Allmän motivering
Kulturutskottet konstaterar att regeringen föreslår
att det i den gällande lagen om barndagvård görs ändringar
som utgör en fortsättning på den överföring
till ett annat förvaltningsområde som gjordes
2014 och ändringar som bildar ett första steg
på vägen mot en ny lag om småbarnspedagogik.
Att göra den småbarnspedagogiska verksamheten
till en del av systemet för fostran och utbildning bidrar
till utvecklingen av en enhetlig och smidig studieväg för
barnen från småbarnsfostran via förskola
till grundläggande utbildning. Denna delreform är
avsedd att utgöra en integrerad del av detta komplex och
det främsta målet är att varje barn får
lämplig fostran. Samtidigt stärks samverkan mellan
småbarnsfostran och grundläggande utbildning och
då går det att harmonisera arbetskulturen och
pedagogiken i daghemmen och skolorna.
När man bedömer propositionen måste
man komma ihåg att det nu gäller en delreform
som ännu inte behandlar all verksamhet eller alla aspekter
som anknyter till småbarnsfostran. Under den fortsatta
beredningen måste det göras en noggrann bedömning
av vad som sammantaget är barnets bästa med avseende
på målen för fostran och undervisningen
och vården av barnet. Utskottet ser det dock som mycket
betydelsefullt och välkommet att den äntligen
stiftas en lag om småbarnspedagogik, låt vara
att det är frågan om en delreform.
Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande
kommentarer och ändringsförslag.
Den småbarnspedagogiska verksamhetens betydelse
Småbarnspedagogiken bildar en viktig grund för barnets
utveckling och lärande. Hittills har småbarnspedagogik
haft dagvårdssystemet som referensram. Utskottet ser det
som nödvändigt att den nya lagen om småbarnspedagogik
i praktiken bidrar till alla barns rätt till pedagogiskt
och innehållsligt högkvalitativ småbarnspedagogik oberoende
av var barnet bor eller hur familjen har det ställt ekonomiskt.
Barn har rätt till småbarnspedagogik av hög
kvalitet. Kvalitet i småbarnspedagogik innebär
kvalitet i barnets uppväxt och utveckling, inte bara i
servicesystemet. Enligt undersökningar har en bra småbarnspedagogik
långvarig betydelse, för alla de viktigaste förändringarna
i utvecklingen sker före skolåldern. Småbarnspedagogiken
och utvecklingen av den bör därför ligga
till grund för organiseringen av de anknytande tjänsterna.
Lagstiftningen om småbarnspedagogik påverkar
barnets liv under de år barnet får del av den småbarnspedagogiska
verksamheten men också långt in i framtiden. Att
delta i småbarnspedagogisk verksamhet gynnar barnets sociala
och intellektuella utveckling. En förutsättning
för det är dock att småbarnspedagogiken
håller hög klass. Enligt sakkunniga visar forskningsprojektet
EPPE, som omfattade 3 000 barn i Storbritannien åren 1999—2004
att de positiva effekterna av högklassig småbarnspedagogik
fortgår långt in i skolåren. Den största
nyttan av god småbarnspedagogik får mindre bemedlade
barn med ökad risk för att senare ställas
utanför utbildningsmöjligheterna. Högklassig
småbarnspedagogik är enligt forskarna det effektivaste
sättet att förebygga marginalisering.
Utskottet understryker att en viktig princip för Finland
i genomförandet av småbarnspedagogiken har varit
den så kallade educare-modellen, där fostran,
undervisning och vård utgör en innehållsmässig
helhet. Dessa delområden inom småbarnspedagogiken
kan dock betonas på olika sätt i fråga
om barn i olika ålder eller inom olika verksamhetsformer.
Educare-modellen syftar till att skapa en övergripande
arbetskultur inom omsorg, fostran och utbildning. Utskottet framhåller
att den här helheten är viktig som stöd
för de små barnens uppväxt. Styrningen
och utvecklingen av småbarnspedagogiken ska ses som ett
funktionellt block med barnet i centrum. Den ska ta hänsyn
till de villkor, behov och utvecklingsmål som gäller
för barn i olika åldrar. Det är betydligt
mer än bara mål för omsorgen.
