Denna lag innehåller bestämmelser om genomförandet och samordningen av den nationella regionalpolitiken och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik. 

Regionutveckling är sådan sektorsövergripande verksamhet på flera nivåer som grundar sig på växelverkan mellan staten, landskapsförbunden, kommunerna och andra aktörer utifrån nationella och olika regionala starka sidor och behov. 

Denna lag tillämpas på beredningen, förvaltningen, utvärderingen, uppföljningen och samordningen av nationella och med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder finansierade planer och program för regionutveckling. 

På förvaltningen av Interregprogram som stöds med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden tillämpas 4 kap. Det kapitlet tillämpas också på förvaltningen av Interregprogram vid de yttre gränserna som stöds med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden samt instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. 

Staten och kommunerna svarar för regionutvecklingen. 

Staten har det riksomfattande ansvaret för regionutvecklingen. Planeringen, samordningen och uppföljningen av regionutvecklingen är arbets- och näringsministeriets uppgift. 

För skötseln av kommunens uppgifter i anslutning till regionutvecklingen i regionen svarar det landskapsförbund som avses i 7 § i egenskap av regionutvecklingsmyndighet. 

Bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralerna och deras uppgifter i regionutvecklingen finns i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009). 

Varje landskap som avses i lagen om landskapsindelning ska ha ett landskapsförbund. Kommunerna i regionen ska vara medlemmar i landskapsförbundet för sin region. 

Landskapsförbundet är en sådan samkommun som avses i 55 § i kommunallagen (410/2015). Med avvikelse från 1 mom. i den paragrafen behöver ordet samkommun inte nämnas i landskapsförbundets namn. 

Ledamöterna i det högsta beslutande organet för ett landskapsförbund ska vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna. Röstandelarna för de grupperingar som är representerade ska vid valet till organet svara mot den andel röster som de olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom landskapets område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen (714/1998). Varje medlemskommun ska ha minst en representant i organet i fråga. Bestämmelser om sammansättningen i fråga om övriga organ i ett landskapsförbund finns i 58 § 3 mom. i kommunallagen. 

Statsrådet beslutar om de riksomfattande prioriteringar i regionutvecklingen som ska genomföras under regeringsperioden genom det regionutvecklingsbeslut som avses i 24 §. 

Landskapsförbunden främjar utvecklingen av sina regioner genom att utarbeta ett i 25 § avsett landskapsprogram som baserar sig på landskapets långsiktiga strategiska riktlinjer. För planeringen av regionutvecklingen svarar landskapsförbunden i samarbete med kommunerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och den övriga statliga regionförvaltningen samt andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. 

Statsrådet, ministerierna, landskapsförbunden och andra myndigheter kan utarbeta program och samarbetsavtal för att målen för regionutvecklingen ska nås. 

Arbets- och näringsministeriet sköter de uppgifter som avses i 1 mom. 1—5 punkten i samarbete med andra ministerier, landskapsförbunden, kommunerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och andra offentliga och privata aktörer. 

Arbets- och näringsministeriet ska administrativt åtskilja de uppgifter som avses i 1 mom. 7 och 8 punkten från varandra på det sätt som avses i artikel 71.4 i den allmänna förordningen. 

Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 1 mom. 5—8 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Förmedlande organ som avses i artikel 71.3 i den allmänna förordningen är närings-, trafik- och miljöcentralerna, Livsmedelsverket och landskapsförbunden. Förmedlande organ ska uppfylla kraven enligt både EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen för skötseln av uppgifterna. 

Det förmedlande organet ska sköta de uppgifter för den förvaltande myndigheten som organet ålagts för den förvaltande myndighetens räkning och på dess ansvar. Bestämmelser om skötseln av de uppgifter som ålagts de förmedlande organen i stödärenden inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program finns i lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (/), (finansieringslagen). 

