Motivering

De finländska universiteten är verksamma inom det europeiska universitets- och forskningsområdet. För att bibehålla internationell konkurrenskraft och kunna ordna internationell finansiering för verksamheten måste universiteten kunna delta i det internationella samarbetet som spänner över en rad olika områden. Utskottet omfattar regeringens uppfattning om att utnyttjande av utbildnings- och forskningstjänster i internationellt och kommersiellt syfte är en väsentlig fråga då det gäller att stärka universitetens genomslagskraft i samhället. Det kommersiella utnyttjandet av universitetens forskningsresultat och den ökade samverkan med det övriga samhället som föreskrivs i universitetslagen kan vara framgångsrika om universitetens forskningsresultat och resultat från den konstnärliga verksamheten omvandlas till sådana produkter och sådan affärsverksamhet som kan utnyttjas i kommersiellt syfte.

Universiteten har framfört önskan om större ekonomisk autonomi. Genom propositionen är det nu möjligt att förbättra de ekonomiska verksamhetsbetingelserna. I budgetpropositionen för 2005 har avsatts 270 000 euro för att universiteten kan skaffa aktier i bolag som har grundats för det ovan nämnda ändamålet. I det rådande läget är den flexibilitet som föreslås i propositionen ändamålsenlig. Å andra sidan begränsar grundlagen möjligheterna till en betydande ökning av den ekonomiska autonomin. Utskottet anser att det är viktigt att se till att den offentliga grundforskningens och undervisningens ställning kvarstår oförändrad även efter reformen.

Universiteten har konstaterat att bristande ekonomisk självstyrelse försvårar deras framgång i fråga om universitetens kärnuppgifter. Till dessa hör bland annat att främja den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning samt att fungera som konkurrenskraftiga medlemmar i det globala universitetssamfundet. Med tanke på det finländska samhället är det nödvändigt att universiteten även framöver kan erbjuda jämlika utbildningstjänster och att de kan fungera som motorer för överföring av innovation, vilket är viktigt med tanke på den regionala utvecklingen.

Avsikten med propositionen är att universiteten antingen ensamma eller tillsammans med andra kan grunda aktiebolag för att i kommersiellt syfte kunna utnyttja forskningsresultat och resultat från den konstnärliga verksamheten både i hemlandet och internationellt. Inkomsterna från verksamheten ska styras direkt till universiteten i enlighet med det som årligen bestäms i budgeten. Utskottet anser att det är positivt att universiteten får större möjligheter än hittills att avskilja delar av den avgiftsbelagda serviceverksamheten från den övriga verksamhet och ändra delarna till helheter i bolagsform.

Trots att universitetens karaktär inom ekonomiförvaltningen som statens räkenskapsverk är fungerande och välmotiverad i ett system där statens finansiering som ägare är mycket viktig, är det möjligt att genom att öka universitetens ekonomiska rörlighet öka också deras förutsättningar att hand om sin grunduppgift och samtidigt nå framgång i den internationella konkurrensen.

Möjligheten att grunda aktiebolag är också en utmaning för universiteten med tanke på styrningen av ekonomiförvaltningen. Det nya systemet förutsätter att universiteten på ett ändamålsenligt sätt sköter utövandet av statens delägarrätt i universitetsbolagen och ansvarar för ägarpolitiken. Detta förutsätter att det finns beredskap att utarbeta och analysera planerna för affärsverksamheten och företagens ekonomiska rapportering samt sörja för riskhanteringen i anslutning till affärsverksamheten och ändamålsenligheten av kontaktytan mellan universitetsbolagens verksamhet och den verksamhet universiteten bedriver i form av ämbetsverk och inrättningar. Effektiviseringen av universitetens egen interna kontroll är ytterst viktigt med tanke på denna reform, men utskottet poängterar också undervisningsministeriets roll som ledare och övervakare av affärsverksamheten. Utskottet poängterar att befogenheten för självständigt utövande av statens aktieägarmakt förutsätter att universiteten på ett ändamålsenligt sätt ordnar riskhanteringen i anslutning till verksamheten och har beredskap för att sköta affärsverksamheten.

Från universitetshåll har det upplevts som ett missförhållande att både Helsingfors universitet och Åbo Akademi på grund av historiska orsaker äger fonder, medan andra universitet inte har möjlighet till detta. Detta har konstaterats medföra ekonomisk ojämlikhet universiteten emellan.

Kulturutskottet anser det nödvändigt att lagreformens konsekvenser följs upp och åtgärder vidtas vid behov.

Donationer till universitet.

Enligt 57 § i inkomstskattelagen är en donation som görs till ett finskt universitet avdragbar vid beskattningen om donationen uppgår till högst 25 000 euro. Utskottet påpekar att ett dylikt maximibelopp inte har fastslagits för en motsvarande donation som ges för att slå vakt om det finländska kulturarvet. Utskottet anser att man bör utreda vilka möjligheter det finns för att skatteavdragets övre gräns gällande donationer som görs för att främja konst och vetenskap ska avskaffas.