Detaljmotivering
1. Lag om ändring av lagen om advokater
2 §.
Utskottet föreslår en terminologisk justering
i paragrafens 2 mom. Den påverkar inte den svenska
texten.
I 3 mom. föreskrivs om hur advokatföreningens
stadgar fastställs. Det handlar inte om att utfärda
rättsliga regler utan snarare om att fatta förvaltningsbeslut
(jfr också GrUU 17/2002 rd och GrUU
15/2002 rd). Men på grund av sin betydelse
bör de fastställda stadgarna lämpligen publiceras
i Finlands författningssamling. Utskottet föreslår
en sådan ändring i momentet.
6 §.
I paragrafens 1 mom. föreskrivs om den tillsyn
som advokatföreningens styrelse ska utöva över
advokaterna och om sekretesskyldigheten i sammanhanget. Enligt momentets
sista mening får en styrelsemedlem och den som genomför
en inspektion inte olovligen röja sekretessbelagda uppgifter
som de har fått kännedom om i samband med tillsynen.
Förbudet mot att röja uppgifter "olovligen" kan
ge den missvisande uppfattningen att styrelsemedlemmarna och de
som genomför en inspektion skulle ha möjlighet
att bestämma om de uppgifter de har i sin besittning. Tystnadsplikten
grundar sig på 5 c § i lagen om advokater (s.
22/II) och därför föreslår utskottet
att uttrycket ersätts med "obehörigen", som bättre
täcker in också den i lagen föreskrivna
tystnadsplikten.
I 2 mom. föreskrivs att advokatföreningen
vid avgörandet av ärenden som gäller
medlemskap i advokatföreningen handlar under domaransvar. Genom
den föreslagna lagändringen koncentreras alla
disciplinärenden till tillsynsnämnden för att
behandlas och avgöras som tillsynsärenden. Det
betyder att styrelsemedlemmarna inte längre har uppgifter
som kräver att de handlar under domaransvar. Avgörande
av ärenden som gäller medlemskap i advokatföreningen
kan med hänsyn till föreningens verksamhet i dess
helhet betraktas som en offentlig förvaltningsuppgift enligt
124 § i grundlagen och därför är
det fortfarande skäl att föreskriva att styrelsemedlemmarna
handlar under tjänsteansvar när de behandlar ärenden
som gäller medlemskap (se t.ex. GrUU 11/2004
rd). Utskottet föreslår en sådan ändring i
momentet.
Enligt paragrafens gällande 3 mom. är
justitiekanslern berättigad att hos advokatföreningens
styrelse påkalla åtgärder mot advokat,
om han finner, att denne försummar sina skyldigheter eller
inte är behörig att vara advokat. Där
föreskrivs också att justitiekanslern har rätt
att få tillgång till uppgifter och utredningar
i sådana frågor. I och med att alla disciplinärenden
hänskjuts till tillsynsnämnden leder justitiekanslerns
initiativ till att ett tillsynsärende väcks. Om detta
föreskrivs i sin tur i 6 c § i propositionen. Utskottet
föreslår därför utöver ändringarna
i 1 och 2 mom. i propositionen att 3 mom. ändras för
att den nu föreslagna ändringen i behandlingsordningen
ska framgå. Det betyder att också lagförslagets
ingress måste ses över.
6 a—6 j §.
Av lagtekniska skäl föreslår utskottet
att de nya paragraferna om tillsynsnämnden och behandlingen
av ärenden i nämnden placeras först efter
7 §. I så fall måste gällande
6 a § samtidigt upphävas. På grund av
detta måste lagförslagets ingress ses över.
7 §.
I paragrafen i propositionen föreskrivs om disciplinära
påföljder för advokater och om villkoren
för att bestämma disciplinära påföljder.
Utskottet föreslår att en grundläggande
bestämmelse om advokatföreningens tillsynsnämnd
och dess uppgifter tas in som 1 mom. Den ingår
nu som 6 a § 1 mom. i propositionen.
Utskottet föreslår en justering i lydelsen
i 2 mom. (1 mom. i RP).