Uppgifterna för landskapsförbundet som förmedlande organ kan koncentreras så att ett landskapsförbund sköter uppgifterna som föreskrivits för det förmedlande organet inom verksamhetsområdet för ett annat landskapsförbund, om det på detta sätt är möjligt att trygga tillgången till den specialsakkunskap som behövs för uppgifterna, en sund ekonomisk förvaltning eller ett krav på åtskiljande av uppgifterna eller om det är ändamålsenligt att koncentrera uppgifterna av någon annan motsvarande orsak. På ett enspråkigt landskapsförbund tillämpas vad som i språklagen (423/2003) föreskrivs om tvåspråkiga kommunala myndigheter, om det sköter uppgifter inom verksamhetsområdet för ett tvåspråkigt landskapsförbund eller ett landskapsförbund med ett annat språk. Koncentreringen av landskapsförbundens uppgifter ska grunda sig på ett sådant avtal mellan landskapsförbunden som avses i 18 §. 

Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter som förmedlande organ kan koncentreras så att en närings-, trafik- och miljöcentral sköter uppgifter som föreskrivits för det förmedlande organet inom verksamhetsområdet för en annan central. 

Koncentreringen av det förmedlande organets uppgifter ska ha den förvaltande myndighetens godkännande. Den förvaltande myndigheten utser de förmedlande organen genom beslut. 

Närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på förmedlande organ, de uppgifter organen åläggs och koncentrering av uppgifterna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Innan åtgärder som avses i 1 mom. 3 och 5 punkten vidtas ska den förvaltande myndigheten samråda med det förmedlande organet om avhjälpande av bristerna och ge organet en skälig tidsfrist för att avhjälpa dem. Den förvaltande myndigheten kan dock vidta nämnda åtgärder omedelbart utan samråd, om det har upptäckts allvarliga brister eller försummelser i det förmedlande organets verksamhet. 

Arbets- och näringsministeriet får vid skötseln av bokföringsfunktionen i samråd med den förvaltande myndigheten i beslut enligt 9 § 1 mom. 6 punkten om anvisande av medel ställa sådana bindande villkor som de förmedlande organen ska iaktta som är nödvändiga för skötseln av bokföringsfunktionen. 

Arbets- och näringsministeriet kan vid skötseln av bokföringsfunktionen ålägga den förvaltande myndigheten och det förmedlande organet att inom utsatt tid vidta ändamålsenliga åtgärder för att korrigera ett fel som orsakats av en oriktighet som avses i artikel 2.31 och 2.33 i den allmänna förordningen eller förhindra att felet upprepas. 

Finansministeriet är den revisionsmyndighet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program som avses i artikel 71.1 i den allmänna förordningen. 

Närmare bestämmelser om revisionsmyndighetens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I anslutning till arbets- och näringsministeriet finns en delegation för förnyelse i regionerna. Statsrådet tillsätter delegationen och utnämner dess ordförande för statsrådets mandatperiod. 

Bestämmelser om delegationens sammansättning och närmare bestämmelser om delegationens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Statsrådet tillsätter den övervakningskommitté för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program som avses i artikel 38 i den allmänna förordningen för programperioden samt utnämner ordföranden och vice ordföranden för övervakningskommittén från arbets- och näringsministeriet. Bestämmelser om övervakningskommittén, dess sammansättning och uppgifter finns i artiklarna 38—40 i den förordningen. 

Övervakningskommittén ska eftersträva enhällighet i sitt beslutsfattande. Om ett enhälligt beslut inte kan fattas, blir den mening gällande som har omfattats av två tredjedelar av dem som röstat. 

På medlemmarna i övervakningskommittén tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i 1 mom. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 

Bestämmelser om övervakningskommitténs uppgifter och sekretariat samt närmare bestämmelser om övervakningskommitténs sammansättning och mandatperiod får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Landskapsförbunden kan avtala om koncentrering av uppgifter eller annat samarbete i ärenden där det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna enligt 17 § och andra uppgifter enligt denna lag eller för de uppgifter som avses i 9 § i finansieringslagen. 

Bestämmelser om koncentrering av landskapsförbundets uppgifter som förmedlande organ, förvaltningsuppgifter som gäller nationell medfinansiering och uppgifter som gäller förvaltningskontroller finns i 10, 37 och 39 §. 

