Motivering
Allmänt om läget och utvecklingsbehoven i fråga
om elevhandledning och studiehandledning
Utskottet har i många sammanhang lyft fram betydelsen
av tillräcklig elevhandledning och studiehandledning. Exempelvis
godkände riksdagen i slutet av förra valperioden
vid behandlingen av lagstiftningen om olämplighet för
studier ett uttalande där den förutsatte att man
på alla utbildningsstadier ser till att de studerande har möjlighet
att få tillräcklig studiehandledning samt elevvård
och andra preventiva stödåtgärder och
att studerandehälsovården förbättras.
I sitt betänkande om budgeten för i år
noterar finansutskottet att samhällsgarantin fokuserar
på att åtgärda utanförskap och
arbetslöshet bland unga när de redan är
ett faktum. För de ungas välbefinnande och i ett
samhällsperspektiv skulle det vara mest effektivt att i
stället satsa på att förebygga marginalisering.
Kulturutskottet anser att just åtgärder inom elevhandledning
och studiehandledning kan motverka problem. Utskottet vill understryka
att det är av väsentlig betydelse för
samhällsgarantin att elev- och studiehandledningen lyckas.
Det är ytterst viktigt med tillräckliga resurser
för elev- och studiehandledning.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har
påpekat att grundskolan är avklarad redan i 15—16-årsåldern.
De unga ställs då inför en helt ny situation
då de tvingas fatta stora beslut. En del måste
flytta bort hemifrån till annan ort för att studera.
Särskilt de som ska gå en yrkesutbildning hamnar
dessutom i en helt ny inlärningsmiljö. För
att ungdomar ska ha större framgång i sina studier är
det viktigt att man i yrkesskolor och gymnasier satsar avsevärt
mer på åtgärder som hjälper
de unga att klara övergångsfasen och hantera sitt
liv, på studiehandledning och även på samarbete
mellan hem och skola (AjUU 12/2010 rd — B
5/2010 rd).
Enligt en utredning som utskottet fått är
läget i fråga om studiehandledning i skolorna
inte tillfredsställande, till skillnad från den
bild som de ansvariga ämbetsverken ger i sina yttranden. Vissa
framsteg har gjorts, men tyvärr visar de positiva siffrorna
bara hur läget är på en genomsnittlig
och generell nivå med avseende på myndigheternas
verksamhet. Men uppfattningen på läroanstalterna
och bland de studerande är att studiehandledningen bör
förbättras. Enligt utredningar som gjorts i skolorna
räcker inte resurserna för studiehandledning till.
Det finns inte tillräckligt många studiehandledare
och de som finns har hand om en hel del annat arbete. Bland annat övervakar
de studentskrivningar och sköter marknadsföring
och olika slags kontorsarbete. Det är tid som måste
räknas bort från arbetet med eleverna.
Skillnaderna är stora både inom och mellan kommuner
när det gäller elevhandledning inom den grundläggande
utbildningen. Utskottet har erfarit att upp till 20 procent av eleverna
inte får någon som helst individuell vägledning
och en handledare kan ha flera hundra elever att vägleda.
I gymnasierna varierar elevantalet per handledare mellan 200 och
500, så skillnaderna är mycket stora. På yrkesläroanstalterna
varierar handledningen kanske mest, både kvantitativt och
kvalitativt. Där kan en handledare ha upp till 700 elever
att vägleda. Enligt uppgift anses studiehandledningen för
dem som ska avlägga kombinationsexamen vara särskilt
bristfällig. Yrkeshögskolorna har systematiskt
förbättrat handledningen och universiteten har
i varierande utsträckning påbörjat ett
förbättringsarbete med sikte på att de
studerande ska avklara sin examen inom utsatt tid. Samarbetet mellan
arbetskraftsförvaltningen och läroanstalterna
har minskat i och med de stora omläggningarna inom förvaltningen
under arbets- och näringsministeriet. Det är absolut
nödvändigt att höja kompetensen i handledning
inom arbetskraftsservicen och arbetsförvaltningen.
Det är bra att kriterier för god elev- och
studiehandledning tas fram för grundläggande utbildning,
gymnasieutbildning och yrkesutbildning och att de kan införas
höstterminen 2014. Utskottet vill se att kvalitetskriterierna
snabbt utformas. Men eftersom de inte är bindande för utbildningsanordnarna
framhåller utskottet att de primära och allra
viktigaste metoderna är att effektivisera tillgången
till tjänsterna och se till att de finansiella resurserna
räcker till.