I paragrafens 4 mom. (3 mom. i RP) föreskrivs
om de påföljder som kan tillämpas om
en advokat handlar i strid med god advokatsed på något
annat sätt än vad som avses i 3 mom. (2 mom. i
RP). Påföljderna kan vara strängare om en
advokat upprepade gånger gör sig skyldig till ett
klandervärt förfarande eller om det annars finns
försvårande omständigheter. Utskottet
föreslår på det sätt som framgår
nedan att 4 mom. i propositionen slås ihop med detta moment
och därför måste hänvisningsbestämmelsen
i momentet för klarhetens skull ses över.
I paragrafens 4 mom. i propositionen föreskrivs om
situationer där en advokat har begått en gärning
som är ägnad att minska aktningen för
advokatkåren. Enligt bestämmelsen förfar man
i så fall på det sätt som föreskrivs
i 3 mom. På grund av saksambandet mellan bestämmelserna
föreslår utskottet att 3 och 4 mom. i propositionen
slås ihop.
7 a § (6 a § i RP).
Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser
om förfarandet med att välja och utnämna
medlemmar i advokatföreningens tillsynsnämnd.
Statsrådet ska på framställning av justitieministeriet
utnämna de medlemmar som inte hör till advokatkåren.
Innan framställning görs ska justitieministeriet
begära utlåtande om de föreslagna personerna
av advokatföreningen. I begäran om utlåtande
ska dubbelt så många kandidater till medlemmar
och deras suppleanter ställas upp som det antal medlemmar
som ska väljas.
Advokatväsendets oavhängighet av staten kräver
att regeringen inte ges en alltför dominerande roll i utnämningen
av medlemmar i tillsynsnämnden som inte hör till
advokatkåren. Av propositionens motivering (s. 24/I—II)
framgår att meningen är att lägga särskild
vikt vid advokatföreningens utlåtande om de föreslagna
personernas lämplighet som medlemmar i nämnden eller
deras suppleanter och att en person inte ska utnämnas till
medlem i nämnden i strid med advokatföreningens åsikt.
Lagutskottet anser att denna vetorätt som advokatföreningen
mer eller mindre har vid kandidatuppställningen på ett lämpligt
sätt visar att det uttryckligen handlar om advokatföreningens
egen yrkesetiska tillsyn. Men saken är principiellt så pass
viktig att den inte bara kan tas upp i motiveringen utan att det uttryckligen
måste föreskrivas om den. Lagutskottet föreslår
en ändring i detta syfte i paragrafen.
Av lagsystematiska skäl föreslår
utskottet vidare att det föreskrivs om behörighetsvillkoren för
medlemmar i tillsynsnämnden som inte hör till
advokatkåren redan i paragrafens 1 mom.
I 3 mom. föreskrivs om tystnadsplikt för
medlemmarna i tillsynsnämnden. Lagutskottet föreslår
motsvarande ändring i paragrafen som ovan i 6 § 1
mom. Samtidigt föreslår det att det i paragrafen
explicit ska nämnas att tystnadsplikten grundar sig på lag.
Vidare har lagutskottet komprimerat och förenklat en
del uttryck i paragrafen.
Utskottet noterar att användningen av benämningen
tillsynsnämnd inte är helt enhetlig i lagförslaget.
Ställvis (t.ex. 6 j och 7 § i RP) skrivs namnet
ut i sin helhet, men för det mesta sägs bara "nämnden"
i författningstexten. Utskottet anser att det vore klarast
att alltid använda hela namnet tillsynsnämnd och
har därför samordnat språkdräkten
i paragraferna på denna punkt.
7 b § (6 b § i RP).
I paragrafen föreskrivs om tillsynsnämndens
verksamhetsformer, beslutförhet och omröstningsförfarande.
Vid meningsskiljaktigheter iakttas enligt 3 mom. samma
förfarande vid avgörandet som vid en kollegial domstol.
Av motiveringen (s. 25/I—II) framgår det
att när disciplinära påföljder
bestäms är meningen att i tillämpliga
delar iaktta samma bestämmelser om omröstning
som gäller rättegång i brottmål.
Bestämmelserna ingår i 10 kap. i lagen om rättegång
i brottmål (689/1997). Samma omröstningsregler
behöver däremot inte tillämpas i arvodestvister
eller när man avgör frågor som har med
tillsynsnämndens arbete att göra. För
att bestämmelsens syfte ska uppnås föreslår lagutskottet
en hänvisning till lagen om rättegång
i brottmål i 3 mom.
7 c § (6 c § i RP).