Landskapet har en samarbetsgrupp för samordning av beredningen och genomförandet av planer, program och avtal som gäller regionutveckling. Samarbetsgruppen är det partnerskapsorgan som avses i artikel 8 i den allmänna förordningen när det gäller Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. 

Landskapsförbundets styrelse tillsätter landskapets samarbetsgrupp, utnämner dess ordförande och fastställer dess arbetsordning. 

De aktörer som är centrala med tanke på utvecklingen i regionen ska ha en heltäckande representation i samarbetsgruppen i enlighet med artikel 8 i den allmänna förordningen. 

Samarbetsgruppen kan tillsätta sektioner och kalla sakkunniga. På medlemmarna av samarbetsgruppen och dess sektioner tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför i denna paragraf avsedda uppgifter. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

Bestämmelser om samarbetsgruppens mandatperiod, sekretariat och sekretariatets uppgifter samt närmare bestämmelser om samarbetsgruppens sammansättning får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I arbetsordningen för landskapets samarbetsgrupp kan det föreskrivas att samarbetsgruppen också ska sköta andra uppgifter i anslutning till de uppgifter som avses i 1 mom. samt uppgifter i anslutning till genomförandet av såväl nationella som Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. 

Om inte något annat föreskrivs i denna lag tillämpas på beslutsfattandet och förvaltningsförfarandet i landskapets samarbetsgrupp och dess sekretariat vad som i 50, 54, 55 och 57—62 § i kommunallagen föreskrivs om samarbete mellan kommuner. På förvaltningsförfarandet i samarbetsgruppen och dess sekretariat tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). 

Samarbetsgruppen ska eftersträva enhällighet i sitt beslutsfattande. Om ett enhälligt beslut inte kan fattas, blir den mening gällande som har omfattats av två tredjedelar av dem som röstat. 

Landskapets samarbetsgrupp ger utlåtande till det förmedlande organet om regionala projekt som är betydande med tanke på regionutvecklingen eller totalkostnadskalkylen och för vilka stöd söks från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. Landskapets samarbetsgrupp ger dock inte något utlåtande om ansökan om understöd för utvecklande av företag enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet 2021—2028 (/). 

Ett förmedlande organ kan inte bevilja stöd inom ramen för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program för ett regionalt projekt som är betydande med tanke på utvecklingen av landskapet eller vars totalkostnadskalkyl är stor, om samarbetsgruppen inte har förordat projektet. Det förmedlande organet kan avvika från samarbetsgruppens utlåtande enligt vilket finansieringen förordas, om beviljandet av stöd skulle strida mot Europeiska unionens lagstiftning eller den nationella lagstiftningen eller om projektet inte svarar mot programmet. Innan ett beslut som avviker från samarbetsgruppens utlåtande fattas ska det förmedlande organet underrätta samarbetsgruppen om saken och motivera sitt avgörande. 

I de sammandrag som avses i 1 mom. 2 punkten får inte ingå sekretessbelagda uppgifter enligt 24 § 1 mom. 20 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) som omfattas av privat företagshemlighet eller andra sekretessbelagda uppgifter. 

Statsrådet beslutar för varje regeringsperiod om de riksomfattande prioriteringarna i regionutvecklingen (regionutvecklingsbeslut). Genom regionutvecklingsbeslutet styrs regionutvecklingen inom de olika förvaltningsområdena och landskapsförbunden och samordningen av åtgärderna. 

Bestämmelser om innehållet i regionutvecklingsbeslutet och beredningen, genomförandet och uppföljningen av fullgörandet av beslutet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Landskapsförbundet ska utarbeta ett landskapsprogram som baserar sig på landskapets långsiktiga strategiska riktlinjer och där målen för regionutvecklingen i landskapet och genomförandet av dem preciseras. I landskapsprogrammet beaktas prioriteringarna i regionutvecklingsbeslutet. I landskapsprogrammet ingår eller i samband med det utarbetas en strategi för smart specialisering i landskapet. 

Landskapsprogrammet bereds i samverkan med kommunerna, andra myndigheter samt de sammanslutningar och organisationer samt andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. I landskapet Lappland bereds avsnittet om samekultur av Sametinget. Landskapsprogrammet godkänns av landskapsfullmäktige för varje fullmäktigeperiod. Landskapsprogrammet kan justeras vid behov. 

