Motivering
Med hänvisning till propositionen och övrig
utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och
lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men
anför följande anmärkningar och ändringsförslag.
1. Lag om ändring av lagen om behandling av personuppgifter
vid verkställighet av straff
19 a §. Rätt att få uppgifter av
domstol.
Genom den föreslagna bestämmelsen får
vissa tjänstemän vid Fångvårdsväsendet
rätt att få uppgifter ur sekretessbelagda rättegångshandlingar.
Syftet är att handlingsprogrammen för allvarliga vålds-
och sexualbrott och som avser att förhindra återfallsbrott
ska kunna genomföras på behörigt sätt
i fängelserna. Som ett exempel nämner regeringen
programmet STOP i fängelset i Kuopio. Programmet har funnits
sedan 1999 och riktar sig till fångar som gjort sig skyldiga till
sexualbrott.
Redan strävandena att minska återfallsbrotten är
ett viktigt samhälleligt mål, framhåller lagutskottet.
Extra viktigt är detta vid allvarlig brottslighet, till
exempel vålds- och sexualbrott, eftersom den typen av brott
ofta orsakar oåterkalleliga skador för individen.
Som regeringen säger i propositionen (s. 3/II)
har man fått positiva erfarenheter av programmen (se också LaUU 7/2003 rd).
Programmen är långvariga och intensiva. De planeras
utifrån den ingående information som finns tillgänglig
om den dömdes fall och faktorer som ledde till brottet.
Det går inte alltid att få fram tillförlitlig
information av den dömde själv. I stället
behövs det rättegångshandlingar och de är
ofta sekretessbelagda just när det gäller allvarliga
vålds- och sexualbrott.
Med hänvisning till skälen ovan har lagutskottet
i princip en positiv inställning till förslaget.
Däremot anser utskottet att den föreslagna bestämmelsen
inte räcker till för att uppnå målen.
Det hänger framför allt samman med att den föreslagna
rätten att få information bara gäller personer
som i fängelset är med och verkställer programmet.
Utskottet har också noterat att 4 kap. i fängelselagen,
som trädde i kraft den 1 oktober i år, föreskriver
att det ska läggas upp en individuell plan för
avtjänandet av straffet, en plan för strafftiden.
Den ska till exempel innehålla information om placeringen
av fången och verksamheten under strafftiden. Planen läggs upp
med hänsyn till bland annat information om fångens
person och brottsliga bana. Planen utarbetas av placeringsenheten
vid regionfängelset och preciseras av det fängelse
där fången placeras. Med hänsyn till
detta anser lagutskottet det nödvändigt att de
tjänstemän vid Fångvårdsväsendet
som ansvarar för att planer för strafftiden utarbetas
har rätt att få information ur sekretessbelagda
rättegångshandlingar, om informationen behövs
för att de ska kunna bedöma behovet att placera
en fånge i ett program som ordnas på fängelset.
Följaktligen föreslår utskottet att 1 mom. ändras
i enlighet med detta. Samtidigt föreslår utskottet
att rätten att få uppgifter också ska
gälla de personer som väljer ut fångar
till den här typen av program.
Utskottet noterar också att det enligt paragrafen i
propositionen är "Fångvårdsväsendet"
som har rätt att få uppgifter. Formuleringen stämmer överens
med den gällande 19 §. Däremot säger paragrafen
ingenting om vilken personkrets vid Fångvårdsväsendet
som får behandla den här typen av sekretessbelagda
uppgifter. I motiven till propositionen (s. 6, andra spalten) sägs
det visserligen att handlingarna bara får behandlas av de
tjänstemän vid Fångvårdsväsendet
i vars tjänsteuppgifter det ingår ett omedelbart
behov att få tillgång till uppgifterna. Det behövs
en sådan bestämmelse för att begränsa
rätten att behandla den typen av dokument inom Fångvårdsväsendet,
inte minst för att skydda målsäganden i
brottet. Utskottet föreslår att lagen kompletteras
med en bestämmelse om detta.
Enligt motiven i propositionen (s. 7, första spalten)
ska det inte upprättas något register över
de sekretessbelagda uppgifterna. I stället ska handlingarna
förstöras med en gång efter att de uppgifter
som behövs för verksamhetsprogrammet har lämnats
ut. Utskottet menar att skyldigheten att förstöra
handlingarna måste skrivas in i lagen.
Lagtekniskt sett lämpar sig utskottets tillägg som
ett nytt 3 mom.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Enligt propositionen avses lagen träda i kraft den
1 oktober i år. Propositionen kom in till riksdagen vid
en tidpunkt som gjort att den inte har kunnat behandlas enligt en
tidsplan som hade tillåtit den föreslagna ikraftträdandetidpunkten.
Utskottet har därför ändrat ikraftträdandebestämmelsen
så att det exakta datumet på normalt sätt
fylls i när lagen stadfästs.
2. Lag om ändring av 37 § i lagen om verkställighet
av böter
Ikraftträdandebestämmelsen.
Lagutskottet har ändrat 1 mom. i ikraftträdandebestämmelsen
på samma sätt som i det första lagförslaget.
Enligt 2 mom. upphävs genom denna lag lagen
av den 23 september 2005 om ändring av 37 § i
lagen om verkställighet av böter (772/2005).
Den gällande 37 § har samma formulering. Paragrafändringen
måste därför framgå av ingressen.
Följaktligen har utskottet strukit 2 mom. och ändrat
ingressen.