De studerande bör på alla utbildningsnivåer ha
rätt till individuell vägledning och aktuell information
om fortsatta studier, sökning till studier, inträdesprov
och läget på arbetsmarknaden. Relevant och professionell
studiehandledning är av stor betydelse när det
gäller för de studerande att inleda fortsatta
studier, klara av studierna inom utsatt tid, hitta en studieplats
som känns meningsfull och göra val som påverkar
de framtida alternativen.
Tutorverksamhet.
Tutorverksamheten i skolorna stöder och kompletterar
studiehandledningen. Den bör vara ett permanent inslag
i skolans vardag och måste utvecklas med sikte på att
kunna ordnas året runt. Tutorelever och elevkårer
på andra stadiet spelar här en viktig roll när
det gäller att förmedla information till potentiella
framtida studerande, så att unga som avklarat grundskolan
får en möjligast realistisk bild av utbudet på yrkesutbildning
i regionen och möjlighet att bekanta sig med alternativa
utbildningar.
Äldre gymnasieelever och studenter som fungerar som
mentorer, dvs. studerar på högskola eller redan är
aktiva i arbetslivet, kan bidra med värdefull information
och råd till unga som planerar sina studier.
Grundläggande utbildning
Enligt en utredning som utskottet fått har elevhandledningen
blivit bättre tack vare projektet för att utveckla
den grundläggande utbildningen. Staten beviljade särskilt
bidrag för att förbättra elevhandledningen
som ett led i utvecklingen av kvaliteten på den grundläggande
utbildningen 2008—2010. Bidraget var avsett för utveckling
av den handledning som utbildningsanordnarna ordnar och för
lokal eller regional personalutbildning för att förbättra
elevhandledningen. I utbildningen deltar personal inom den grundläggande
utbildningen men också företrädare för
olika typer av läroanstalter, experter från olika
förvaltningar (särskilt ungdomssektorn och den
sociala sektorn) och samarbetspartner från andra berörda
grupper som medverkar i handledningen.
Det är viktigt att elevhandledningen har som mål
att så tidigt som möjligt upptäcka barnens och
de ungas särskilda behov av handledning och att ge barnen
och de unga stöd med hjälp av handledning.
Utskottet framhåller att handledningen på grundstadiet är
bäst då den är individuell och regelbunden
och identifierar elevens starka sidor. Det är särskilt
viktigt att handledningen fortsätter när eleven övergår
från ett utbildningsstadium till ett annat. Mot slutet
av den grundläggande utbildningen ska eleverna välja
utbildningsplats på andra stadiet och studierna på högre
nivå börjar i princip redan på andra
stadiet i och med att eleven väljer studieplats. Brister
i handledningen ökar risken för att utbildning
går i arv, att det ena könet blir dominerande
och att elever hoppar av. Bristfällig eller svårtillgänglig
information kan också leda till att eleven skjuter fram sina
beslut och tar sabbatsår i onödan. Om eleven väljer
studieplats utan att ha fått tillräckligt med
information om branschen kan studierna dra ut på tiden
när det framgår att branschen är olämplig
och eleven byter ämne. Samtidigt sjunker studiemotivationen.
Detta är svårt att åtgärda genom
studiehandledning inom utbildningen på högre nivå och
då blir eleven ensam med sina problem.
Yrkesutbildning
För att säkerställa framgång
i studierna, färre avhopp och ett effektivt utbildningssystem är
det viktigt att stödja dem som slutfört sin grundläggande
utbildning i valet av karriär och utbildningsplats, noterade
utskottet i sitt utlåtande om insatser för att
hindra marginalisering av unga. Det har visat sig att den effektivaste
metoden att minska avhoppen från yrkesutbildning är
att göra den mer arbetslivstillvänd och praktiskt
inriktad bl.a. genom inlärning i arbetet och tillräckligt
effektiv studiehandledning (KuUU 10/2008 rd — MINU
5/2008 rd).
Rådet för utbildningsutvärdering
undersökte på uppdrag av undervisningsministeriet
hur hela elevvården fungerar inom den grundläggande yrkesutbildningen
2009. Syftet var att få en övergripande bild av
den elevvårdsverksamhet som organiseras av anordnarna av
yrkesutbildning. Undersökningen visade att studiehandledarna
spelar en mycket central roll inom elevvården.
