Motivering

Skuldprincipen och rättsskyddet

Trots att propositionen sägs genomföra innehavaransvar vid automatisk trafikövervakning är den yttersta avsikten fortfarande att boten betalas av fordonets förare. Propositionen utgår nämligen från att ordningsbotsförfarandet inleds utifrån antagandet att ägaren eller innehavaren körde fordonet, men detta antagande frångås bl.a. om ägaren eller innehavaren motsätter sig ordningsboten.

Således frångår man inte skuldprincipen, och den som föreläggs ordningsbot har rätt att inom utsatt tid motsätta sig ordningsboten vilket leder till summarisk förundersökning för fastställande av fordonets förare, som därefter föreläggs ordningsboten. Enligt det aktuella förslaget till lagändring blir genomförandet av skuldprincipen ändå i sista hand beroende av att ägaren eller innehavaren motsätter sig ordningsboten i de fall då någon annan har kört fordonet. Utskottet har i sammanhanget uppmärksamgjorts på att det förfarande som nu föreslås innebär att man gör avkall på en absolut skuldprincip.

Ansvar för användning

Enligt sakkunniga utlåtanden förefaller den föreslagna villkorliga ordningsboten med hänsyn till skuldfrihetspresumtionen uppfylla kraven i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rätttigheterna beträffande fordon som ägs eller innehas av fysiska personer. Mer problematisk är situationen då ägaren eller innehavaren är en juridisk person, om en person ges ansvar för användning av fordonet men ingen innehavare är utsedd. Utskottet har gjorts uppmärksamt på att det med tanke på skuldfrihetspresumtionen vore att föredra att den som getts ansvar för användning av ett fordon som tillhör en juridisk person endast skulle tillställas en förfrågan om vem som körde bilen, i stället för det ordningsbotsföreläggande som nu föreslås. Den som har ansvar för användning skulle i så fall inte vara misstänkt utan snarare stå i vittnesposition.

Utskottet anser att det föreslagna systemet i fråga om ansvar för användning inte är lyckat i sig och att man omsorgsfullt bör bedöma vilken typ av system som bäst leder till önskat resultat.

Inverkan på trafiksäkerheten

Utskottet framhåller att sänkta hastigheter har konstaterats minska olyckorna och att övervakning av trafiken i sin tur sänker hastigheterna. Den effektivaste övervakningen är en polisövervakning där man förenar synlig och osynlig övervakning. Utskottet uttrycker farhågor över att trafikövervakningen under 1990-talet kvantitativt skars ner med hälften. Under de senaste fem åren har mängden övervakningsinsatser hållits på snart sagt samma nivå. I statsrådets principbeslut som gäller till 2005 förutsätts att trafikövervakningen återställs på 1990 års nivå. Enligt en utredning som utskottet tagit del av är risken att åka fast alltför låg. År 2004 statistikfördes 186 000 fortkörningsfall av vilka 14 000 konstaterades genom automatisk övervakning.

De nya procedurreglerna inverkar inte på utfärdande av körförbud. Också enligt den nya proceduren beaktar man således antalet förelagda ordningsböter då man bedömer om en person upprepade gånger har gjort sig skyldig till fortkörning och alltså enligt förutsättningarna i 75 § i vägtrafiklagen kan meddelas körförbud. Utskottet understryker att i fråga om trafikförseelser har körförbud en större förebyggande verkan än böter. Därför bör ordningsböterna inverka på beslut om körförbud. I ett system med strikt innehavaransvar får böter inte leda till körförbud, men enligt det nu föreslagna förfarandet kan förelagda ordningsböter utgöra grund för körförbud. Utskottet menar att det aktuella förslaget till villkorlig ordningsbot bidrar till ökad trafiksäkerhet och förhåller sig därför positivt till förslaget.

I samband med behandlingen av RP 104/2004 rd om ändring av vägtrafiklagen förutsätter riksdagen på förslag av kommunikationsutskottet att regeringen utifrån utredningar om ett helhetsmässigt körförbudssystem och grunder för dessa ska vidta åtgärder för att skapa ett enhetligare och begripligare körförbudssystem. I berättelsen om regeringens åtgärder under år 2004 konstateras att statsrådet beslutade vidta av uttalandet påkallade åtgärder. Kommunikationsministeriet utreder således utvecklandet av körförbudssystemet och bereder som grund för arbetet en promemoria där man sammanställer förfaranden i olika länder. Utskottet betonar i detta sammanhang att den effektivaste övervakningen har befunnits vara en polisövervakning där man förenar synlig och osynlig övervakning. Utskottet vill framhålla att motorcyklar i fråga om igenkännlighet inte är i samma ställning som andra fordon. Därför betonar utskottet att även om man som följd av det aktuella förlaget till lagändring ökar den automatiska övervakningen och underlättar procedurerna så bör det inte leda till minskade resurser för den ordinära trafikövervakningen. Därför föreslår kommunikationsutskottet att lagutskottet föreslår för godkännande ett uttalande

Vid lindriga förseelser räcker anmärkning som ingripande och detta föreslås vara möjligt också vid förseelser som konstateras genom automatisk övervakning. Utskottet konstaterar att enligt utredningar är anmärkning vid lindriga förseelser ett lika effektivt ingripande som ordningsböter och därför menar utskottet att man vid lindriga förseelser bör ge anmärkning.

Utskottet framhåller i sammanhanget också att trafiksäkerheten på allmänna vägar i många avseenden kan påverkas inte bara genom övervakning utan också genom åtgärder inom väghållningen. De allvarligaste trafikolyckorna inträffar i allmänhet på huvudvägarna som inte i alla avseenden längre svarar mot kraven på en välfungerande och säker trafik. Genom att bredda huvudvägarna och bygga omkörningsfiler och mitträcken ökar man trafiksäkerheten betydligt. Utöver övervakning och väghållning bör man för ökad trafiksäkerhet också satsa på bättre fordonssäkerhet, övervakning av rattfyllerister och utveckling av tekniska metoder för att förhindra fortkörning.