I paragrafen föreskrivs hur ett tillsynsärende
blir anhängigt, hur det tas till behandling och hur en
brist i ett klagomål avhjälps.
Om ett klagomål är bristfälligt ska
klaganden enligt 2 mom. uppmanas att avhjälpa
bristen inom utsatt tid, vid äventyr att klagomålet
inte förs till nämnden. Utskottet anser att det
finns en lucka i bestämmelsen såtillvida att där
inte krävs att den klagande ska underrättas om
hur klagomålet ska kompletteras. Utskottet föreslår
att momentet kompletteras med en sådan bestämmelse.
Som momentet uttrycker det förs ett bristfälligt
klagomål "inte ... till nämnden". Utskottet anser
att tillsynsnämnden själv bör fatta beslut om
klagomålet är så bristfälligt
att det inte kan prövas. Utskottet föreslår
att momentet ändras i enlighet med detta.
Enligt 3 mom. är det möjligt att
lämna ärenden utan prövning om de är äldre än
fem år gamla. I momentet används termerna "sak"
och "ärende", som med hänsyn till paragrafens 1 mom.
omfattar inte bara klagomål utan också t.ex. anmälningar
från justitiekanslern till advokatföreningen.
Enligt 4 § 1 mom. i lagen om justitiekanslern i statsrådet
(193/2000) kan justitiekanslern av särskilda skäl
undersöka ett ärende som är mer än
fem år gammalt. Enligt utskottets mening är det
inte lämpligt att en anmälan från justitiekanslern
i ett sådant fall kan lämnas utan prövning
genom beslut av tillsynsnämnden. Utskottet föreslår
att momentet ses över så att det bara gäller
klagomål.
7 d § (6 d § i RP).
I paragrafen ingår bestämmelser om behandlingen
av tillsynsärenden i tillsynsnämnden. Utskottet
föreslår att uppdelningen av bestämmelserna
i moment ses över på det sätt som anges
nedan.
I 1 mom. föreskrivs om uppdelningen av ärenden
mellan plenum och sektioner. Utskottet föreslår
att alla bestämmelser om denna fråga koncentreras
till detta moment. Vidare har utskottet gjort vissa språkliga
justeringar i momentet.
Utskottet föreslår att bestämmelser
om förfarandet tas in i 2 mom. med vissa justeringar
i formuleringen.
I 3 mom. ingår bestämmelser om behandlingen
av ärenden i tillsynsnämnden, bl.a. om hörande,
som är helt centralt med tanke på advokatens rättssäkerhet.
Enligt bestämmelsen ska advokatens bemötande inför
tillsynsnämnden med anledning av ett klander också delges
klaganden. Av motiveringen framgår att delgivningen uttryckligen
avser att ge klaganden ett tillfälle att bli hörd
med anledning av advokatens bemötande. Utskottet föreslår
att momentet preciseras i överensstämmelse med
detta syfte.
7 e § (6 e § i RP).
I paragrafen ingår bestämmelser om behandlingen
av arvodestvister i tillsynsnämnden.
Utskottet föreslår att 1 mom. kompletteras med
en liknande bestämmelse om komplettering av en ansökan
som föreslås i fråga om behandlingen
av tillsynsärenden i 7 d §.
I 2 och 3 mom. enligt propositionen föreskrivs om parter
och förfarandet för behandling i sektioner. Utskottet
föreslår att 2 mom. enligt propositionen stryks
och att bestämmelser om parter och hörande av
dem koncentreras till ett nytt 2 mom. Bestämmelser
om skriftligt förfarande och muntligt förfarande
blir därmed kvar i nya 3 mom.
I 4 och 5 mom. enligt propositionen föreskrivs om rekommendation
och preskription av ett ärende. I 5 mom. finns en specialbestämmelse
om preskription som motiveras med behovet av en särskild
preskriptionstid i 18 kap. 9 § handelsbalken (s. 27/II).
Men bestämmelsen i handelsbalken har upphävts
samtidigt som lagen om preskription av skulder (728/2003)
stiftades. Lagen trädde i kraft i början av 2004.
Utskottet har den uppfattningen att en allmän preskriptionstid om
tre år och bestämmelser om avbrytande av preskriptionen
enligt lagen kan tillämpas på ärenden
som gäller advokatarvoden. Därför vill utskottet
stryka specialbestämmelsen i 5 mom. enligt propositionen.
