Motivering

Rättslig behörighet

Utskottet har ingenting att anmärka mot regeringens ståndpunkt i fråga om bestämmelserna om rätslig behörighet.

Tvingande bestämmelser om tillämplig lag

Lagutskottet har i november 2005 lämnat ett utlåtande om statsrådets utredning med anledning av kommissionens grönbok om tillämplig lag och behörig domstol i mål om äktenskapsskillnad (LaUU 22/2005 rd). I sitt utlåtande konstaterade utskottet att det varierar stort i lagstiftningen om äktenskapsskillnad mellan modeller som utgår från skuldprincipen och den nordiska skilsmässomodellen. Lagutskottet såg ingen anledning att ge sig in på en harmonisering av lagvalsreglerna i äktenskapsmål som bara skulle väcka starka passioner.

Regeringen har också i sin skrivelse ifrågasatt behovet och nyttan av de föreslagna bestämmelserna om lagval. Regeringen har emellertid inte tagit ställning i frågan. Regeringens ståndpunkt ser ut att godta att bestämmelser om möjligheten att välja den lag som tillämpas intas i förordningen.

I enlighet med det tidigare utlåtandet anser lagutskottet fortfarande att det inte behövs tvingande bestämmelser om tillämplig lag på unionsnivå. Enligt gällande lag tillämpar en domstol alltid Finlands lag i äktenskapsskillnadsmål. Bestämmelserna om äktenskapsskillnad i Finlands lag bygger på tanken att man inte kan hålla i kraft ett äktenskap gentemot den andra partens vilja. De föreslagna bestämmelserna om lagval skulle leda till att finländska domstolar blir tvungna att undersöka grunden för äktenskapsskillnad, om det råder bestående söndring mellan makarna eller andra motsvarande omständigheter om de ska tillämpa lagstiftningen i en stat där dessa omständigheter fortfarande har betydelse när äktenskapsskillnad beviljas. Utskottet anser att en återgång till sådan prövning i rättegångar inte är motiverad ens i sådana fall som har internationella beröringspunkter.

Enligt en utredning till utskottet är det vanligt att en person med finländsk bakgrund återvänder till Finland när äktenskapet knakar i fogarna. Om det aktuella förslaget godkänns kan han eller hon inte längre beviljas äktenskapsskillnad enligt finländsk lag utan den finländska domstolen ska tillämpa lagen i en främmande stat, där villkoren för äktenskapsskillnad kan vara mycket strängare. Enligt utskottet strider en ändring i gällande lagstiftning mot de förväntningar de finländare som ingår internationella äktenskap kan antas ha.

Av orsakerna ovan understöder lagutskottet inte förslaget om att tvingande bestämmelser om lagval ska ingå i förordningen.

Avtal om tillämplig lag

Utskottet anser att förslaget till förordning kan godkännas till den del den ger makarna en möjlighet att komma överens om tillämplig lag i ett mål mellan dem om äktenskapsskillnad eller hemskillnad. Avtal om tillämplig lag ger makar som till exempel på grund av sitt arbete flyttar utomlands en möjlighet att på förhand få uppgift om vilket lands lagstiftning som tillämpas vid eventuell äktenskapsskillnad. Utskottet omfattar regeringens ståndpunkt att ifall bestämmelserna om avtal om tillämplig lag tas med, ska man eftersträva att domstolslandets lag bevaras som ett alternativ för valet.

Även i det fall att bestämmelserna om lagval endast gäller avtal om tillämplig lag behövs det enligt utskottet en sk. ordre public -klausul, det vill säga en möjlighet att vägra tillämpningen av en främmande stats lag, om en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med grunderna för rättsordningen i domstolslandet. Klausulen behövs därför att, enligt en utredning till utskottet, är äktenskapsskillnad inte alls möjlig i ett medlemsland och i en del andra är det mycket svårt att få äktenskapsskillnad. Dessutom bör man beakta att makarna enligt förslaget också kan komma överens om att någon annan än en medlemsstats lag ska tillämpas. Makarna kan således i avtalet hänvisa till lagstiftningen i en stat som har en rättskultur som kraftigt skiljer sig från den vi har i Finland.