Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Allmänt

Utskottet understryker att Finlands Akademi har en central och etablerad ställning inom finländsk forskning och innovation och i att rikta och utveckla vetenskapen och forskningen. Den har fått en allt starkare roll som forskningsfinansiär och aktör i det nationella och internationella vetenskapliga och vetenskapspolitiska samarbetet. Akademin har lyckats mycket bra i sin uppgift och genom de föreslagna ändringarna vill man nu framför allt backa upp Akademins vetenskaps- och forskningspolitiska ställning och bädda för ett så framgångsrikt samarbete som möjligt mellan olika parter i vetenskaps- och forskningssektorn.

Ett av syftena med propositionen är att harmonisera författningarna om Finlands Akademi med bestämmelserna i grundlagen. I Akademin är utövningen av offentlig makt i första hand förknippad med styrelsens, de vetenskapliga forskningsrådens och generaldirektörens beslutsfattande. Därför föreslås det grundläggande bestämmelser om dessa organ i lagen. Hittills har det huvudsakligen föreskrivits om dem i förordning. I materiellt hänseende kommer bestämmelserna i allt väsentligt att vara precis som förut. I lagen föreslås också noggrant avgränsade och exakta bestämmelser om vilka frågor det går att lagstifta om genom förordning av statsrådet och om vilka frågor det dessutom går att bestämma i instruktion.

Propositionen avser att stärka Akademins styrelse och styrelsens ställning i den strategiska styrningen av Akademin och den vägen också Akademins roll i att utforma vetenskapspolitiken. För styrelsens vidkommande föreslås det att Akademins generaldirektör inte längre ska vara ordförande utan medlem och att det ska finnas tre i stället för två s.k. utomstående medlemmar i styrelsen.

Utskottet konstaterar att de förslag till ändringar som regeringen vill införa av hänsyn till grundlagen är motiverade och att ändringarna i styrelsens sammansättning och generaldirektörens ställning harmonierar med omstruktureringen av universitetens styrelser i den nya universitetslagen (). Ändringen i Akademins uppgifter och styrelsens sammansättning ger bättre möjligheter att samordna vetenskapspolitiken på akademinivå och i relation till universiteten och uppmuntrar till tvärvetenskapligt och brett forskningssamarbete mellan olika aktörer.

Tjänster som ska flyttas över till universiteten

Regeringen föreslår att Akademin ska gå in och finansiera forskaranställningar med benämningen akademiprofessor och akademiforskare i stället för forskartjänster och att tjänsteinnehavarna ska stå i arbetsavtalsförhållande till det behöriga universitetet eller någon annan organisation som bedriver forskning. Ansöknings- och urvalsprocesserna för forskaranställningar ska precis som uppgiftsbeskrivningarna stå kvar oförändrade. Övergången till den nya typen av tjänster ska tryggas för dem som i övergångsfasen innehar en forskartjänst.

Sakkunniga som utskottet har hört har levererat en bredsida mot den föreslagna ändringen i anställningsförhållande. På grund av kritiken har utskottet särskilt aktivt och grundligt satt sig in i vad den föreslagna ändringen betyder för den akademifinansierade spetsforskning i landet. Utskottets största bekymmer har varit vilken effekt ändringen får för forskningens oberoende och forskarnas akademiska frihet, som en forskartjänst vid akademin hittills har varit den främsta garantin för. Våren 2009 antogs en omfattande reform av universitetslagen som betydde stora förändringar i akademiforskarnas verksamhetsfält i praktiken. Utskottet har fått lov att väga in också den förändringen i sin bedömning.

Reformen av universitetslagen ändrar på universitetens juridiska ställning så till vida att de efter det att lagen trätt ikraft i början av 2010 inte längre hör till den statliga organisationen. Universitetens personal i tjänsteförhållande övergår till arbetsavtalsförhållande. Med hänsyn till att merparten av innehavarna av forskningstjänster, akademiprofessorerna och akademiforskarna vid Finlands Akademi arbetar inom universiteten anser regeringen det lämpligt att ändringarna också beaktas i Akademins forskarsystem.