Närmare bestämmelser om strukturen för innehållet i landskapsprogrammet, beredningen av programmet samt tidtabellen för beredningen av programmet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

De myndigheter som är verksamma inom landskapet ska i sin verksamhet beakta landskapsprogrammet och främja genomförandet av det. Myndigheterna ska också i övrigt bedöma konsekvenserna av sina åtgärder för regionens utveckling. 

Myndigheterna ska begära utlåtande av landskapsförbundet om sådana planer och åtgärder som i betydande grad avviker från landskapsprogrammet eller som kan försämra tillgången till tjänster, sysselsättningen eller livskraften i regionen. 

Statsrådet och de aktörer som företräder regionerna ska regelbundet diskutera målen för regionutvecklingen och genomförandet av dem. Diskussionerna ska basera sig på regionutvecklingsbeslutet, landskapsprogrammen och en lägesbild av regionutvecklingen. Arbets- och näringsministeriet samordnar diskussionerna. I regionerna svarar landskapsförbunden för förberedelserna inför diskussionerna. 

Diskussionerna främjar samarbetet mellan staten och regionerna och växelverkan för att målen för regionutvecklingen ska nås och stöder landskapens frivilliga utveckling. Vid diskussionerna strävas efter att staten och regionerna når en gemensam syn på målen, genomförandet och verksamhetsförutsättningarna i fråga om regionutvecklingen som ska beaktas vid planeringen av olika aktörers verksamhet och ekonomi. 

Närmare bestämmelser om organiseringen av diskussionerna, om de parter som deltar i dem samt om dokumentering av slutsatserna av diskussionerna och uppföljningen av dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

För genomförandet av de mål som gäller regionutveckling kan samarbetsavtal upprättas mellan staten, landskapsförbundet, kommunen, övriga myndigheter som deltar i finansieringen av åtgärderna och andra aktörer som deltar i regionutvecklingen. 

För att säkerställa att de avtal som avses i 1 mom. är förenliga med landskapsprogrammet ska det berörda landskapsförbundet höras i samband med beredningen av avtalet, om förbundet inte själv är avtalspart. 

Beslut om att förelägga Europeiska kommissionen en i artikel 11 i den allmänna förordningen avsedd partnerskapsöverenskommelse och ett i artikel 22 i den förordningen avsett regional- och strukturpolitiskt program fattas av statsrådet. 

Målen för det regional- och strukturpolitiska programmet genomförs genom riksomfattande och regionala åtgärder. När partnerskapsöverenskommelsen och det regional- och strukturpolitiska programmet utarbetas ska regionutvecklingsbeslutet beaktas. 

Arbets- och näringsministeriet svarar för beredningen av helheten för det regional- och strukturpolitiska programmet. För beredningen av nationella teman som grundar sig på programmet svarar de ministerier som saken gäller under ledning av arbets- och näringsministeriet. Landskapsförbunden svarar för den regionala beredningen av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och för beredningen av de regionala finansieringsplanerna. För samordningen och genomförandet av den riksomfattande och regionala beredningen samt för det partnerskap och den behandling inom centralförvaltningen enligt flernivåstyre som avses i artikel 8 i den allmänna förordningen svarar delegationen för förnyelse i regionerna. 

För behandlingen och till stöd för genomförandet av ett eller flera riksomfattande teman i det regional- och strukturpolitiska programmet kan det berörda ministeriet tillsätta en ledningsgrupp. 

Närmare bestämmelser om beredningen av program och planer, om innehållet i och ändringen av dem samt om sammansättningen av och uppgifterna för ledningsgruppen för riksomfattande teman och om förmedlande organ samt om utarbetandet av regionala finansieringsplaner får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

En plan som utarbetas för genomförande av sådana integrerade åtgärder som stöder en hållbar stadsutveckling som avses i artikel 11 i Eruf-förordningen och den finansieringsram som beviljas för planen från Europeiska regionala utvecklingsfonden godkänns av arbets- och näringsministeriet. För genomförandet av planen ska de städer som genomför planen tillsätta en ledningsgrupp. 