Studiehandledarnas uppgifter har breddats och innefattar nu
inte bara vägledning och råd till de studerande
utan också stöd för uppväxten över
lag under de olika utbildningsstadierna och samarbete med vårdnadshavare
och andra. Studiehandledarna samordnar ofta hela elevvården och
det anknytande samarbetet. Inte minst spelar de en betydelsefull
roll när det gäller vägledning och stöd
till studerande i behov av särskilt stöd, frågor
som gäller att minska frånvaro, hantera inlärningssvårigheter
och slutföra studier, funktioner i övergångsfaser
och därmed också i fråga om att skapa
en länk både till grundskolan och vidare till
arbetslivet efter examen. I och med de breddade uppgifterna ställs
nu högre krav på kompetensen.
Inom ramen för ett program för effektivare genomströmning
i yrkesutbildningen, som startade 2011, tas nya modeller fram för
studiehandledningen. Utskottet ser det som viktigt att ett av åtgärdspaketen
i programmet gäller att ta fram individualiserade handlingsmodeller
med framförhållning för studiehandledning
och elevvård.
För att det ska gå att få en klar
bild av vad handledningen inbegriper ser utskottet det som angeläget
att skolorna upprättar en plan för mål, genomförande,
uppföljning och utvärdering, där också personalens
arbetsfördelning och ansvar framgår. Planen klarlägger
de olika aktörernas roll både för skolans
personal och för eleverna. Skolan bör också ha
en plan för hur handledningsplanen ska förankras
och hur handledningspersonalen regelbundet ska utbildas.
Gymnasium
Studiehandledningen i gymnasiet är väsentligt viktig
och ska i ett samlat perspektiv stödja eleverna under hela
gymnasieutbildningen och ge dem bättre färdigheter
att göra val och fatta beslut om sin utbildning och karriär.
Utskottet ser det som viktigt att de som har hand om och samordnar
handledningen är pedagoger som fått utbildning
i handledning. Ämneslärarna och gruppledarna spelar
en viktig roll när det gäller tidiga insatser,
stöd, uppföljning och utredning av vilka möjligheter
det egna ämnet ger.
Det har nu i många år varit en stor utmaning för
studiehandledningen i gymnasiet att slussa de nya studenterna vidare
till fortsatta studier. Enligt undersökningen Lukio 2.0
som Finlands Gymnasistförbund gjorde våren 2011
har mer än en femtedel av alla abiturienter ingen aning
om vart de ska ta vägen efter gymnasiet. Särskilt oroväckande är
det att så lite som hälften av alla gymnasieelever
upplever att de fått tillräckligt med information
av sin studiehandledare om fortsatta studier. Enligt rikstäckande
ansökningsstatistik söker tre av fyra nyblivna
studenter en studieplats på högskolenivå samma år
som de tagit studentexamen, men bara ungefär en tredjedel
av de nya studenterna får studieplats till hösten
det året. I genomsnitt blir det därför två-tre
sabbatsår innan högskolestudierna börjar.
Många gymnasier har så få studiehandledare att
eleverna inte får någon ingående och
långsiktig individuell handledning. En medlemsenkät gjord
av Studiehandledarna i Finland rf 2011 visar att studiehandledarna
i gymnasierna i snitt har 300 elever att handleda och att resurserna
för handledningen varierar stort efter skola. Det kom också fram
att handledarnas arbetstid går åt till många
andra uppgifter än handledning.
Utskottet anser att gymnasierna måste få fler kontakter
till arbetslivet. Enligt den ovannämnda undersökningen
visste 70 procent av gymnasieeleverna inte ens om den egna skolan
samarbetar med arbetslivet. Men över hälften av eleverna
ville att gymnasiet skulle bedriva den typen av samverkan. Mer än
90 procent ville ha frivillig utbildning i entreprenörskap
som gymnasiet skulle tillhandahålla tillsammans med lokala
företagare. Rent konkret kunde samarbetet gå ut
på att eleverna får besöka arbetsplatser
eller delta i gemensamma projekt och tävlingar som arbetsgivarna är
med och genomför. Ett bra exempel här är
tävlingen Innolukio som presenterats för utskottet
och som kommer att starta i höst. Kontakterna med arbetslivet
har också förbättrats inom undervisnings-
och kulturministeriets pilotprojekt för studiehandledning
i gymnasiet och inom ESF-finansierade gymnasieprojekt i Mellersta
Finland.