Småbarnspedagogiken bildar en viktig grund för
barnets lärande. Det är av största vikt
att tidigt upptäcka inlärningsproblem för
att förebygga framtida utslagning. En intakt och sammanhängande
studiestig kräver djupa insikter i barnets utveckling och
inlärning och utveckling av pedagogiska modeller som lämpar
sig för småbarnspedagogiken. Det stöd
och den vägledning som ges inom ramen för småbarnspedagogiken banar
väg för både nya kunskaper och för
det självförtroende som behövs i lärandet.
Gott självförtroende ger också utrymme
för att visa respekt för andra och godkänna
det som är annorlunda. I dag lever många barn
naturligt i en multikulturell vardag. Utskottet vill också lyfta fram
betydelsen av en gendersensitiv fostran.
En likabehandling av alla barn förutsätter
att småbarnspedagogiken utvecklas till ett innehållsmässigt
starkt komplex som gör det möjligt att redan i
den tidiga barndomen motverka tendenser till marginalisering. Särskild
vikt måste fästas vid detta i den fortsatta beredningen
av lagen om småbarnspedagogik.
Innehållet i och styrningen av verksamheten
I propositionen föreslås det att målen
för småbarnspedagogiken ska uppdateras så att
de motsvarar kraven i dagens samhälle och verksamhetskulturen
inom småbarnspedagogiken. I 2 a § i lagförslaget
finns en förteckning där syftena räknas
upp i tio punkter. Grunderna för planen för småbarnspedagogik
ska utarbetas utifrån de reviderade målen. Utskottet
understryker att den föreslagna bestämmelsen med
syftena för småbarnspedagogiken är mycket
viktig, eftersom den lägger grunden för innehållet
i småbarnspedagogiken och för den riksomfattande,
lokala och individuella planeringen. Den praktiska verksamheten
får genom bestämmelsen redskap för det
pedagogiska helhetsgrepp som hela reformen syftar till.
Enligt gällande 2 a § ska dagvården
stödja dagvårdsbarnens hem i deras uppgift att
fostra barnen samt tillsammans med hemmen främja en balanserad
utveckling av barnets personlighet. Enligt punkt 19 den nya bestämmelsen
finns är syftet att i samverkan med barnet och dess föräldrar
eller andra vårdnadshavare främja en harmonisk
utveckling hos barnet och dess holistiska välbefinnande
samt stödja barnets föräldrar eller andra
vårdnadshavare i fostringsarbetet. Dessutom ska planen
för småbarnspedagogik enligt 7 a § göras
upp i samarbete med barnets föräldrar eller andra
vårdnadshavare.
Utskottet poängterar att enligt FN:s konvention om
barnets rättigheter har föräldrarna huvudansvaret
för barnets uppfostran och utveckling, och barnets bästa
ska för dem komma i främsta rummet. Staten ska
ge lämpligt bistånd till föräldrar
och vårdnadshavare då de fullgör sitt
ansvar för barnets uppfostran, och barn till förvärvsarbetande
föräldrar har rätt att åtnjuta den
barnomsorg som de är berättigade till. (Artikel
18).
I lagen införs begreppet småbarnspedagogik för
att ersätta begreppet barndagvård i hela lagstiftningen
om småbarnspedagogik. Med småbarnspedagogik avses
en sådan planmässig och målinriktad helhet
som består av fostran, undervisning och omsorg och som
ges i dagvården. Utskottet ser det som nödvändigt
att understryka att den fortsatta beredningen i större
detalj tar ställning till de småbarnspedagogiska
tjänster som ges inom familjedagvården och till
barn i deltidsvård eller dygnetruntvård. Även
barn som behöver särskilt stöd måste
beaktas, oberoende av vårdarrangemangen.
Utskottet konstaterar att barnets rätt till småbarnspedagogisk
verksamhet kommer att ställa särskilda krav på verksamhetens
innehåll, utvecklingen av samarbetet mellan daghemmens olika
yrkesgrupper och utvecklingen av alla anställdas kompetens.