Utskottet poängterar att den nya universitetslagen ger universiteten större handlingsfrihet och ekonomisk autonomi. Syftet är att se över förvaltningen, göra personalpolitiken mer flexibel och aktivera universiteten att förbättra sina långsiktiga strategier och den vägen att profilera sig. Reformen ger universiteten en chans att utvecklas på det sätt som dagens situation kräver och att gå i bräschen för den högsta undervisningen, vetenskapliga forskningen och konstnärliga verksamheten. Den föreslagna överföringen av akademitjänster till universiteten bör ses som en naturlig fortsättning på universitetsreformen och som ett uttryck för det fortsatta förtroende för de självständiga universiteten som den breda universitetsreformen har visat. Om forskartjänsterna fortsatt ska vara administrativt separata från de självständiga universiteten, står det klart i konflikt med grundidén med universitetsreformen. Att stödja spetsforskningen på alla tänkbara sätt ligger också i framtiden i allra högsta grad i universitetens intresse, inskärper utskottet. Därför kan man inte i princip utgå från att universiteten till följd av reformen skulle försämra forskarnas arbetsförhållanden. För ett fortsatt smidigt samarbete mellan Finlands Akademi och universiteten är det nödvändigt att reformerna genomförs samtidigt.

Reformkritikerna har uttalat sina farhågor för att enskilda akademiprofessorers och akademiforskares forskningsfrihet eventuellt begränsas mer när de går över i arbetsavtalsförhållande till universiteten. Den administrativa självständighet som en akademitjänst garanterat har inneburit frihet att helt koncentrera sig på spetsforskningen inom ett område. Det har inte varit möjligt för att pådyvla forskarna extra undervisningsskyldigheter eller andra extra uppgifter. Utskottet tar kritiken på stort allvar. Reformen får inte betyda att den akademifinansierade spetsforskningen i vårt land drabbas av ökad administration eller allt mer omfattande undervisningsskyldigheter. Det måste garanteras att akademiprofessorerna och akademiforskarna har sin frihet för vetenskapligt arbete och forskning både i teorin och i praktiken. Det ska säkras genom villkorade beslut om Akademins finansiering. Utskottet föreslår att 9 § i propositionen kompletteras med bestämmelser som stärker akademiprofessorernas och akademiforskarnas oberoende ställning och forskarfrihet.

Utskottet bedömer att universitetsreformen i praktiken innebär att det nuvarande tjänstebaserade systemet med akademiforskare inte kan fortsätta utan problem. Olikheterna i anställningsförhållanden skapar problem uttryckligen för forskarna och för forskarkarriärens kontinuitet. Om nuvarande praxis får fortsätta betyder det tidsbestämda anställningar för de spetsforskare som befinner sig i sin potentiellt mest produktiva fas. En övergång från en universitetsanställning till en akademitjänst av nuvarande slag förutsätter att anställningen avbryts, även om meningen är att fortsätta som spetsforskare vid samma universitet. I praktiken har forskare inga garantier för en ny anställning när den tidsbestämda akademiforskartjänsten upphör. Utskottet understryker kraftfullt att forskarkarriärerna måste utvecklas. I sitt betänkande om reformen av universitetslagen (KuUB 5/2009 rd — RP 7/2009 rd) framhåller utskottet att universiteten i framtiden är tvungna att ge större akt på de lagliga grunderna för visstidsanställningar. Målet bör vara att rejält minska andelen visstidsanställningar av alla anställningar. Enhetliga anställningar hos en och samma arbetsgivare gynnar klart en långsiktig och framgångsrik forskarkarriär. Genom att stå i anställningsförhållande till universitetet får medlemmarna av universitetssamfundet också en möjlighet att delta i besluten om universitetet. Att flytta som akademiforskare från ett universitet till ett annat kommer fortfarande att vara ett särskilt problem i forskarkarriären. Det är nödvändigt att försöka ingå avtal om lösningar som tillfredsställer båda forskarna och universiteten.

Vid utfrågningen av sakkunniga uttalades det också en viss oro över att det nuvarande flexibla vikariesystemet kan komma att skrotas genom reformen. Systemet har fungerat så att de forskare som varit de bästa sökandena men som inte fått någon tjänst har kunnat få ett tjänsteförordnande för viss tid om den ordinarie tjänsteinnehavaren har avgått mitt under tjänsteperioden. Systemet kan inte fortsätta som sådant, men enligt propositionen kan Akademin inom ramen för sin bevillningsfullmakt besluta internt om sådana ändringar i vikariesystemet som tar till vara de positiva aspekterna av det nuvarande systemet. Det är ytterst viktigt att vi har kvar ett system som det nuvarande vikariesystemet också efter den föreslagna reformen för att Akademins anslag ska kunna utnyttjas fullt ut för att främja vetenskap och forskning.

Den aktuella reformen har en stor betydelse för utvecklingen av vetenskapen och forskningen i Finland. Reformen och dess konsekvenser bör följas upp ur många olika synvinklar. Utskottet föreslår ett uttalande om saken (Utskottets förslag till uttalande).