Allmän motivering

Syftet med propositionen är att genomföra rådets rambeslut om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden. I sitt utlåtande om förslaget till rambeslut har utskottet tidigare tillstyrkt rättsakter och åtgärder som förbättrar brottsoffrets ställning (LaUU 10/2000 rd). Också i andra sammanhang har utskottet understrukit behovet att förbättra brottsoffrens faktiska ställning (t.ex. LaUU 11/2000 rd, LaUU 17/2001 rd). I likhet med tidigare tillstyrker utskottet förslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

I utlåtandet om förslaget till rambeslut framhöll utskottet att brottsoffer i flera hänseenden har en bättre rättslig ställning i Finland än i vissa andra EU-stater. Därför ansåg utskottet att rambeslutet inte i någon betydande omfattning kan förbättra brottsoffrets straffrättsliga ställning. Brottsoffrets ställning och faktiska möjligheter att få effektivt rättsskydd kan förbättras med adekvat information, ändrade attityder och nya rutiner hos myndigheterna och genom stöd till brottsofferorganisationer.

Också vid behandlingen av proposition RP 41/1998 rd med förslag till lag om besöksförbud och vissa lagar som har samband med den (LaUB 11/1998 rd) underströk utskottet vikten av konkreta åtgärder. Utskottet ansåg det nödvändigt att det införs instrument som medför faktiska förbättringar i tillämpningen av besöksförbudet och på så sätt ger hotade människor en större känsla av säkerhet.

Lagförslaget innebär att fångvårdsmyndigheterna får rätt att informera bland andra brottsoffren om att en fånge eller en rannsakningsfånge har frigivits och avlägsnat sig från anstalten. Detta gäller i sådana situationer, då det finns grundad anledning att misstänka att fången gör sig skyldig till ett brott mot någons liv, hälsa eller frihet. I utlåtandet om förslaget till rambeslut hade utskottet vissa dubier visavi denna typ av bestämmelser. Om offret verkligen svävar i fara på grund av att en misstänkt eller en dömd friges, räcker det sannolikt inte till med ett informationsförfarande för att skydda offret. I allvarliga risksituationer krävs det effektivare åtgärder.

I motiveringen till propositionen sägs ingenting om straffrättsliga bestämmelser som kriminaliserar hot mot någons liv eller hälsa. Hot kan vara en straffbar gärning till exempel enligt 15 kap. 9 § (övergrepp i rättssak), 16 kap. 9 a § (brott mot besöksförbud) eller 25 kap. 7 § (olaga hot) strafflagen. Om hotet uppfyller brottsrekvisitet har myndigheterna effektivare medel än ett meddelande att tillgå för att undanröja hotet.