För genomförandet av en i 1 mom. avsedd plan kan finansiering också beviljas av nationella medel för regionutveckling, från Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning. 

Närmare bestämmelser om planen för hållbar stadsutveckling, det förfarande som ska iakttas i verksamheten och om ledningsgruppen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Arbets- och näringsministeriet sköter de uppgifter som enligt Interregförordningen hör till medlemsstaterna i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Utrikesministeriet svarar för beredningen av ärenden som gäller Europeiska unionens yttre förbindelser och finansieringen av de yttre förbindelserna och för fastställandet av Finlands ståndpunkter i Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Arbets- och näringsministeriet svarar för den programplanering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna som avses i artikel 16 i Interregförordningen i samarbete med landskapsförbunden inom programområdet, andra ministerier och andra programpartner. 

Statsrådet beslutar för Finlands del om godkännande av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Finansieringsavtal som gäller genomförande av Interregprogram vid de yttre gränserna ingås för Finlands del av arbets- och näringsministeriet. Bestämmelser om ingående av avtalet finns i artikel 59 i Interregförordningen. Innan ett finansieringsavtal ingås ska arbets- och näringsministeriet höra de förvaltande myndigheterna för Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Statsrådet utnämner de finländska medlemmarna till de övervakningskommittéer som avses i artikel 28 i Interregförordningen. Arbets- och näringsministeriet beslutar om byte av finländska medlemmar i övervakningskommittéerna. 

Arbets- och näringsministeriet utnämner de finländska medlemmarna till sådana andra kommittéer eller arbetsgrupper som inrättats av övervakningskommittéerna och som avses i artikel 22 i Interregförordningen. Beslut om byten under mandatperioden i sådana andra kommittéer eller arbetsgrupper som avses i detta moment fattas av den aktör som den medlem som ska ersättas företräder. 

På finländska medlemmar i övervakningskommittéer, andra kommittéer och arbetsgrupper tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter de uppgifter som avses i artiklarna 22 och 30 i Interregförordningen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

Den förvaltande myndighet som avses i artikel 45 i Interregförordningen kan vara och den bokföringsfunktion som avses i artikel 47 i den förordningen kan i Finland skötas av ett landskapsförbund eller en sådan finländsk gruppering som avses i lagen om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (1340/2015). 

Den förvaltande myndigheten ska förvalta och genomföra Interregprogram eller Interregprogram vid de yttre gränserna i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning och fullgöra de uppgifter som avses i artikel 46 i Interregförordningen samt de uppgifter som överenskommits i programdokumentet och finansieringsöverenskommelsen. 

Bestämmelser om den förvaltande myndighetens rätt att sköta nationella uppgifter som gäller Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna finns i finansieringslagen. 

Finansministeriet är den revisionsmyndighet som avses i artikel 45 i Interregförordningen. 

Finansministeriet sköter för Finlands del i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna medlemmens uppgifter i de revisorsgrupper som avses i artikel 48 i Interregförordningen. 

Landskapsförbunden är sådana kontrollanter i Finland som avses i artikel 46 i Interregförordningen. Landskapsförbunden utför de förvaltningskontroller som avses i artikel 74 i den allmänna förordningen i fråga om de Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna där den förvaltande myndigheten inte utför förvaltningskontroller. 

De uppgifter för landskapsförbunden som avses i denna paragraf kan koncentreras så att ett landskapsförbund sköter förvaltningskontrollerna inom verksamhetsområdet för ett annat landskapsförbund, om det på detta sätt är möjligt att trygga tillgången till den specialsakkunskap som behövs för uppgifterna, en sund ekonomisk förvaltning eller ett krav på åtskiljande av uppgifterna eller det är ändamålsenligt att koncentrera uppgifterna av någon annan motsvarande orsak. På ett enspråkigt landskapsförbund tillämpas vad som i språklagen föreskrivs om tvåspråkiga kommunala myndigheter, om det sköter uppgifter inom verksamhetsområdet för ett tvåspråkigt landskapsförbund eller ett landskapsförbund med ett annat språk. Koncentreringen av landskapsförbundens uppgifter ska grunda sig på ett sådant avtal mellan landskapsförbunden som avses i 18 §. 

