Motivering
Allmänt
Syftet med regeringens proposition är att se över bestämmelserna
om examensutbildningen för poliser. Grundexamen inom polisbranschen
blir i fortsättningen en yrkeshögskoleexamen och påbyggnadsexamen
en högre yrkeshögskoleexamen. Dessutom vill man
se över de rättigheter och skyldigheter samt studiesociala
förmåner de studerande har under studietiden.
Dessa förmåner ska harmoniseras med de förmåner
de studerande vid andra yrkeshögskolor har.
Kulturutskottet anser det viktigt att bestämmelserna
om de examina som avläggs vid Polisyrkeshögskolan
ses över. Kraven på polisens kompetens har hela
tiden ökat. Många slags förväntningar
ställs i allt större utsträckning på polisen
inte enbart i internationella och nationella, utan också i
lokala sammanhang. Arbetsfältet är brett och det
ska vara möjligt att ge de studerande inom examensutbildningen
mångsidiga färdigheter. Eftersom det krävs
allt mer gedigen och högstående kompetens av polisen, är
det enligt kulturutskottet viktigt att omarbeta polisutbildningen
som helhet och göra den till en utbildning på högre
nivå. En ny form av utbildning gör det möjligt
för polisorganisationen att producera bättre service.
Polisyrkeshögskolan ska enligt propositionen höra
till inrikesministeriets ansvarsområde och lyda under Polisstyrelsen.
Den ska ingå i den gemensamma ansökan till högskolorna.
Enligt kulturutskottet är det dock viktigt att utgå från
att de yrkeshögskoleexamina som avläggs vid högskolan
till sitt innehåll och sin omfattning ska vara jämförbara
med de examina som avläggs vid de yrkeshögskolor
som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.
Många av de föreslagna bestämmelserna
motsvarar i praktiken bestämmelserna i yrkeshögskolelagen.
Underskottet framhåller att de ökade kompetenskraven
förutsätter att utbildningens innehåll ändras.
Detta kräver i sin tur att kompetensen hos Polisyrkeshögskolans
personal utvecklas, att tonvikten i allt högre utsträckning
läggs vid internationalisering, att forsknings- och utvecklingsverksamheten
utökas, att reformen utvärderas systematiskt och
att tillräckliga resurser avsätts för
genomförandet av reformen. Det framgår inte av
regeringens proposition varifrån resurserna till läroplansarbetet,
personalutvecklingen, den allt större internationaliseringen
och den utökade forsknings- och utvecklingsverksamheten
ska tas.
Att garantera medborgarnas säkerhet och bekämpa
och utreda brott hör till statens centrala funktioner.
Därför bör staten också sköta
polisutbildningen så, att dessa uppgifter sköts
på ett adekvat sätt. Utskottet påminner
om att Polisyrkeshögskolan utbildar experter för
ett högspecialiserat yrke. Därför bör
också särdragen hos dessa uppgifter beaktas i
den lagstiftning som gäller Polisyrkeshögskolan.
Polisyrkeshögskolans uppgifter
I detaljmotiveringen till regeringens proposition (2 § i
det första lagförslaget) konstateras det att den
primära uppgiften för Polisyrkeshögskolan är
att ge dem som är på väg in i polisbranschen grundutbildning
och dem som arbetar som förmän inom polisväsendet
ledarutbildning. Även om denna primära uppgift
kan anses ingå i det första lagförslagets
2 § 1 mom. 1 punkt, anser kulturutskottet att den bör
nämnas i 2 §. Utskottet föreslår
därför att förvaltningsutskottet inför ett
explicit omnämnande av den egentliga polisutbildningen
i momentet.
I detaljmotiveringen konstateras vidare att Polisyrkeshögskolan
vid behov också ska erbjuda personer som arbetar vid andra
myndigheter med ansvar för den inre säkerheten
högskoleutbildning. Polisyrkeshögskolans utbildningsområde är
därmed inte begränsat till enbart polisbranschen,
utan yrkeshögskolan kan också erbjuda utbildning
som leder till högskoleexamen för personer som
arbetar vid andra myndigheter inom området för
inre säkerhet. Bestämmelser om de examina som
kan avläggas vid Polisyrkeshögskolan och om examensbenämningarna
utfärdas genom förordning av statsrådet.
