Motivering

Allmänt

Regeringen utfäster sig i sitt program att sörja för att utbildning, kompetens och forskning får tillräcklig finansiering. Finland siktar mot den internationella toppen när det gäller såväl yrkeskunskap och högskoleutbildning som forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Utskottet understryker att ur samhällssynpunkt är utbildning framför allt en investering i framtiden. I ekonomiskt instabila tider är det särskilt viktigt att värna om utbildning och kompetens.

Utbildningen måste läggas upp med barnets bästa för ögonen, inskärper utskottet. Utskottet har tidigare framhållit (bl.a. KuUU 3/2010 rd —SRR 9/2009 rd) att det ska finnas en koppling mellan förskola och grundläggande utbildning så att de tillsammans bildar en väg för inlärning och växande. Därför är det mycket välkommet att beredningen av lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster och förvaltningen och styrningen av de här sektorerna överförs från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet.

I linje med regeringsprogrammet kommer man under ramperioden att stärka världens bästa grundskola som garant för jämlika möjligheter. Utskottet noterar med tillfredsställelse av kvaliteten på förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten och den grundläggande konstundervisningen ska förbättras under ramperioden. Att minska gruppstorlekarna i den grundläggande utbildningen och utöka elevvården hör till de angelägnaste åtgärderna i detta sammanhang. Genom nationella kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen kan vi se till att undervisningen håller hög kvalitet och att utbudet är varierat. Utskottet har i ett tidigare sammanhang påpekat att rent konkret garanteras kvaliteten genom bl.a. närskoleprincipen enligt lagen om grundläggande utbildning, lämpliga undervisningsgrupper, samordnade läroplaner och likabehandling av eleverna (KuUU 3/2010 rd — SRR 9/2009 rd).

Utskottet välkomnar den samhällsgaranti som utlovas i regeringsprogrammet. Enligt redogörelsen kommer den att genomföras fullt ut 2013. Garantin innebär att alla unga under 25 år och alla nyutexaminerade unga under 30 år ska erbjudas en arbets-, praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats senast när de gått tre månader arbetslösa. Anslaget för att genomföra garantin ökas årligen med 60 miljoner euro 2013—2015. Av det årliga påslaget avsätts 30 miljoner euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt särskilda åtgärder inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 2013—2015. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde får under ramperioden 30 miljoner euro årligen för att genomföra samhällsgarantin. Det behövs definitivt större satsningar på elev- och studiehandledning för att samhällsgarantin ska få genomslag, menar utskottet. Samhällsgarantin får draghjälp också av översynen av antagningen av studerande till yrkesutbildning.

Utbildning på andra stadiet

Utskottet instämmer i regeringsprogrammets syn på utbildningen på andra stadiet. I programmet sägs det bl.a. att systemet med utbildning på andra stadiet ger de unga möjlighet att skapa en egen studieväg och att studentexamen och de yrkesinriktade examina ska utvecklas som separata examina. Apropå finansieringen konstaterar regeringen att gymnasiernas finansieringsbas kommer att läggas om så att den tryggar kvaliteten på gymnasieutbildningen och den regionala tillgängligheten även med hjälp av distansstudier när åldersklasserna minskar. I grunderna för gymnasiefinansieringen innefattas resultatbaserad finansiering som premierar för utbildningskvalitet och kvalitetshöjning, t.ex. för att individuella studieresultat har förbättrats och antalet som avbryter sina studier är lågt. Finansieringen av yrkesutbildningen reformeras för att den bättre ska stödja utbildningen av hela åldersklassen, förbättra genomströmningen i utbildningen och möjliggöra en snabbare övergång till arbetslivet. Även de här läroanstalterna premieras för bra kvalitet på utbildningen och kvalitetshöjning.

Det är också utmärkt att det ska bli lättare för ungdomar, invandrare och personer med funktionsnedsättning att delta i läroavtalsutbildning.

Universitet

Den första indexjusteringen av den statliga finansieringen enligt universitetsreformen och det hithörande finansieringssystemet, som trädde i kraft i fjol, har gjorts för 2011. Indexhöjningen sker så att det anslag, med undantag av poster av engångsnatur, som anvisats för universiteten i föregående års budget höjs så att det motsvarar den årliga höjningen av kostnadsnivån enligt universitetsindexet. Universitetsindexets kostnadseffekt för 2012 är 56 miljoner euro, men regeringen har lämnat riksdagen en proposition om ändring av universitetslagen, där indexjusteringen halveras temporärt för 2012. Det är utmärkt att man i rambeslutet har berett sig på att ersätta arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremier vid universiteten till fullt belopp från och med 2012. Dessutom har man i rambeslutet tagit regeringsprogrammet ad notam och för universitetens del beaktat den årliga utgiftsbesparingen på 86,2 miljoner euro fram till 2015. År 2012 är sparbetinget 30 miljoner euro och 2014 realiseras det fullt ut.

Utskottet hänvisar till riksdagens uttalande när universitetslagen antogs, nämligen att universiteten ska tillförsäkras en adekvat basfinansiering för att förbättra utbildningen och forskningen och garantera kvaliteten. Finansieringen måste fördelas mellan de olika vetenskapsområdena på lika villkor. Riksdagen förutsatte också att regeringen följer hur universitetsreformen genomförs och vilka effekter den får och att den lämnar kulturutskottet en utredning om detta vårsessionen 2012. I det sammanhanget kommer utskottet att göra en sammantagen bedömning av läget vid universiteten.