Arbets- och näringsministeriet kan överföra kontrollantens uppgift till ett annat landskapsförbund, om det landskapsförbund som är kontrollant inte utför de förvaltningskontroller som avses i artikel 74 i den allmänna förordningen korrekt eller inte sköter de uppgifter som avses i en förordning som utfärdats med stöd av denna lag eller om landskapsförbundet inte längre har förutsättningar i enlighet med denna lag eller en förordning som utfärdats med stöd av den att vara verksamt. 

Innan den åtgärd som avses i 3 mom. vidtas ska arbets- och näringsministeriet samråda med landskapsförbundet om avhjälpande av bristerna och ge landskapsförbundet en skälig tidsfrist för att avhjälpa dem. Arbets- och näringsministeriet kan dock vidta nämnda åtgärder omedelbart utan samråd, om det har upptäckts allvarliga brister eller försummelser i kontrollantens verksamhet. 

Närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på kontrollanten, om uppgifterna, de förfaranden som ska iakttas och koncentreringen av uppgifterna vid förvaltningskontroller får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Anslaget för den nationella medfinansieringen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna och den nationella finansieringsandelen för tekniskt stöd tas in i statsbudgeten. Statsrådet beslutar hur anslagen i statsbudgeten ska fördelas. 

Landskapsförbunden sköter för Interregprogram och de förvaltande myndigheterna för Interregprogram vid de yttre gränserna uppgifterna i anslutning till förvaltning, beviljande, utbetalning, uppföljning, övervakning och fortsatta åtgärder i fråga om nationell medfinansiering. 

De förvaltningsuppgifter som avses i 1 mom. och som gäller nationell medfinansiering kan koncentreras så att ett landskapsförbund eller en förvaltande myndighet sköter förvaltningsuppgifter som gäller nationell medfinansiering inom verksamhetsområdet för ett annat landskapsförbund, om det på detta sätt är möjligt att trygga tillgången till den specialsakkunskap som behövs för uppgifterna, en sund ekonomisk förvaltning eller ett krav på åtskiljande av uppgifterna eller om det är ändamålsenligt att koncentrera uppgifterna av någon annan motsvarande orsak. På ett enspråkigt landskapsförbund tillämpas vad som i språklagen föreskrivs om tvåspråkiga kommunala myndigheter, om det sköter uppgifter inom verksamhetsområdet för ett tvåspråkigt landskapsförbund eller ett landskapsförbund med ett annat språk. Koncentreringen av landskapsförbundens uppgifter ska grunda sig på ett sådant avtal mellan landskapsförbunden som avses i 18 §. 

Närmare bestämmelser om de krav som ska ställas på landskapsförbunden och de förvaltande myndigheterna samt om deras uppgifter och koncentrering av uppgifterna vid förvaltningen av den nationella medfinansieringen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Innan åtgärder som avses i 1 mom. 2 och 4 punkten vidtas ska arbets- och näringsministeriet samråda med landskapsförbundet eller den förvaltande myndigheten om avhjälpande av bristerna och ge förbundet eller myndigheten en skälig tidsfrist för att avhjälpa bristerna. Arbets- och näringsministeriet kan dock vidta nämnda åtgärder omedelbart utan samråd, om det har upptäckts allvarliga brister eller försummelser i landskapsförbundets eller den förvaltande myndighetens verksamhet. 

Arbets- och näringsministeriet och den förvaltande myndigheten kan avtala med Europeiska kommissionen och myndigheterna i de andra stater som deltar i programmet samt Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling om genomförandearrangemang för sådana förvaltningsuppgifter i Interregprogram eller Interregprogram vid de yttre gränserna som kan anses vara sedvanliga. 

Bestämmelser om skyldigheterna för de myndigheter som svarar för beredningen av program och planer enligt denna lag att utreda och bedöma miljökonsekvenserna finns i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005). 