Närmare bestämmelser om personalen är
under beredning, men utskottet understryker såväl
behovet att utbilda den befintliga personalen som det allmänna
behovet att omvärdera de till olika yrkesgrupper hörande
yrkespersonernas roller i småbarnspedagogik och därmed
omvärdera de riksomfattande utbildningslösningarna.
Utskottet vill också hänvisa till sitt utlåtande om ändring
av bestämmelserna om förskoleundervisningen (KuUB
11/2014 rd — RP 135/2014 rd).
Utskottet underströk bland annat att en av det finländska
utbildningssystemets viktigaste framgångsfaktorer är
en hög utbildningsnivå bland lärarna.
Barnträdgårdslärarna har utbildning på universitetsnivå,
vilket garanterar att de har ett brett pedagogiskt perspektiv på hur
dagvården ska utformas.
Om de centrala planerna
Regeringen föreslår bestämmelser
om de riksomfattande grunderna för planen för
småbarnspedagogik. Avsikten är att grundernas
status ska ändras från anvisningar till föreskrifter grundade
på lag och att den som anordnar dagvården ska
beakta föreskrifterna vid planeringen och ordnandet av
verksamheten. Avsikten med grunderna är att främja
verkställandet av småbarnspedagogiken på samma
sätt i hela landet, att genomföra de lagstadgade
målen för småbarnspedagogiken och att
styra utvecklandet av småbarnspedagogikens kvalitet.
I lagen föreslås helt nya bestämmelser
om daghemmets gruppstorlek, planen för småbarnspedagogik,
delaktighet och påverkan, utvärdering och samarbete.
Utbildningsstyrelsen ska vara expertmyndighet. Enligt förslaget
ska de riksomfattande grunderna för planen för
småbarnspedagogik fastställas på lagnivå.
Utskottet konstaterar att det som i propositionen föreskrivs
om största gruppstorlek inte ändrar de gällande
bestämmelserna om relationstalet. Utskottet kan därför
stödja förslaget.
För varje barn på ett daghem eller i familjedagvård
ska en individuell plan för småbarnspedagogik
göras upp utgående från genomförandet av
barnets fostran, undervisning och vård. Utskottet understryker
att den individuella planen för småbarnspedagogik
och den tid som åtgår för att göra
upp den ska stödja och vara till nytta för barnets
välfärd och utveckling.
Det är enligt utskottet lämpligt att Utbildningsstyrelsen
blir expertmyndighet och de riksomfattande grunderna för
planen för småbarnspedagogik blir förpliktande.
Det stärker jämlikheten mellan barnen på ett
riksomfattande nivå.
Under utskottets sakkunnigutfrågning påpekade
många parter att också den lokala planen bör
vara obligatorisk. Utskottet omfattar denna tanke och föreslår
i detaljmotiven en ändring av 9 a § i lagförslaget.
Bestämmelsen om gruppstorlek och dess praktiska betydelse
Propositionen begränsar antalet barn som får vara
på plats i gruppen samtidigt till 12 när det gäller
barn under tre år och 21 barn när det gäller
barn som fyllt tre år. Detta gäller barn i heldagsvård.
Enigt utredning hindrar bestämmelsen dock inte att olika
slags grupper bildas. Det är enligt förslaget
fortfarande möjligt att bilda grupper till exempel av barn
i olika åldrar eller grupper inriktade på särskilda
verksamheter. Att det i lagen bestäms om gruppstorleken
betyder inte heller att det alltid måste finnas tre personer i
vård- och uppfostringsuppgifter i en grupp, utan det kan
också finnas färre. En grupp kan bestå av
endast en person i uppfostringsuppgifter och fyra barn. Enligt utredning
till utskottet hindrar inte bestämmelsen om gruppstorlek
verksamheten i enheter där man utgår från
principen att inte arbeta i fasta barngrupper utan i smågrupper
som kan växla från dag till dag och beroende på den
aktuella situationen.
