Motivering
Allmänt.
Målet med regionförvaltningsreformen var att
skapa en regional förvaltning som fungerar medborgar- och
kundorienterat och effektivt och ger resultat. Ett annat mål
var att stärka och öka landskapsförbundens
roll och ställning inom regionutvecklingsarbetet och främja samarbetet
mellan statens regionförvaltning och landskapsförbunden.
I statsrådets redogörelse finns i samlad form
resultaten av aktuella enkäter och framställningar
av utredningsmän om den förvaltningsmodell som
inleddes i början av 2010 samt uppgifter om hur resurserna
har använts och hur resultatmålen har uppnåtts.
I sitt utlåtande om regionförvaltningsreformen
2009 betonade kulturutskottet (KuUU 8/2009 rd — RP
59/2009 rd) att viktiga mål inom bildningsväsendet är
att de grundläggande fri- och rättigheterna och
rättssäkerheten ska fullföljas, kvaliteten
och lika tillgång till basservice tryggas samt att utbildningen
utvecklas långsiktigt. Det sågs också som
angeläget att de utbildningsmässiga och kompetensmässiga behoven
förutses. Utskottet betonar att inom utbildningen har regionförvaltningen
en mer omfattande uppgift i regionerna än enbart att beakta
de ekonomiska kraven. Regionförvaltningen ska bidra till
att stödja folkbildningsarbetet.
Utskottet noterade vidare att ett mål för
att motverka utslagning bland ungdomar var att samordna åtgärderna
inom ungdomsarbete, skola, arbetsförvaltning och social-
och hälsovård. De nya möjligheterna till
multiprofessionellt samarbete skulle utnyttjas och samarbetet mellan
utbildning och social- och hälsovård å ena
sidan och arbetsförvaltningen å andra sidan förbättras
bl.a. genom att skrankorna inom informationsbytet undanröjs.
För att dessa viktiga mål ska kunna genomföras
krävs det multiprofessionellt samarbete mellan myndigheterna.
Därför ansåg kulturutskottet det viktigt
också på det regionala planet att regionförvaltningsmyndigheterna
har en samlad multiprofessionell syn på välfärdsfrågorna.
Bildningsutskottet konstaterade i sitt utlåtande från
2009 att den föreslagna lagstiftningen ger en god grund
för att göra regionförvaltningen mer
fokuserad på medborgar- och kundperspektivet, på effektivitet
och på resultat. En nackdel var dock att en del av bildningsväsendet splittras
upp på flera olika myndigheter, vilket inte är
rationellt om man ser till helheten. Utskottet ville särskilt
understryka vikten av verksamhet för barn och unga och
att arbetet ses i ett helhetsperspektiv med fokus på barnens
och de ungas bästa. Kulturutskottet föreslog för
förvaltningsutskottet att lagförslagen skulle ändras
så att biblioteks-, idrotts- och ungdomsfrågor
förläggs till regionförvaltningsverken.
De här uppgifterna överfördes dock enligt
propositionen till närings-, trafik- och miljöcentralerna.
Nu konstateras det i statsrådets redogörelse att
av de uppgifter som hör till undervisnings- och kulturministeriets
ansvarsområde har biblioteks-, idrotts- och ungdomsväsendets
uppgifter beröringspunkter med både de regionala
jämlikhetsuppgifterna och de regionala utvecklingsuppgifterna.
Redogörelsen framställer som ett utvecklingsbehov
inom regionförvaltningen att biblioteks-, idrotts- och
ungdomsväsendets uppgifter överförs till
regionförvaltningsverken och hänvisar bl.a. till
kulturutskottets utlåtande. Statsrådets redogörelse
och kulturutskottets utfrågning av sakkunniga har ytterligare
förstärkt utskottets tidigare ståndpunkt.
Kulturutskottet vill att överföringen ska ske
så snart som möjligt. I det aktuella förändringsskedet är
risken att funktioner som också i övrigt sköts
med knappa resurser blir lidande.
