Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 5 februari 2004 en proposition om godkännande av 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja samt till lagar om sättande i kraft och tillämpning av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen och om ändring av 10 kap. 18 § sjölagen (RP 171/2003 rd) till miljöutskottet för beredning.
I enlighet med riksdagens beslut har kommunikationsutskottet lämnat utlåtande (KoUU 2/2004 rd) i ärendet. Utlåtandet ingår som bilaga till betänkandet.
Utskottet har hört
regeringsråd Lolan Eriksson, kommunikationsministeriet
generalsekreterare Merja Huhtala, miljöministeriet
enhetschef Kari Lampela, Finlands miljöcentral
vice verkställande direktör Pekka Huttula, Olje- och Gasbranschens Centralförbund
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Det föreslås vidare att riksdagen godkänner lagen om sättande i kraft och tilllämpning av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen och lagen om ändring av 10 kap. 18 § sjölagen.
Genom protokollet upprättas en kompletterande fond i samband med det nuvarande internationella ersättningssystemet för ersättning av oljeskador som förorsakas av oljetankfartyg. Grundsystemet utgörs av två konventioner dvs. konventionen angående fartygsägarens ansvarighet och konventionen som gäller den internationella oljeskadefonden, IOPC-fonden, som kompletterar fartygsägarens ansvarighet. Finland är part i dessa konventioner.
Den kompletterande fonden stärker avsevärt den skadelidandes ställning och möjliggör full ersättning också vid omfattande oljeolyckor. Det internationella ersättningssystemets högsta tillgängliga ersättningsbelopp stiger i de fördragsslutande staterna från 250 miljoner euro till 900 miljoner euro. De som mottar olja i de fördragsslutande staterna svarar för finansieringen av fonden enligt samma system. Avgiftsandelen bestäms på basis av mängden mottagen olja i den fördragsslutande staten under ett kalenderår.
Protokollet hör till området för delad behörighet och hör till vissa delar till Europeiska gemenskapens exklusiva behörighet. Enligt beslut av Europeiska unionens råd har man uppsatt som mål att medlemsstaterna ratificerar protokollet senast den 30 juni 2004. Avsikten är att Finland efter det att de föreslagna lagarna har godkänts och stadfästs ratificerar protokollet inom den nämnda tiden.
Lagarna avses bli satta i kraft genom förordning av republikens president och av statsrådet samtidigt som 2003 års protokoll träder i kraft internationellt. Protokollet träder i kraft internationellt tre månader efter det att minst åtta stater har anslutit sig till det och den sammanlagda mängden avgiftspliktig olja som mottagits i dessa länder är minst 450 miljoner ton. Dessa förutsättningar kommer enligt bedömning att uppfyllas under år 2004.
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att förslaget är nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Den kompletterande fonden är nödvändig eftersom de oljeolyckor som har inträffat i Europa under de senaste åren (Erika och Prestige) har visat att systemen för ersättningsansvar är otillräckliga. Trots att det har skett stora framsteg inom arbetet för bättre säkerhet kan en oljekatastrof inte ens anses vara osannolik. Direkta skador på grund av en omfattande oljeskada förorsakad av ett oljetankfartyg och kostnaderna för åtgärder som behövs för att återställa miljön kan inte helt och hållet täckas utan en kompletterande fond. Den kompletterande fonden förbättrar på ett avgörande sätt möjligheterna att ersätta kostnaderna för att återställa miljön.
Miljöutskottet understryker att upprättandet av en kompletterande fond är förenligt med Finlands intresse speciellt med tanke på att oljetransporterna på Finska viken och Östersjön har ökat snabbt och trafiken kommer fortsättningsvis att växa kraftigt dels på grund av att oljehamnarna i Ryssland fungerar effektivare och nya oljehamnar grundas. Trots att det görs mycket för att förbättra trafiksäkerheten till sjöss ökar risken för att det sker en allvarlig olycka eller att en olycka sträcker sig till finskt vattenområde i och med att trafiken växer.
Utskottet anser vidare att en kompletterande fond som baserar sig på ett internatonellt fördrag är en bättre lösning än en regional fond som täcker Europeiska gemenskapens område, vilket tidigare diskuterades. Det är viktigt att också i framtiden kunna säkra ett fungerande och trovärdigt internationellt system för oljeskador och ersättningar. Ett internationellt system tryggar också ett tillräckligt brett betalningsunderlag bättre än ett regionalt system. Det nya ersättningstaket, cirka 900 miljoner euro, förutsätter att fonden har ett brett betalningsunderlag. Med tanke på helheten skulle det därför vara mycket angeläget att stora oljemottagare, som Japan, Australien och Kanada, ansluter sig till fördraget så fort som möjligt. Detta bedöms vara sannolikt.
Den kompletterande fonden behövs och bör införas så fort som möjligt. Det främsta syftet med systemet är att säkra att de skadelidande snabbt erhåller tillräcklig ersättning. Upprättandet av en kompletterande fond ändrar kännbart på balansen mellan fartygsägarna och oljemottagarna i det fall att den kompletterande fonden aktiveras. Eftersom ansvarssystemet också har en förebyggande effekt som ökar fartygens säkerhet är det nödvändigt att grundsystemet för internationella ersättningar ses över för att finansieringsbalansen mellan fartygsägarna och oljemottagarna ska kunna bevaras i alla situationer.
Utskottet finner det särskilt angeläget att CLC-fördraget, som gäller fartygsägarnas ansvar, förnyas, och anser att Finland aktivt bör delta i detta arbete i syfte att säkra att rederiet också i framtiden kommer att ha det primära ansvaret för en oljeskada.
Med stöd av det ovan anförda föreslår miljöutskottet
att riksdagen godkänner 2003 års protkoll till 1992 års internationella konvention om upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, upprättat i London den 16 maj 2003, till den del protokollet hör till Finlands behörighet och
att lagförslagen godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 5 mars 2004
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Marja Ekroos