Den som ordnar verksamheten ska se till att barnets välfärd
och bästa alltid går först när
man bildar grupperna. Arrangören ska till exempel bedöma
om barnet kan dra nytta av växlande grupper eller om det
passar barnets person, ålder eller utveckling bättre
med en fast barngrupp där omsättningen av barn
och vuxna inte är så stor.
Liksom i dag ska det sörjas för att relationstalet
mellan barn och vuxna följs. I växlande grupper
kan man göra som tidigare, men bestämmelsen betyder
att man inte kan ha grupper som överskrider bestämmelserna.
Trots den största gruppstorleken kan barnen också i
fortsättningen delta till exempel i daghemmets gemensamma
evenemang, bland annat i utflykter.
Under sakkunnigutfrågningen framfördes det en
oro över att olika utvecklingsriktningar som anammats inom
dagvården äventyras genom den nya lagstiftningen
och dess harmoniseringssträvanden. Utskottet ser det som
ytterst viktigt att reformen av småbarnspedagogiken inte
heller i framtiden leder till stelnade verksamhetsformer eller hinder
för försöksverksamhet eller att den inte
grundlöst försvårar verksamheten för
daghem som under etablerade former tillämpar en särskild
uppfostringsprincip eller pedagogik.
Gruppstorleken och lokalerna
Enligt utredning från undervisnings- och kulturministeriet är
syftet med bestämmelsen om gruppstorlek att förebygga
situationer där man ökar en barngrupps storlek
genom att höja antalet personer i vård- och uppfostringsuppgifter.
I situationer där någon maxstorlek inte fastställts har
man ofta utökat gruppen med en vuxen och ett motsvarande
antal barn. Vid ökningen av antalet barn och vuxna beaktas
dock inte alltid lokalerna. Barnet kan utsättas för
buller, stress, trötthet och en stor mängd relationer
för växelverkan utan att dess behov av individuell
fostran, undervisning och vård tillgodoses. Utskottet föreslår
i detaljmotiven ett tillägg till lagförslaget
med anledning av detta.
Enligt inkommen utredning syftar propositionen till att precisera
bestämmelserna om miljön för småbarnspedagogiken.
Miljön för småbarnspedagogik ska med
beaktande av barnets ålder och utveckling vara utvecklande
och främja inlärning samt vara hälsosam
och trygg. Dessutom förutsätts att lokalerna och
redskapen för verksamheten ska vara ändamålsenliga
och att också tillgängligheten ska beaktas. Miljön
för småbarnspedagogik ska ses ur fler synvinklar än
i den gällande bestämmelsen. Vidare fogas det
till lagen en bestämmelse om tillräckliga och ändamålsenliga
lokaler och redskap. Miljön för småbarnspedagogiken
omfattar den byggda miljön, dvs. lokalerna i verksamhetsenheten
och den övriga närmiljön, såsom
gården. Den omfattar både den fysiska omgivningen
och till exempel den psykiska och sociala miljön. Det innebär
att t.ex. förebyggande av mobbning och ingripande i mobbning är
en del av en utvecklande miljö som främjar inlärning
och är hälsosam och trygg. I redskapen för
verksamheten ingår t.ex. olika lek- och motionsredskap.
Utskottet betonar att lokalerna måste vara tillräckligt
stora, hälsosamma och fungerande, eftersom det är
ytterst viktigt för barnets välfärd och
utveckling. Utskottet påpekar att förekomsten
av fukt- och mögelskador i skolor och daghem är
12—18 procent av byggnadernas våningsyta, enligt
revisionsutskottets betänkande om fukt- och mögelproblem
i byggnader (ReUB 1/2013 rd).
I de skadade skolorna och daghemmen utnyttjas lokalerna av 172 000—259
200 personer. Utskottet ser det som nödvändigt
att barnens välfärd ställs i första
rummet och att i synnerhet daghemmens inomhusluftproblem åtgärdas
effektivt.
