Detaljmotivering

1 §. Tillämpningsområde.

Kommunikationsministeriet har påpekat för utskottet att förslaget till lag om farledsavgift anses få ytterst negativa konsekvenser för hela den finländska kryssningstrafikens och passagerarfartygstrafikens framtid. Farledsavgifterna höjs rejält för passagerarfartyg med en nettodräktighet på över 300 som går mellan finländska kuststäder. Om lagen inte heller tillämpas på lastfartyg med en nettodräktighet på mindre än 600, blir sammantaget 63 lastfartyg befriade från farledsavgift. Detta innebär ett inkomstbortfall på 554 244 euro som måste tas ut av andra fartyg.

Utskottet menar att det föreslagna tillämpningsområdet inte är lyckat och föreslår en sådan ändring i 2 mom. att lagen inte tillämpas på fartyg som anländer till och lämnar Finland genom Saima kanal utan att anlöpa någon hamn vid Finlands kust eller på fartyg vars nettodräktighet understiger 300 och som är kryssningsfartyg enligt definitionen i 2 § 3 punkten eller lastfartyg enligt definitionen i 2 § 4 punkten eller på fartyg vars nettodräktighet understiger 600 och som är passagerarfartyg enligt definitionen i 2 § 1 punkten. Utskottet har gjort ändringarna i momentet.

2 §. Definitioner.

Utskottet föreslår att 2 punkten ändras utgående från Sjöfartsverkets förslag för att det ska vara helt klart att också DSC-fartyg (Dynamically Supported Craft) omfattas av definitionen. Sjöfartsverket har meddelat tullen vilka fartyg som omfattas av definitionen.

Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår utskottet att 3 punkten ändras så att den inte baserar sig på materiella rättsnormer om fartyget.

Utskottet föreslår med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande att 9 punkten stryks.

Utskottet har omformulerat paragrafen i enlighet härmed.

4 §. Avgiftsskyldig.

Kommunikationsministeriet konstaterar att meningen är att redaren och ett i Finland bosatt ombud för redaren solidariskt är ansvariga för att avgiften betalas. Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande föreslår utskottet att redaren lika väl som ett i Finland bosatt ombud för redaren är skattskyldiga. Utskottet har ändrat paragrafformuleringen i enlighet härmed.

6 §. Farledsavgiftens enhetspris.

Under expertutfrågningen påpekades det för utskottet att avgifterna för pråmar som transporterar bulklast stiger avsevärt (för ett fartyg med ett nettodräktighet på ca 3 000 från 89 000 till 225 000 euro och för fartyg med en nettodräktighet på ca 600 från 16 000 till 43 000 euro på årsnivå). I avgiftsnedsättande syfte föreslår utskottet därför att 6 § 2 mom. ändras så att för fartyg utan motor tas ut en avgift som är hälften av avgiften i de lägsta isklasserna som fallet är enligt nuvarande lag. Utskottet har ändrat momentet i enlighet härmed.

12 §. Nedsatt farledsavgift på andra grunder.

Tullen har föreslagit att 3 mom. tydliggörs såtillvida att nedsättningen bara gäller transiterat gods som förs ut. Utskottet föreslår följaktligen att bestämmelsen ska gälla farledsavgiften för fartyg som anlöper en finsk hamn för att ta transitogods för utförsel när fartygets hela last består av transitogods. Utskottet har ändat momentet i enlighet härmed.

16 §. Debitering av farledsavgift enligt uppskattning.

Med hänvisning till utlåtandet från grundlagsutskottet föreslår utskottet att lagrummet kompletteras med en bestämmelse om myndighetens skyldighet att med hot om debitering enligt uppskattning lämna avgiftsanmälan. Utskottet har omformulerat paragrafen i enlighet härmed.

18 §. Felavgift.

Utskottet föreslår med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande att 2 mom. tydliggörs så att felavgiftens storlek fastställs med beaktande av hur klandervärt förfarandet varit, om det har upprepats och andra därmed jämförliga omständigheter. Utskottet har ändrat momentet i enlighet härmed.

20 §. Efterdebitering.

I propositionen saknas det 3 mom. som kommunikationsministeriets arbetsgrupp föreslagit och som gällde det ansvar ett ombud för redaren har vid efterdebitering. Om ett ombud för redaren är i god tro, det vill säga inte visste eller borde ha vetat att en anmälan, handling eller annan uppgift som lämnats in för påförande av avgift är bristfällig, vilkseledande eller oriktig, blir det solidariska ansvaret enligt utskottets mening alltför tungt. Utskottet föreslår följaktligen att redarens ansvar begränsas till 18 månader.

23 §. Nedsättning av och anstånd med avgift.

Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande föreslår utskottet att uttrycken "särskilda skäl" och "på de villkor den bestämmer" stryks i 1 mom.

Därtill föreslår utskottet att 2 mom. ändras så att uttrycket "eller om det finns särskilda skäl till detta" stryks och att som villkor för att Tullstyrelsen ska kunna bevilja anstånd med farledsavgiften ska gälla att den betalningsskyldiga ställer säkerhet. Momentet föreslås också få regler om ränta på säkerheten och om fall då anstånd kan beviljas utan säkerhet.

Utskottet vill påpeka att 2 mom. tillåter att anstånd beviljas utan krav på ränta om det finns synnerligen tungt vägande skälighetsskäl till det. För företag konstaterar utskottet, kan sådana särskilt vägande skälighetsskäl för att låta bli att ta ut anståndsränta vara att undvika konkurs eller skuldsanering (exempelvis en stor skatteskuld som den skattskyldige trots allt anses klara av inom den betalningstid som anges i anståndsbeslutet om ränta inte tas ut) eller en situation där beskattningen varit oklar av orsaker som beror på myndigheterna, t.ex. till följd av förändrad skattepraxis eller bristfälliga anvisningar.

Utskottet har ändrat paragrafen i enlighet härmed.