Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 23 mars 2010 en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden samt av lagen om stöd för utveckling av landsbygden (RP 21/2010 rd) till kommunikationsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
konsultativ tjänsteman Kreetta Simola, kommunikationsministeriet
budgetråd Esko Tainio, finansministeriet
jurist Saara Punkka, Kommunikationsverket
jurist Riikka Rosendahl, Konsumentverket
specialforskare Jarno Sukanen, Konkurrensverket
biträdande stadsdirektör, näringschef Mikael Grannas, Västra Åboland
specialmedarbetare Simo Tanner, Finlands Kommunförbund
juridisk chef Marko Lahtinen, FiCom
Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av
I propositionen föreslår regeringen att lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden ändras på det sätt som Europeiska kommissionen har krävt i samband med förfarandet för anmälan av statligt stöd. Enligt förslaget ska till lagen fogas bestämmelser om marknadsanalyser av de bredbandsprojekt som ingår i de regionala projektprogrammen, om jämförelsegrunderna vid val av teleföretag för projekten och om ansökningstiden för stödet. Dessutom föreslås precisering av bestämmelserna om de stödberättigande kostnaderna och förlängning av den tidsfrist som i vissa fall tillämpas på återbetalning av en andel av avkastningen från bredbandsprojekten.
I propositionen föreslås därutöver att lagen om stöd för utveckling av landsbygden ändras så att även den föreslagna 6 a § i lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden ska tillämpas på bredbandsprojekt som stöds med medel från Europeiska unionen. Hänvisningsbestämmelsen behövs av lagtekniska skäl.
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits.
Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar men med följande anmärkningar.
Lagförslaget om bredbandsstöd hänför sig ett principbeslut som statsrådet fattade i december 2008. Målet där är att alla finländare senast 2015 inte ska bo längre än två kilometer från ett kommunikationsnät med hastigheten 100 Mbit/s.
I glesbygden kan fungerande och tillräckligt snabb telekommunikation vara av stor betydelse, när avstånden är långa och all service inte finns tillgänglig. Det är extra viktigt att se till att också invånarna, företagen, skolorna m.m. i glesbygden har tillgång till bredband och de medföljande tjänsterna. Utskottet understryker att fortsatt genomförande av bredbandsprogrammet och jämlik måluppfyllelse spelar en stor roll för informationssamhällsutvecklingen i Finland de närmaste åren.
I betänkandet (KoUB 20/2009 rd — RP 176/2009 rd) om lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (nedan kallad lagen om bredbandsstöd). Där uttryckte utskottet sin oro för bland annat ekonomiskt hårt utsatta kommuners möjligheter att stå för sin andel av kostnaderna för bredbandsprogrammet. Utskottet påpekade särskilt att abonnentförbindelserna kan bli dyra. Det är huvudsakligen hushållen och andra slutanvändare som måste stå för kostnaderna. De kan bli för höga för hushållen och då får inte alla medborgare de facto tillgång på lika villkor till de tjänster som erbjuds via bredband. Följaktligen föreslog utskottet att riksdagen skulle godkänna ett uttalande om att regeringen ska utreda och utvärdera alla till buds stående extra finansieringsmöjligheter för att säkerställa att de hushåll som anser sig behöva bredbandsuppkoppling, men inte har ekonomiska möjligheter att betala eventuella oskäliga kostnader för att bygga abonnentförbindelser, får tillgång till abonnentförbindelser som ingår i kommunikationsnät som byggs genom bredbandsprojekt. Regeringen förutsattes lämna en utredning om frågan till kommunikationsutskottet senast i augusti 2010. Uttalandet och utredningen behövs fortfarande, framhåller utskottet.
Det är bra att de nya bestämmelserna är teknikneutrala. Det statliga stödet kan därför ges till bredbandsnät oberoende av vilken teknik de har, förutsatt att projektet uppfyller villkoren i lagen. I takt med att tekniken utvecklas kan också tjänster baserade på mobil teknik betraktas som moderna kommunikationstjänster, om tekniken i tillräckligt hög grad stöder bredband med hastigheten 100 Mbit/s.
Vidare är det viktigt att de nya bestämmelserna om marknadsanalyser och andra procedurer inte blir så tungrodda att tidplanerna för bredbandsprojekten rubbas väsentligt.
Riksdagen
godkänner lagförslaget utan ändringar.
Helsingfors den 27 april 2010
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Juha Perttula
I det andra stycket i betänkandet om regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden samt av lagen om stöd för utveckling av landsbygden säger utskottet följande: "Lagförslaget om bredbandsstöd hänför sig ett principbeslut som statsrådet fattade i december 2008. Målet där är att alla finländare senast 2015 inte ska bo längre än två kilometer från ett kommunikationsnät med hastigheten 100 Mbit/s."
Jag anser att bredbandsnät ska byggas ut till alla hushåll, företag och skolor i glesbygden utan kostnad. Den nuvarande modellen är orättvis för glesbygden eftersom samma tjänster finns på stora orter utan att användarna behöver betala en del av anläggningskostanderna.
Jag föreslår
att kommunikationsutskottet i motiven lägger till en passus om att bredband med hastigheten 100 Mbit/s ska byggas ända fram till alla dem som bor i glesbygden med stöd från samhället oberoende av deras ekonomiska situation.