Utskottet har erfarit att man befarar att utbildningen vid Polisyrkeshögskolan
ska överlappa och börja konkurrera med annan yrkeshögskoleutbildning inom
säkerhetssektorn. Utskottet konstaterar att Polisyrkeshögskolans
huvudsakliga uppgift naturligtvis fortfarande ska vara att ge poliser
examensutbildning inom polisbranschen. Utifrån en utredning
understöder utskottet emellertid regeringens förslag
att Polisyrkeshögskolan ska kunna erbjuda även
andra studerande än enbart polisstuderande examensutbildning
inom sektorn för inre säkerhet. Utskottet anser
det vara nödvändigt med en flexibel reglering även
med tanke på bl.a. behovet av utbildningsexport. Det är viktigt
att det inte uppstår överlappningar. Utskottet
anser det dock inte vara sannolikt att en sådan situation
uppkommer. Alla de yrkeshögskolor som erbjuder utbildning
inom säkerhetssektorn har också sin egen specialkompetens inom
denna sektor, vilket i praktiken gör att någon
konkurrens inte råder.
Behörighet för studier
I regeringens proposition har man vid bedömningen av
behörighetskraven utgått från att eftersom
nivån på grundexamen för polis ska höjas
till yrkeshögskolenivå, ska också kraven
på grundutbildningen höjas en aning. Kulturutskottet
konstaterar att bestämmelsen inte överensstämmer
med bestämmelserna i yrkeshögskolelagen, som riksdagen
antog i våras (KuUB 3/2013 rd —RP
44/2012 rd). Regeringen föreslog en ändring
i de gällande behörighetskraven för yrkeshögskolestudier
som skulle ha inneburit att fullgörande av gymnasiets lärokurs
inte längre skulle ha lett till behörighet för
yrkeshögskolestudier. Kulturutskottet föreslog
att ändringen skulle förkastas, och riksdagen
beslutade omfatta kulturutskottets förslag. Det är
viktigt att lagförslaget i detta avseende ändras
så att det motsvarar kraven på grundutbildning
enligt yrkeshögskolelagen så att fullgörande
av gymnasiets lärokurs blir ett alternativ till studentexamen
också i fråga om behörighetskraven för
de studier som leder till examen från Polisyrkeshögskolan.
Enligt utskottet kan den behörighet som fullgörande
av gymnasiets lärokurs ger för studierna också ge
en bredare rekryteringsbas till polisutbildningen. Därför
föreslår utskottet att förvaltningsutskottet ändrar
22 § 1 punkten i det första lagförslaget
så att det motsvarar den allmänna yrkeshögskolelagen.
Studiesociala förmåner och polisutbildningens
särart
Regeringen föreslår att de studiesociala förmånerna
för studerandena vid Polisyrkeshögskolan ses över.
Enligt propositionen är syftet att harmonisera dessa förmåner
med förmånerna för examensstuderandena
vid de yrkeshögskolor som hör till undervisnings-
och kulturministeriets ansvarsområde. Det är meningen
att detta ska ge staten inbesparingar totalt sett.
De studiesociala förmåner som Polisyrkeshögskolan
ordnar för en polisaspirant som avlägger grundexamen
för polis är för närvarande dagpenning
för polisaspiranter samt avgiftsfria måltider
och avgiftsfri inkvartering och hälsovård. Som
studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994)
kan en polisaspirant få studiepenning som betalas till
personer som studerar vid andra läroanstalter än
högskolor, och under vissa förutsättningar
bostadstillägg samt statsborgen för studielån.
Efter de föreslagna ändringarna av bestämmelserna
får studeranden under det första läsåret
sådant studiestöd och måltidsstöd
enligt lagen om studiestöd som beviljas för högskolestudier.