Att biblioteken överförs till en ny omvärld
har åtminstone inte stärkt kommunernas kontakter med
regionförvaltningen, enligt den utredning som utskottet
nu har tagit del av. De stora städerna har förnyat
sitt biblioteksväsende genom självständiga åtgärder,
men handledning som skulle behövas särskilt för
små kommuners bibliotek har i praktiken knappast kommit
från närings-, trafik- och miljöcentralerna.
I fråga om idrottsväsendet är det
oroväckande att sakkunskapen i branschen riskerar att försvinna
på regionförvaltningsnivån samtidigt som
det har blivit ett faktiskt problem att befolkningen motionerar
för lite, såväl nationalekonomiskt som
med avseende på medborgarnas välbefinnande.
Utskottet anser att skötseln av biblioteks-, idrotts-
och ungdomsväsendets uppgifter kräver tillräcklig
expertis och personalbistånd. Det finns inga andra myndigheter
för dessa tre sektorer, så regionförvaltningen är
en ytterst betydelsefull resurs som har getts omfattande uppgifter
i substanslagstiftningen för biblioteks-, idrotts- och
ungdomsväsendet, då de ansvarar för att
regionalt verkställa statliga uppgifter.
Sammantaget är bildningssektorns uppgifter i fråga
om skötsel, organisation och styrning alltför
splittrade i regionförvaltningen. Utskottet vill ge en
påminnelse också om den allmänna grunden
att mål för små sektorer får
lite uppmärksamhet på grund av närings-,
trafik- och miljöcentralernas sammansatta uppgiftsfält, trots
att t.ex. biblioteks-, idrotts- och ungdomstjänsterna har
stor betydelse i invånarnas vardag. Närings-,
trafik- och miljöcentralernas ledningsstruktur anses också vara
komplex, svårhanterlig, resurskrävande och till
vissa delar alltför detaljerad. Utskottet instämmer
också med utredarnas åsikt att styrsystemet för
regionförvaltningen behöver göras lättare
och tydligare.
Utskottet ställer sig positivt till att det bildas ett
eget ansvarsområde av de uppgifter inom undervisnings-
och kulturministeriets förvaltningsområde som
nu finns hos regionförvaltningsverken och de uppgifter
som flyttas dit. Lösningen ger synergifördelar
bl.a. i byggfrågor och ger också klarhet i resultatstyrningen.
Det är ändamålsenligt att kultursektorns
uppgifter förblir hos närings-, trafik- och miljöcentralerna,
med undantag för utvärderingen av basservicen.
Likaså behåller närings-, trafik- och
miljöcentralerna kortfristig prognostisering av behovet
av arbetskraft och utbildning inom utbildningsbranschen, statsunderstöd
för anordnare av yrkesinriktad tilläggsutbildning
för utvecklings- och serviceuppgifter i arbetslivet samt
verkställighetsuppdrag som gäller riksomfattande
ESF-utvecklingsprogram och ESF-regionfrågor.
Ändringssökande och laglighetsövervakning.
Regionförvaltningsverket fungerar som bes-värs-,
omprövnings- och laglighetskontrollmyndighet enligt lagstiftningen
för utbildningssektorn och anordnar lärarfortbildning
som hör till uppgiftsområdet. Regionförvaltningsverket
ansvarar också för att bedöma tillgången
till basservice. Dessutom verkar regionförvaltningsverket
som sakkunnig i ärenden som gäller utbildning
för den svenska befolkningen inom närings-, trafik-
och miljöcentralernas uppgiftsområde.
Enligt utredning till utskottet har det inte förekommit
lika stora problem i laglighetskontrollen för bildningssektorn
som i synnerhet inom social- och hälsovårdssektorn.
