Motivering

Allmänt

Utskottet behandlade den nordliga dimensionen i utlåtande KoUU 1/2005 rd och upprepar här ståndpunkterna i utlåtandet. Dessutom vill utskottet påpeka att den nordliga dimensionen ingår i EU:s gemensamma politik och i den egenskapen måste ses som samarbete inom ett politikområde och inte bara som ett projektsamarbete. Med hjälp av EU:s gemensamma politik kan större vinster nås än bara med enskilda medlemsstaters insatser.

Under det tyska ordförandeskapet 1999 antogs generella riktlinjer för EU:s politik för den nordliga dimensionen. Detta var viktigt för det första för att det då skapades ett underlag för att föra upp den nordliga dimensionen på en högre nivå där det politiska konceptet går ut på att sätta fokus på norra och nordvästra Europa. Arbetet har resulterat i ett partnerskap när det gäller folkhälsa och social välfärd och ett miljöpartnerskap, men många andra aktiviteter, som innefattar dels enskilda medlemsstater, dels flera medlemsstater tillsammans, kommissionen och de regionala organen (Barents euroartiska råd, Östersjöstaternas råd, Arktiska rådet och Nordiska rådet).

Den nordliga dimensionen som politiskt begrepp

Kommissionens promemoria "Northern Dimension Options Beyond 2006" (121/05) lägger fast principerna för den nordliga dimensionen. Enligt kommissionen ska den nordliga dimensionen kopplas till de gemensamma samarbetsområdena för EU och Ryssland. Den nordliga dimensionen ska bestå av en politisk förklaring som omfattas av alla parter och av ett ramdokument där målen slås fast och nödvändiga strukturer identifieras. EU-finansieringen kommer i första hand från TACIS-instrumentet och i framtiden också från det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI). En positiv sak är att dokumentet enligt promemorian inte ska ha begränsad giltighetstid, utan i stället ses över med jämna mellanrum. Därmed tillförs politiken större kontinuitet.

Kommissionens princip att den nordliga dimensionen också framöver ska vara förankrad i sina beprövade styrkor, är enligt utskottet en bra princip. Det är viktigt att de fem prioriterade områdena i den nuvarande handlingsplanen fortfarande tas med och att de anpassas till de gemensamma samarbetsområdena.

Enligt utskottet är det angeläget att den geografiska räckvidden slås fast flexibelt och i framtiden omfattar ett stort område, inte bara nordvästra Ryssland utan också Östersjön och de arktiska områdena. Vidare bör det lyftas fram att de regionala organen för områdena i norr spelar en viktig roll för samarbetet och att landskapen och de lokala aktörerna, företagen och frivilligorganisationerna intar en viktig position i själva genomförandet eftersom deras aktivitet och initiativrikedom är viktiga inte minst i det gränsöverskridande samarbetet.

Praktiska aspekter

Gällande partnerskap

Finland har varit engagerat i både framtagningen och det fortsatta arbetet med miljöpartnerskapet och partnerskapet för folkhälsa och social välfärd. Följaktligen var Finland också med och tilläggsfinansierade miljöfönstret i miljöpartnerskapet med en betalningsutfästelse på två miljoner euro i februari 2005 och stödde sekretariatet, expertgrupperna och informationssystemet för partnerskapet för folkhälsa och social välfärd.

För det fortsatta arbetet är det av största vikt att partnerländerna, särskilt Ryssland, knyts till förberedelseprocessen på ett tidigt stadium.

Utskottet håller med regeringen om att det behövs större fokusering. I det nya dokumentet bör de nuvarande partnerskapen vara högt prioriterade områden som också framöver kräver satsningar både från kommissionen och partnerländerna. Vidare påpekar utskottet att samarbetet inom IT-området i den nordliga e-dimensionen (NeDAP) bör fortsätta och intensifieras. Finland har stora chanser att inom partnerskapen bygga upp ett samarbete inom kunskapssamhället och kommunikationsmarknaden.

Transport- och logistikpartnerskap

Det är fortfarande viktigt att kommissionen, Ryssland och andra parter tillsammans funderar över prioriteringar som kräver extra stor uppmärksamhet. Utskottet påpekar att transport- och logistikfrågorna är viktiga för Finland med tanke på samarbetet med Ryssland. Därför är det bra att lyfta fram transporter och logistik som nya kärnområden inom den nordliga dimensionen.

Partnerskapen kan med fördel utvecklas kring transporter och logistik. Utskottet noterar med tillfredställelse att EU-ministerutskottet den 13 maj 2005 lade fram ett förslag till ett transport-och logistikpartnerskap inom ramen för den nordliga dimensionen. Meningen är att kommunikationsutskottet ska utreda och vidareutveckla frågan. Tillsammans med kommissionen ska olika parters och aktörers synpunkter på ett eventuellt logistikpartnerskap undersökas. Detta ska vara gjort under senhösten. Det primära syftet med ett transport- och logistikpartnerskap är att intensifiera den transportpolitiska dialogen mellan EU och Ryssland och framför allt att trygga finansieringen för de gemensamt överenskomna logistik- och infrastrukturprojekten, vilket utskottet välkomnar. Kommissionen och en rad internationella finansinstitut, bl.a. EBRD, EIB, NIB och Världsbanken, kommer att spela en framträdande roll i det operativa arbetet med partnerskapet.

Enligt uppgifter från kommunikationsministeriet kommer den materiella biten av transport- och logistikpartnerskapet att vidareutvecklas och konkretiseras i nära samarbete med flera aktörer under det förberedande arbetets gång. Syftet är att partnerskapet ska tjäna som ett regionalt beslutsforum för transport- och logistikpartner. Forumet ska utarbeta och genomföra gemensamma högt prioriterade projekt. Det behövs en flexibel finansiering som medger att projekt genomförs snabbt.

Utskottet välkomnar också planerna på att knyta transport- och logistikpartnerskapet till beslutet om ett gemensamt område för ekonomi och den anknytande transportsektorn, som togs på toppmötet EU—Ryssland, till slutrapporten från hög nivå arbetsgruppen Wider Europe för de viktigaste trafikförbindelserna mellan EU och Ryssland och också till den nordliga dimensionen och riktlinjerna i det politiska ramdokumentet.