Vikten av motion och rörelse
Barn har rätt till möjligheter att röra
på sig. Undersökningar visar att det roligaste
barnen vet är att leka och röra på sig.
Utskottet ser det som viktigt att propositionen tar upp lek och
rörelse som ett mål för småbarnspedagogiken
(2 a §) och att ämnet även behandlas
i bestämmelsen om samarbetsplikt (11 e §). Målet är
att ge barnet möjlighet till positiva erfarenheter genom
pedagogisk verksamhet som bygger på lek och rörelse.
Utskottet inskärper att människan tillägnar sig
förutsättningarna för ett liv i rörelse
mycket tidigt. Enligt undersökningar börjar utvecklingen
mot en fysiskt aktiv eller passiv livsstil redan i den tidiga barndomen.
Småbarnspedagogiken kan möjliggöra och
uppmuntra barnet till aktivitet och rörelse och vid sidan
av hemmet och övriga aktörer ge barnet viktiga
färdigheter som är till gagn längre fram
i livet. Att tillfredsställa detta grundläggande
behov hos barnet kräver förutom en lämplig
fysisk verksamhetsmiljö också kompetenta vuxna
i omgivningen. Den småbarnspedagogiska utbildningen måste
lyfta fram vikten av motion och rörelse.
Den fortsatta beredningen av lagstiftningen om småbarnsfostran
Utskottet har ovan i flera sammanhang tagit upp den fortsatta
beredningen av lagen om småbarnspedagogik. Innan reformens
andra steg genomförs är det viktigt att undervisnings-
och kulturministeriet och den kommande regeringen noggrant analyserar
de samhälleliga målen och innehållet
i lagstiftningen så att småbarnspedagogiken verkligen
tillämpar fostringsprinciper som är till barnets
bästa. Utskottet föreslår ett uttalande
om den fortsatta beredningen av reformen och om uppföljningen
av den. (Utskottets förslag till uttalande).
Detaljmotivering
Lagförslag 1
2 a §.
Utskottet menar att syftena enligt paragrafen är välfunna
och täcker småbarnspedagogikens centrala uppgifter
också i ett internationellt perspektiv. Utskottet föreslår
att det till 1 punkten fogas ordet "utveckling",
eftersom uppväxt, utveckling, hälsa och välbefinnande
utgör den helhet som omfattar de centrala elementen i den småbarnspedagogik
lagen syftar till.
5 a §.
Utskottet vill framhålla sambandet mellan bildandet
av grupper och planeringen och användningen av lokalerna.
Grupperna och deras storlek och placering i tillgängliga
lokaler påverkar i hög grad barnens inlärning,
trivsel och allmänna välbefinnande. Lösningarna
ska stödja de föreskrivna syftena med småbarnspedagogiken. Utskottet
föreslår att en mening om detta fogas till början
av paragrafen.
7 a §.
I paragrafen konstateras att målen för barnets
utveckling och inlärning och åtgärderna
för att uppnå målen ska skrivas in i
barnets individuella plan för småbarnspedagogik.
Enligt utredning till utskottet är risken med detta att
det som kommer att bedömas är hur enskilda barn
utvecklas och lär sig i olika takt i stället för
att fokus läggs på att småbarnspedagogiken
genomförs så högklassigt som möjligt.
Utskottet föreslår en ändring som understryker
stödet för barnets utveckling, lärande
och välbefinnande.
9 §.
Utskottet föreslår en teknisk ändring
i 2 mom. Med uttrycket "grunderna för
småbarnspedagogik" avses "grunderna för
planen för småbarnpedagogik".
9 a §.
Enligt inkommen utredning ger ett styrsystem som endast lägger
de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik och
där man gör upp en individuell plan för
småbarnspedagogik för barn i daghem och familjedagvård
inte tillräcklig styrning av det lokala arbetet och säkerställer
inte en jämlik tillgång till och kvalitet på småbarnspedagogiken.
