Allmänt
Utfrågade sakkunniga kunde i huvudsak samtycka till de ändringar regeringen föreslår i besiktningsbestämmelserna och de instämde i regeringens motivering om att den föreslagna regleringen bland annat ger företagen bättre möjligheter att erbjuda de allra vanligaste besiktningarna, samtidigt som företagen behöver investera mindre och kan specialisera sig.
Besiktning är lagfäst myndighetsverksamhet, och utskottet slår fast att det rör sig om angelägen verksamhet med tanke på trafiksäkerheten och miljön. Besiktningen är en nödvändig hörnsten och grundval för all övervakning av vilket skick fordonen är i. Besiktningsverksamheten bör utvecklas och dess kvalitet höjas. I detta utvecklingsarbete är det avgörande vilka metoder och resurser myndigheterna har till sitt förfogande.
Besiktningsverksamhetens kvalitet samt tillsynen
Frågor som togs upp av utfrågade sakkunniga var kvaliteten på besiktningarna samt myndighetstillsynen och dess resurser. Även kommunikationsministeriet höll med om att det i dagens läge finns rum för förbättring i besiktningsverksamheten. Utskottet understryker att det väsentliga är kvaliteten på verksamheten oberoende av vem som är verksamhetsutövare. Detta förutsätter effektiv myndighetskontroll och bevarad tillståndsplikt. Dessutom är det viktigt att koncessionshavarna och besiktarna även fortsättningsvis är tillförlitliga.
Enligt Polisstyrelsen är det önskvärt att den förenklade förhandstillsynen också i praktiken leder till en effektivare efterhandstillsyn och till att de som utför tillsynen använder alla metoder som lagen tillåter och att tydliga sanktioner påförs vid försummelser. Det räcker inte med hot om sanktioner, utan efterhandstillsynen måste vara effektiv, effektfull, heltäckande och högklassig.
Kommunikationsministeriet anser att effektivare myndighetstillsyn är det rätta verktyget om man vill förbättra kvaliteten. I propositionen föreslås sådana ändringar som enligt ministeriet påverkar resursfördelningen inom Transport- och kommunikationsverket, som ansvarar för tillsynen över besiktningsverksamheten. Ändringarna lösgör nämligen resurser för förhandstillsynen till förmån för efterhandstillsynen. Enligt ministeriets bedömning kommer tillsynsresurserna att kunna användas effektivare och verksamheten att få större genomslag. Ministeriet anser att Transport- och kommunikationsverkets möjlighet att utnyttja extern expertis effektiviserar användningen av tillsynsresurserna och möjliggör en effektiv tillsyn. Om tillsynen begränsas på så sätt att den bara får utföras som tjänstearbete kommer det att uppstå ineffektivitet i verksamheten, vilket innebär mindre tillsyn, menar ministeriet. Det övergripande ansvaret för tillsynen kvarstår dock hos Transport- och kommunikationsverket, och ministeriet tror inte att utläggning av vissa enstaka funktioner kommer att försämra kvaliteten på verksamheten.
Enligt uppgifter som framförts under sakkunnigutfrågningen finns det i dagsläget bara ett par personer inom Transport- och kommunikationsverket med ansvar för tillsyn över besiktningarna och samordning av tillsynen. Utöver detta övervakas besiktningen av besiktningsstället självt genom egenkontroll och i fråga om de digitala besiktningshandlingarna av en extern aktör som Transport- och kommunikationsverket anlitar. För inspektioner på stället svarar en annan extern aktör som verket köper tjänsterna av och för tillsynen över besiktningsställenas anordningar en tredje extern aktör. Via testbilsverksamheten kommer en fjärde extern aktör också att utöva tillsyn och när det gäller kvalitetssystemet ett certifieringsföretag, medan den ansvariga aktören när det gäller ackreditering är ackrediteringsorganet Finas. Enligt sakkunniguppskattningar måste antalet aktörer som utövar tillsyn bli åtminstone hälften mindre. De besparingar detta ger kommer de facto också att ge ett resurstillskott.
Utskottet konstaterar att de som övervakar besiktningsverksamheten måste ha tillräckliga resurser för effektiv tillsyn. Dessutom är det nödvändigt att med det snaraste utreda om den nuvarande modellen med utläggning av verksamhet är fungerande eller om tillsynen bör övertas av Transport- och kommunikationsverket för att utföras som tjänstearbete.
Återkoppling.
Föreningen Trafikskyddet påpekade i sitt yttrande att förarna har små möjligheter att ge tillsynsmyndigheten upplysningar och återkoppling om att allt inte fungerat som det ska vid en besiktning. Det enda som står till buds är en officiell begäran om omprövning av besiktningsbeslutet, och en sådan kostar. Kommunikationsministeriet välkomnade förslaget om att Transport- och kommunikationsverket kan samla in feedback om besiktare på något enklare sätt. Ett sådant sätt att ge återkoppling måste införas med det snaraste, menar utskottet.
Uppföljning
Något som utfrågade sakkunniga ansåg vara viktigt är att det ges akt på priser och tillgång när det gäller besiktningstjänster för tunga fordon och att man försöker säkerställa servicen. Därför måste det efter lagens ikraftträdande ges akt på att utbudet och kvaliteten på besiktningstjänsterna håller måttet.
Utskottet påpekar att det enligt uppgift är svårt att i förväg bedöma hur omfattande effekterna av de föreslagna ändringarna är och huruvida effekterna är tillräckliga. Det sker just nu också andra betydande förändringar inom den aktuella branschen. Kommunikationsministeriet har ansett att man noga måste följa hur kvaliteten på besiktningsverksamheten utvecklas de närmaste åren och att fortsatta åtgärder måste vidtas om kvaliteten på verksamheten inte förbättras. Enligt ministeriet följer Transport- och kommunikationsverket hur kvaliteten utvecklas, och verket rapporterar regelbundet till ministeriet.
Utskottet fäster uppmärksamhet vid vikten av att ge akt på besiktningsverksamhetens kvalitet och att vid behov vidta åtgärder för att garantera kvaliteten. Riksdagen förutsatte i samband med behandlingen av proposition RP 9/2017 rd med förslag till lagar om ändring av fordonslagen, lagen om fordonsbesiktningsverksamhet och lagen om ordnande av enskilt godkännande av fordon i sitt svar att statsrådet följer hur lagstiftningen fungerar, särskilt i fråga om trafiksäkerheten. I regeringens årsberättelse för 2017 sägs det att de berörda lagändringarna trädde i kraft våren 2018 och att inga slutsatser har kunnat dras om hur de fungerar eller får genomslag. Utskottet anser att ett nytt uttalande bör godkännas, där
riksdagen förutsätter att statsrådet noga följer hur reformen fungerar och vilka effekter den får och även hur kvaliteten på besiktningsverksamheten utvecklas, särskilt när det gäller hur tillsynen fungerar, och att statsrådet vidtar åtgärder, om kvaliteten på besiktningsverksamheten inte blir bättre än i dag.