Yrkeshögskolor

Som ett led i omstruktureringen av högskolorna har regeringen beslutat börja förbereda en fullständig överföring av basfinansieringen av yrkeshögskolorna till staten under regeringsperioden. I samma veva blir yrkeshögskolorna självständiga juridiska personer. I rambeslutet har beaktats den i regeringsprogrammet överenskomna utgiftsbesparingen på 51 miljoner euro till följd av omläggningen av yrkeshögskolenätet och finansieringssystemet. Sparbetinget realiseras stegvis med början från 2012 så att besparingen är 2 miljoner euro 2012 och fulla 51 miljoner euro 2015.

Rambeslutets vägval är nödvändigt, men utskottet kommer att gå närmare in på yrkeshögskolesystemet när det blir aktuellt att behandla den hithörande lagstiftningen.

Forskning

Undervisnings- och forskningsfinansieringen måste vara långsiktig och förutsebar. Annars går det inte att uppnå målen för en kvalitativt bättre forskning med ökad genomslagskraft eller förbättra relationstalet studerande/lärare under ramperioden.

Utskottet har ofta påtalat behovet av att stärka forskningsinfrastrukturerna och driva en nationell infrastrukturpolitik. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen som en tillväxtfrämjande åtgärd för att stärka forskningsinfrastrukturen berett sig på en tilläggsfinansiering på 8,5 miljoner euro från och med 2012. Av den summan får undervisnings- och kulturministeriet 4 miljoner euro 2012 och 5 miljoner euro året därpå. Dessutom sänks Finlands Akademis fullmakt enligt regeringens beslut med inemot 12 procent under perioden 2012—2015. Till följd av vissa åtgärder kommer det sammantagna fullmaktsbeloppet att framöver vara konstant mot att tidigare ha varierat från år till år.

Utskottet konstaterar att systemet för forskningsfinansiering bl.a. kommer att utvecklas så att det uppmuntrar högskolorna att specialisera sig på områden som de är bra på.

Studiestöd

Utskottet anser det viktigt att studiestödet indexbinds från och med den 1 september 2014.

Kultur, ungdomar och idrott

Planer finns att under ramperioden förverkliga en lång rad av de mål som riksdagen satte under senaste valperiod i samband med behandlingen av den kulturpolitiska redogörelen (KuUB 11/2010 rd — SRR 4/2010 rd). På agendan står att öka sysselsättningspotentialen inom det kulturella och kreativa facket, öka jämställdheten i tillgången till kulturtjänster och förbättra kulturens samhällsekonomiska effekter. Alla befolknings- och medborgargrupper måste få bättre möjligheter till kulturellt deltagande, framhåller utskottet. Tanken är att lokalt och regionalt förbättra utbudet av och tillgången till kulturtjänster och det kulturella arvet samt främja framväxten av en kulturell mångfald.

En stor del av aktiviteterna på kulturens, ungdomsarbetets och idrottens område finansieras utanför ramen med tippningsvinstmedel. Tippningsvinstmedlen har utvecklats positivt och bidrar till att målen för de här områdena kan nås. Trots det vill utskottet upprepa sitt krav på att de lagfästa statsandelarna även för de här områdena ska finansieras med allmänna budgetmedel. Man bör komma ihåg att konst, kultur och idrott hjälper människor att må bättre och få en bättre livskvalitet, vilket i sin tur minskar kostnaderna för vård och omsorg.

Utskottet noterar att regeringen skurit ner på statsandelarna till museer, teatrar och orkestrar med 10 miljoner euro redan från 2012. Totalt sett har de här statsandelarna ökat mycket kraftigt från 2007 till i fjol, dvs. med ungefär 90 procent. Nästa år minskar statsandelarna till museer med ca 12 procent och till teatrar och orkestrar med ca 6 procent. Om man ser till hela ramperioden är det viktigt att finansieringen till konstinstitutioner är adekvat också i ekonomiskt strama tider, framhåller utskottet.

Det är också angeläget att motionens och idrottens status som en form av basservice befästs under ramperioden med målet att stärka en motionsinriktad livsstil, säkra en jämlik tillgång på tjänster och nå framgångar inom den internationella elitidrotten.

Inom ungdomspolitiken är det fortfarande ett aktivt medborgarskap och en stärkt social identitet som har högsta prioritet. Genom att samhällsgarantin genomförs bibehålls den nuvarande nivån inom verkstadsverksamheten och det uppsökande ungdomsarbetet. Det sparbeting på 6 miljoner euro som regeringsprogrammet ålägger i fråga om ungdomsarbete realiseras genom att omfördela vinstmedel från tippning och penninglotteri mellan förmånstagarna inom ungdomsarbetet. Anslagen bör beviljas med hänsyn till att ungdomsarbetet kommer att få nya uppgifter med att sysselsätta unga, genomföra samhällsgarantin och motarbeta långstidarbetslösheten, menar utskottet. Dessutom är det viktigt att de ändringar i ungdomslagen som trädde i kraft i januari i år blir genomförda. Syftet är att göra det enklare för de unga att få de offentliga tjänster de behöver och effektivisera det tidiga stödet till unga för att hjälpa dem att få tillträde till bl.a. utbildning och arbetsliv.