Motivering

Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar men med följande anmärkningar.

Lagförslaget om bredbandsstöd hänför sig ett principbeslut som statsrådet fattade i december 2008. Målet där är att alla finländare senast 2015 inte ska bo längre än två kilometer från ett kommunikationsnät med hastigheten 100 Mbit/s.

I glesbygden kan fungerande och tillräckligt snabb telekommunikation vara av stor betydelse, när avstånden är långa och all service inte finns tillgänglig. Det är extra viktigt att se till att också invånarna, företagen, skolorna m.m. i glesbygden har tillgång till bredband och de medföljande tjänsterna. Utskottet understryker att fortsatt genomförande av bredbandsprogrammet och jämlik måluppfyllelse spelar en stor roll för informationssamhällsutvecklingen i Finland de närmaste åren.

I betänkandet (KoUB 20/2009 rd — RP 176/2009 rd) om lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (nedan kallad lagen om bredbandsstöd). Där uttryckte utskottet sin oro för bland annat ekonomiskt hårt utsatta kommuners möjligheter att stå för sin andel av kostnaderna för bredbandsprogrammet. Utskottet påpekade särskilt att abonnentförbindelserna kan bli dyra. Det är huvudsakligen hushållen och andra slutanvändare som måste stå för kostnaderna. De kan bli för höga för hushållen och då får inte alla medborgare de facto tillgång på lika villkor till de tjänster som erbjuds via bredband. Följaktligen föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna ett uttalande om att regeringen ska utreda och utvärdera alla till buds stående extra finansieringsmöjligheter för att säkerställa att de hushåll som anser sig behöva bredbandsuppkoppling, men inte har ekonomiska möjligheter att betala eventuella oskäliga kostnader för att bygga abonnentförbindelser, får tillgång till abonnentförbindelser som ingår i kommunikationsnät som byggs genom bredbandsprojekt. Regeringen förutsattes lämna en utredning om frågan till kommunikationsutskottet senast i augusti 2010. Uttalandet och utredningen behövs fortfarande, framhåller utskottet.

Det är bra att de nya bestämmelserna är teknikneutrala. Det statliga stödet kan därför ges till bredbandsnät oberoende av vilken teknik de har, förutsatt att projektet uppfyller villkoren i lagen. I takt med att tekniken utvecklas kan också tjänster baserade på mobil teknik betraktas som moderna kommunikationstjänster, om tekniken i tillräckligt hög grad stöder bredband med hastigheten 100 Mbit/s.

Vidare är det viktigt att de nya bestämmelserna om marknadsanalyser och andra procedurer inte blir så tungrodda att tidplanerna för bredbandsprojekten rubbas väsentligt.