Lokala småbarnspedagogiska planer gör verksamheten mer
målinriktad och transparent och utgör ett redskap
för den lokala styrningen och utvecklingen. De lokala planerna
bör bland annat fastställa formerna för
samarbetet mellan dem som deltar i småbarnspedagogiken
samt principerna för hur man ska ge stöd åt
och beakta barn med olika bakgrunder. Den lokala småbarnspedagogiska
planen kan också utgöra underlag för
den utvärdering av småbarnspedagogiken och dess målutfall
som avses i 9 b §. Eftersom många kommuner och
privata daghem redan i dag har gjort upp lokala planer för
småbarnspedagogiken kan uppgiften inte anses vara helt
ny. Utskottet föreslår att det i 1 mom. skrivs
föreskrivs om skyldighet att göra upp en lokal
plan för småbarnspedagogik.
9 b §.
Utskottet betonar att syftet med utvärderingen av småbarnspedagogiken är
att trygga att ändamålet med denna lag uppfylls,
stödja utvecklandet av småbarnspedagogiken och
främja förutsättningarna för
barnets välbefinnande, utveckling och inlärning.
Utskottet föreslår att det till 1 mom. fogas ett
omnämnande om välbefinnande.
11 e §.
Enligt en sakkunnigutredning görs som bäst
en reform av socialvårdslagen, varför utskottet
föreslår en teknisk ändring.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Enligt utredning till utskottet kommer införandet av
den nya individuella planen för småbarnspedagogik
att ske vid en tidpunkt som närmare bestäms av
Utbildningsstyrelsen, dock senast den 1 augusti 2017. Utbildningsstyrelsen
ska göra upp grunderna för planen för
småbarnspedagogik så att kommunerna och andra
aktörer får tillräckligt med tid att göra
upp planer som följer de nya riksomfattande grunderna.
Utskottet föreslår med anledning av detta ett
tilläggtill ikraftträdandebestämmelsen.
Lokala och individuella planer som gjorts upp innan lagen träder
i kraft kan följas tills Utbildningsstyrelsen bestämmer
om grunderna för planen för småbarnspedagogik
enligt den föreslagna lagen och om införande av
sådana individuella och lokala planer för småbarnspedagogik
som följer dessa grunder.
Lagförslag 2
1 §. Verksamhetsområde.
Regeringen föreslår att det till 1—4 § i
lagen om utbildningsstyrelsen fogas bestämmelser om Utbildningsstyrelsens
uppgifter inom småbarnspedagogiken. Trots att uppgiftsområdet är
omfattande och viktigt är dess andel, även med
beaktande av de föreslagna tilläggsresurserna,
med hänsyn till Utbildningsstyrelsens samlade verksamhet
och uppgifter inte särskilt stor. Utskottet föreslår därför
att det i de paragrafer som föreslås bli ändrade
skrivs "utbildning" först och därefter "småbarnspedagogik".
Vidare föreslår utskottet att 1 mom. ändras
så att "undervisningsministeriet" ersätts
med "undervisnings- och kulturministeriet" och "undervisningsväsendet" med "utbildningen".
2 §. Uppgifter.
Med hänvisning till det som konstaterats i fråga
om 1 § föreslår utskottet att motsvarande ändringar
görs i paragrafens 1 mom.
3 §. Direktion.
Med hänvisning till det som konstaterats i fråga
om 1 § föreslår utskottet att motsvarande ändringar
görs i denna paragraf.
4 §. Organisation.
Med hänvisning till det som konstaterats i fråga
om 1 § föreslår utskottet att motsvarande ändring
görs i paragrafens 1 mom.
Lagförslag 3
1 §. Verksamhetsområde.
Regeringen föreslår att Nationella centret
för utbildningsutvärdering som ny uppgift får
utvärdering av småbarnspedagogik. Utskottet hänvisar
till det som sägs ovan gällande lagförslag
2 och föreslår att 1 mom. ändras
så att det återger utbildningsutvärderingens
omfattning i förhållande till utvärderingen
av småbarnspedagogiken.
2 §. Uppgifter.
Med hänvisning till det som konstaterats i fråga
om 1 § föreslår utskottet att motsvarande ändringar
görs i paragrafens 1 och 4 punkt.