Under det andra studieåret utför studeranden avlönad
praktik och får lön enligt tjänstekollektivavtalet,
och är inte berättigad till studiestöd.
Under det tredje läsåret får studeranden på nytt
studiestöd och måltidsstöd för
högskolestuderande enligt lagen om studiestöd.
Kulturutskottet anser att det i och för sig är rätt
att de studiesociala förmånerna ska vara så lika
som möjligt för de som är på samma
utbildningsnivå och studerar inom motsvarande utbildningar.
Polisutbildningen kommer trots det fortfarande att avvika från
utbildningen vid de övriga yrkeshögskolorna i
många viktiga avseenden. Detta är oundvikligt
eftersom polisutbildningen karakteriseras av dess koppling till uppgifter
som sammanhänger med säkerheten. Det bör
också beaktas att en regeringsproposition som gäller ändring
av lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet (RP
92/2013 rd) är under behandling i riksdagen
och att det i den föreslås att de studiesociala
förmånerna för personer som omfattas
av utbildning i den branschen föreslås bli harmoniserade
med de studiesociala förmånerna för personer
som studerar vid Försvarshögskolan. Kulturutskottet
anser att det vore naturligt och riktigt att jämföra
polisutbildningen med utbildningen inom dessa två branscher
på grund av deras särskilda karaktär.
Kulturutskottet anser att den aktuella propositionen är
problematisk i detta avseende. Den beaktar inte i tillräcklig
utsträckning de konsekvenser slopandet av de studiesociala
förmånerna kommer att ha, bl.a. hur det påverkar
intresset för utbildningen eller bidrar till förlängda
studietider när arbete kombineras med studier. Utskottet
har erfarit att slopandet av de studiesociala förmånerna
på många håll i landet utgör
ett oöverstigligt hinder för åtskilliga
sökande med familj. Många äldre som har
bytt bransch skulle inte ha kunnat inleda sina studier utan avgiftsfri
inkvartering. Ändringen kan då leda till att medelåldern
för de som inleder sina studier sjunker från den
nuvarande. Samtidigt går man i polisutbildningen miste
om den allmänna livserfarenhet och mognad som måste
anses viktig för att polisarbetet ska kunna skötas
med framgång. Möjligheterna för de studerande
att arbeta vid sidan av studierna avviker också från
de som gäller för andra yrkeshögskolestuderande.
Med hänvisning till det som sagts ovan anser kulturutskottet
det vara nödvändigt att förvaltningsutskottet
utreder de totala konsekvenserna av att ändra de studiesociala
förmånerna med tanke på intresset för
polisutbildningen och samtidigt tar ställning till om ändringen är ändamålsenlig
för säkerhetsutbildningen som helhet i dess egenskap
av statlig kärnverksamhet. Det har också uttryckts
farhågor om att utrustningen inte längre kommer
att vara avgiftsfri om inte inkvarteringen är det. Utskottet
anser det vara beklagligt att det inte framgår av motiven
till propositionen hur utrustningsförmånen i fortsättningen
ska kunna bibehållas på ett adekvat sätt.
Gemensamt datalager
Vid utfrågningen av sakkunniga har det föreslagits
att lagen ska ålägga Polisyrkeshögskolan
att införa uppgifter om mottagna studieplatser och avlagda
examina i högskolornas datalager. Enligt 6 a § i
lagen om antagningsregistret, högskolornas riksomfattande
datalager och studentexamensregistret, som träder i kraft
vid ingången av 2014, är syftet med datalagret
att samla uppgifter för användning av högskolornas
gemensamma antagningssystem.
Det är inte meningen att Polisyrkeshögskolan skulle
vara med i den gemensamma antagningen efter den aktuella reformen.
Därför anser kulturutskottet inte att det är
nödvändigt med en anslutning till det gemensamma
datalagret.
Uudistuksen seuranta
Uppföljning av reformen