Det betyder att 6 mom. i propositionen blir 5 mom.
7 g § (6 g § i RP).
I paragrafen föreskrivs vilka omständigheter
som ska nämnas i ett avgörande i ett tillsynsärende
och i en arvodestvist.
I 2 mom. finns en bestämmelse om avgörandet
i en arvodestvist som förpliktar att ge sökanden
nödvändiga anvisningar om hur han ska gå till
väga om han vill föra arvodestvisten till domstol.
Begreppet "avgörande" används i 1 mom. som ett överbegrepp
för ett beslut i ett tillsynsärende och en rekommendation
i en arvodestvist och därför föreslår
utskottet en terminologisk ändring i momentet. Dessutom
har utskottet justerat formuleringen i momentet.
7 i (6 i § i RP).
I paragrafen föreskrivs om vad som skall ingå i
ett offentligt referat.
Enligt 6 punkten ska det i referatet vid omröstning
också anges det slutresultat som de medlemmar som varit
av avvikande mening har understött. Uttrycket skiljer sig
från det som används i 7 g § 1 mom. 7
punkten (6 g § i RP), eftersom medlemmarnas "avvikande
meningar" enligt den sistnämnda paragrafen ska anges i
avgörandet. Utskottet anser att inte bara det slutresultat
som de medlemmar som har varit av avvikande mening har understött
utan också deras motiv lämpligen bör
framgå i en arvodestvist. Därför vill
utskottet ändra punkten.
Enligt motiveringen (s. 30/II) är advokatföreningen
skyldig att bevara referatet så länge som uppgiften
om avgörandet finns antecknad i den offentliga dagbok som
avses i 7 h § (6 h § i RP). Utskottet anser att
det behövs en explicit bestämmelse om denna skyldighet
att bevara referatet. Utskottet föreslår därför
ett nytt 2 mom. om detta i paragrafen.
Begreppet "avgörande" används som överbegrepp
i 7 h § för ett beslut i ett tillsynsärende
och en rekommendation i en arvodestvist och därför föreslår
utskottet att första meningen i paragrafens 1 mom. ändras
i enlighet med denna terminologi.
7 j § (6 j § i RP).
För konsekvensens skull har utskottet justerat formuleringen
i paragrafens 1 mom.
9 §.
Utskottet har justerat den finskspråkiga utformningen
av paragrafens 6 mom. så att den motsvarar motiveringen. Ändringen
påverkar inte den svenska texten.
Ikraftträdandebestämmelsen. I bestämmelsens
3 mom. föresekrivs om mandattiden för de medlemmar
av tillsynsnämnden som står utanför advokatkåren
när de väljs för första gången.
Enligt Advokatförbundets stadgar väljer förbundets
delegation vid sitt vårmöte nya medlemmar till disciplinnämnden
i ställe för dem som står i tur att avgå.
I juni 2004 väljs två medlemmar utanför
advokatkåren och suppleanter för dem. Av dessa
har den ena en mandatperiod på tre år och den
andra en mandatperiod på två år. Utskottet föreslår
därför att när lagen har trätt
i kraft väljs den tredje icke-advokatmedlemmen och dennes suppleant
med avvikelse från 7 a § 1 mom. för en mandatperiod
på endast ett år. Detta innebär att en
av icke-advokatmedlemmarna årligen står i tur
att avgå.
2. Lag om ändring av 6 § lagen om statliga rättshjälpsbyråer
6 §.
Paragrafens 2 mom. har en hänvisning till lagen om
advokater. Enligt bestämmelsen står de offentliga
rättsbiträdena under advokatföreningens
tillsyn så som bestäms i lagen om advokater. Eftersom
utskottet har föreslagit att paragrafernas inbördes
ordningsföljd ska ändras krävs det en
lagteknisk justering av hänvisningen.
I motiven till 10 § i lagen om advokater (s.
34/I) påpekas det att beträffande tillsynsförfarandet
har de offentliga rättsbiträdena haft samma ställning
som privata advokater, oberoende av om de har varit medlemmar av
advokatföreningen eller inte. Lagutskottet anser att bl.a. rättssäkerhetsskäl
talar för att uttryckliga bestämmelser om rätten
att överklaga tas in i lag. Utskottet föreslår
därför att momentet kompletteras på denna
punkt.