Högskola
Enligt Studentundersökning 2010 anser mer än en
tredjedel av alla högskolestuderande att de egna studierna
har gått långsammare framåt än vad
de själva haft som mål. Av dem ansåg
36 procent att orsaken var dålig motivation, 29 procent
menade att studierna var arbetsamma, 25 procent pekade på bristfällig
handledning och 11 procent uppgav att de inte hade all den kapacitet eller
de färdigheter som behövs för att studera. Alla
de här svårigheterna kunde högskolan
ingripa mot genom fungerande handledning. Men systemet för
handledning i högskolorna är inte tillräckligt
omfattande. Bara en fjärdedel av de studerande anser att
handledningen är bra, medan 12 procent upplever att den är
alldeles undermålig. Bristfällig handledning kan
leda till att studierna går långsammare framåt
och i värsta fall avbryts, att den studerande väljer
fel bransch och drabbas av stress som stör studierna.
Utifrån undersökningsresultat bedöms
upp till två tredjedelar av all inlärning ske
under de två första studieåren och integreringen
under det första studieåret vara avgörande
för hur lång tid de återstående
studierna kommer att ta och hur smidigt de kommer att gå framåt.
Undersökningar har också visat hur viktigt det är
med samverkan och gemenskap för att den akademiska expertisen
ska utvecklas. Mot den här bakgrunden är det alarmerande
att bara knappt hälften av de studerande under det första
halvåret kan samtala med en lärare om hur studierna
går, vilka vetenskapliga teman som är intressanta
och hur framtidsplanerna ser ut. Det uppstår ingen samhörighetskänsla
bland de studerande om lärarna verkar främmande.
Utskottet anser att också högskolorna bör
förbättra studiehandledningen till stöd
för fungerande och högkvalitativa studier.
Övrigt.
Utöver studiehandledning bör de studerande
också tillförsäkras handledning i livshantering,
hälsa och utmaningar i fråga om inlärning.
Det kan då röra sig om specialundervisning, konsultation
hos kurator eller psykolog och hälsovård. Det är
av största vikt att säkra finansieringen av studiehandledningen
och de andra ovannämnda insatserna som är viktiga
i förebyggande syfte, anser utskottet.
För att motverka marginalisering behövs det också översyner
av läroplaner och metoder som flexibla studievägar,
delexamina, studier som kompletterar yrkeskompetensen integrerade
i yrkesämnena, orienterande studier, stöd för
gruppsammanhållning och undervisning i studieteknik.
Inom den grundläggande lärarutbildningen bör
fokus allt mer ligga på att utveckla lärarens färdigheter
i att leda grupper, tidiga insatser mot och hänsyn till
problem bland unga och särskilt stöd.
Bevara dokumentärfoton som värdefullt kulturarv
Projektet för ett nationellt digitalt bibliotek (KDK) är
det viktigaste verktyget när det gäller för
Finland att fullfölja EU-kommissionens rekommendation att
effektivisera digitalisering av, elektronisk tillgång till
och permanent elektronisk förvaring av kulturellt material.
Riksdagen har pekat på vissa brister i fråga om
bl.a. foton. Riksdagen har vid flera tillfällen i samband med
behandlingen av budgeten påpekat att det finns en hel mängd
gamla dokumentärfoton i privata arkiv och att fotona hotar
förstöras om inte särskilda åtgärder
vidtas. (FiUB 26/2011 rd — RP
59/2011 rd, RP 119/2011 rd, RP
128/2011 rd)
Därför har riksdagen i åratal velat
se åtgärder för att organisera arkiveringen
av dokumentärfoton, men undervisnings- och kulturministeriets åtgärder
har inte varit tillfredsställande.
Enligt utredning är läget oroväckande
när det gäller arkivering och digitalisering i
de finländska museerna och bildarkiven. Foton har bara sporadiskt
digitaliserats. Fotona är svåråtkomliga
via nätet, eftersom bara ett fåtal bildarkiv har fungerande
arkiveringssystem. Utskottet anser att det inte längre
finns tid att förlora i digitaliseringen av dokumentärfoton,
annars förstörs för mycket av vårt
nationellt värdefulla kulturmaterial. För närvarande
ligger en stor del av materialet i museer, i arkiv och hos sammanslutningar, rentav
utan någon som helst adekvat förvaring.
Det är nödvändigt att samlingarna
med dokumentärfoton i landskapen inventeras regionvis och
att systematisk digitalisering därefter inleds enligt en
avgjord prioritetsordning.
Digitaliseringen måste genomföras skyndsamt
och systematiskt så att det viktiga kulturarvet inte går
förlorat.
Riksdagens uttalanden
Sammantaget sett anser utskottet att de åtgärder som
vidtagits med anledning av följande uttalanden har varit
tillräckliga eller att uttalandena i övrigt inte
längre är aktuella. Därmed kan de strykas
i berättelsen.