Motivering

Utskottet påpekar att statsrådets bedömning av agendan än så länge mest är en beskrivning eftersom Finland självfallet kommer att utvärdera de projekt som återstår efter det österrikiska ordförandeskapet och ta fasta på de internationella kongresser som infaller under vårt ordförandeskap. Miljösektorn kommer sannolikt att vara brett upplagd. Ett viktigt drag är av allt att döma också att inte bara stora miljölagstiftningsprojekt (till exempel REACH) kommer att starta, utan också behandlingen av ett flertal övergripande och strategiska miljöfrågor (tematiska strategier) alternativt en halvtidsöversyn av stora frågor (sjätte miljöhandlingsprogrammet, klimatförändringen). Vidare startar den politiska debatten om den nya generationens miljöpolitik under 2006.

Preliminärt har Finland prioriterat klimatförändring, biologisk mångfald, en eventuell halvtidsöversyn av sjätte miljöhandlingsprogrammet samt de tematiska strategierna för luftföroreningar, avfall och naturresurser och havsmiljö. De preliminära valen är ett steg i rätt riktning, framhåller utskottet och påpekar att prioriteringsmöjligheterna i sista hand i hög grad är beroende av vilka frågor som avancerar under det österrikiska ordförandeskapet. Trots allt vill utskottet lyfta fram följande synpunkter.

Efter utvidgningen kan Östersjön betraktas nästan som ett inre hav inom EU. Ändå är det ett faktum att frågorna kring skyddet av Östersjön mest bara har intresserat kuststaterna. Utskottet anser det viktigt att Finland under ordförandeskapet målmedvetet lyfter fram behovet av fler åtgärder för att skydda Östersjön. Det kan tas fram i samband med handlingsprogrammet för den nordliga dimensionen eller till exempel vid behandlingen av den tematiska strategin för havsmiljön.

Åtgärder för att stoppa klimatförändringen får stort utrymme dels i det interna arbetet i EU, dels på den internationella arenan. Det krävs starka insatser på många nivåer om EU vill behålla och stärka sin roll som föregångare. Då är EU:s dialog med tredjeländer en extra stor fråga. Utskottet understryker vikten av aktiva åtgärder för att främja multilaterala överenskommelser för tiden efter 2012. Alla utvecklade länder och de nödvändigaste utvecklingsländerna bör vara med för att vi ska nå målet att stoppa klimatuppvärmningen, ett mål som EU har antagit (högst två grader).

För att uppfylla målet för att stoppa klimatförändringen och satsa på en hållbar utveckling behövs det betydligt större satsningar på miljöteknik, påpekar utskottet. Lissabonstrategin fokuserar på insatser för att främja miljöteknik, men åtgärderna ska genomföras på nationell nivå utan särskilda åtgärder inom EU. Med avseende på miljö- och konkurrensmålen vore det motiverat att främja forskning och produktutveckling kring ny teknik i Europa för att europeiska spetsforskare och forskningsvinster ska stanna kvar i Europa. Än så länge har USA gått in för en handlingsmodell som satsar på teknikutveckling för att dämpa klimatförändringen. Det kan leda till att forskningen i Europa kommer på efterkälken. Därför är det angeläget att Finland resolut sätter fokus på frågan till exempel i samband med Lissabonstrategin, halvtidsöversynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet eller det sjunde ramprogrammet för forskning.

Finland har goda förutsättningar att främja målen för en hållbar konsumtion och produktion för kommittébetänkandet från i våras (Kommissionen för hållbar konsumtion och produktion (KULTU); Vähemmän enemmästä ja paremmin. Ehdotus kansalliseksi ohjelmaksi 16.6.2005) är en bra utgångspunkt. Vi har följaktligen högkvalitativ kompetens för olika typer av strategiarbete, inte minst inom hållbar utveckling av förnybara naturresurser.

Avslutningsvis påpekar utskottet behovet att aktivt förankra miljöhänsyn i all verksamhet inom unionen (den så kallade Cardiffprocessen). En av Finlands styrkor är att förbereda unionsfrågor i nära samarbete mellan flera olika ministerier. Under ordförandeskapet bör Finland exportera modellen för att tillämpas i olika rådskonstellationer.