförseelser, som föreslås
bli ändrad enligt lagförslaget, är planerad
att träda i kraft först 2013 eller 2014. Regeringen
föreslår att det särskilt ska föreskrivas
om ikraftträdandet genom lag. Utifrån en utredning
föreslår utskottet att början av ikraftträdandebestämmelsen
omformuleras så att lagändringen träder
i kraft samtidigt som lagen om ordningsbotsförseelser träder i
kraft. Då behöver ingen särskild lag
stiftas om ikraftträdandet.