Organisationsreformen och de knappa resurserna har dock i praktiken
lett bl.a. till otillräckliga och bristfälliga
anvisningar och råd. Stora kommuner har bl.a. själva
tillräckligt av den sakkunskap som rättsskyddet
kräver, medan små kommuner har små resurser
och regionförvaltningens tjänster har försvagats
till följd av de nya organisationerna. I rättskyddsuppgifter
kan stora städer också ha avsevärt större
resurser än regionförvaltningsverket. Kulturutskottet
anser det nödvändigt att nivån på personresurserna
och kompetensen i fråga om rättsskyddsuppgifter
görs sådan att uppgifterna kan skötas
adekvat i alla situationer.
Utskottet lägger stor vikt vid finansministeriets projekt
för att revidera lagstiftningen om klagan, där
behandlingen av klagan inom regionförvaltningsverken ska
effektiviseras. Utskottet har erfarit att ärendet för
närvarande är underställt fortsatt beredning
hos justitieministeriet.
Utskottet har också gjorts uppmärksamt på att ärendehanteringen
inom regionförvaltningsverken inte är i sin ordning.
Bara vetskapen om vem som sköter vad och var förmedlas
bristfälligt både inom organisationen och utåt.
Enligt utredning gällde den s.k. Valda-lösningen
inte ett helt ärendehanteringssystem utan en ofullbordad
del av det. Ett fungerande ärendehanteringsystem skulle
förutsätta fyra integrerade delar: diarium, utarbetande
av elektroniska dokument, rapportering/statistikföring
och elektronisk arkivering.
Regionförvaltning och samarbete.
Den regionala statsförvaltningen har en central roll
i att skapa framgång i regionerna i sin helhet, utveckla strukturerna
och främja rättvisa funktioner. Utskottet har
gjorts uppmärksamt på att regionerna inte längre
har en uppenbar representant för statsförvaltningen.
Det innebär ett bakslag för samarbetet inom regionerna,
mellan regionerna och särskilt internationellt. Samarbetet
inom Barentsregionen försvåras av att Finland
saknar en organisation eller person med tydligt ansvar för samarbetet
på regionnivå, som utländska samarbetspartner
kunde samverka med. En sådan person kunde vara t.ex. regionförvaltningsverkets chefdirektör,
som har det allmänna utvecklingsansvaret i regionen.
Regional konstförvaltning.
Riksdagen godkände lagen om Centret för konstfrämjande
den 7 november 2012. Lagen trädde i kraft från
början av innevarande år. Utgångspunkten
var att förnya verksamheten och uppbyggnaden för konstkommissionerna
med rötter i 1960-talet för att bättre
motsvara redan inträffade och förestående
omställningar i omvärlden, men så att
den kollegiala utvärderingen med anknytning till konstens
autonomi tryggas. Genom lagen inrättades Centret för
konstfrämjande, som har regionala verksamhetsställen.
I anslutning till centret finns bl.a. regionala konstkommissioner.
Kulturutskottet tillstyrkte att konstrådet tillsätter
de regionala konstkommissionerna och riksdagen godkände
förslaget.
I sitt betänkande (KuUB 3/2012 rd — RP 52/2012
rd) om propositionen anmärkte kulturutskottet
bl.a. på undervisnings- och kulturministeriets planer att
som ett led i reformen minska antalet regionala verksamhetsställen.
Utskottet ansåg inte att den här planen är
motiverad. Enligt utredning har nämligen dagens system med
13 verksamhetsställen fungerat. Visserligen har personalstyrkan
varit liten, men verksamhetsställena har haft stor betydelse
för de orter där de finns och för det övriga
verksamhetsområdet. Utskottet framhöll att de
regionala konstkommissionernas expertis bör kunna nyttiggöras
på bred front inom regional utveckling. Därför
bör de regionala verksamhetsställena kunna bistå de
regionala konstkommissionerna i bevakningen av konstnärlig
verksamhet i regionen. Utskottet ansåg i sitt betänkande
att orterna där de regionala konstkommissionerna finns
bör få behålla sin möjlighet
att ha filialer också efter reformen. Antalet regionala
konstkommissioner är enligt lagen 13 och genom förordning (727/2012)
föreskrivs det att de regionala verksamhetsställena
kan ha filialer.