För behandling av delegationen för förnyelse i regionerna bereder arbets- och näringsministeriet uppföljningsuppgifter om genomförandet av regionutvecklingsbeslutet i samarbete med de övriga ministerierna och landskapsförbunden. 

Landskapsförbundet följer upp och utvärderar genomförandet av landskapsprogrammet i samarbete med de myndigheter som genomför landskapsprogrammet. En utomstående bedömare utvärderar genomförandet av landskapsprogrammets mål minst en gång under programperioden. 

Genomförandet och effekterna av program som avses i denna lag följs upp och utvärderas i enlighet med de övervakningsförfaranden som anges i varje program. 

Bestämmelser om utvärdering av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program finns i artikel 44 i den allmänna förordningen. 

Närmare bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas och de uppgifter som ska samlas in vid utvärdering och uppföljning i enlighet med 2—4 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Landets svagast utvecklade områden kan utifrån områdets utvecklingsbehov utses till stödområde I eller stödområde II genom förordning av statsrådet. Områdesindelningen baserar sig på områden som utgörs av hela kommuner och vid behov också av kommundelar. Områdena bestäms med beaktande av Europeiska unionens system för standardindelning av territoriella enheter och identifiering av områden oberoende av administrativa gränser samt med beaktande av åtminstone arbetspendling, servicependling, interkommunalt samarbete och trafikförbindelser. 

Statsrådet kan efter att ha hört den skärgårdsdelegation som avses i 14 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) bestämma att en kommun som med stöd av 9 § i den lagen har förklarats som skärgårdskommun och en sådan skärgårdsdel i en annan kommun som statsrådet har beslutat att bestämmelserna om skärgårdskommuner ska tillämpas på, ska höra till stödområde I eller stödområde II. 

I fråga om beslut som fattas av arbets- och näringsministeriet får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Ett beslut får verkställas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts beslutar något annat. 

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut som fattas av landskapsförbundet finns i kommunallagen.  

Bestämmelser om sökande av ändring i landskapsförbundets beslut som förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program samt om sökande av ändring i landskapsförbundets beslut om nationell medfinansiering av Interregprogram och den förvaltande myndighetens beslut om nationell medfinansiering av Interregprogram vid de yttre gränserna finns emellertid 81 § i finansieringslagen. 

Ändring i beslut av landskapets samarbetsgrupp får sökas genom kommunalbesvär utan en föregående fas med begäran om omprövning. 

I beslut som fattats av övervakningskommittén med stöd av denna lag och i beslut om utlåtanden av landskapets samarbetsgrupp enligt 21 § 3 mom. i denna lag får inte överklagas genom separata besvär. 

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut av statsrådets allmänna sammanträde finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.  

Denna lag träder i kraft den 20. 

Genom denna lag upphävs lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) och lagen om samarbete över de yttre gränserna (657/2015). 

På sådant genomförande av Europeiska unionens strukturfondsprogram för regional- och strukturpolitik, av strukturfondsprogram mellan medlemsstaterna, av gemensamma operativa program inom det gränsöverskridande samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser som samfinansieras inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och av nationell regionutveckling som pågår när denna lag träder i kraft samt på förvaltningen, uppföljningen och kontrollen i anslutning till dem tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 

Den delegation för förnyelse i regionerna som är verksam vid ikraftträdand av denna lag ska till utgången av sin mandatperiod vara verksam som den delegation som avses i 15 §. Den övervakningskommitté som är verksam när denna lag träder i kraft ska vara verksam till utgången av sin mandatperiod och på den tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 

Regionutvecklingen stöds med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska fonder och med nationella medel för regionutveckling som tagits in i statsbudgeten i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. 

Bestämmelserna i 3 kap. tillämpas på genomförandet av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program under programperioden 2021—2027. 

Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas på genomförandet av den nationella medfinansieringen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna under programperioden     2021—2027. 

Bestämmelserna i 5 kap. tillämpas på inspektioner som gäller användningen av medel i Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna under programperioden 2021—2027. 

Till den del något annat inte föreskrivs i denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) på stöd som avses i denna lag. 

Ett samprojekt eller grupprojekt bedöms som en helhet. 

Närmare bestämmelser om de allmänna villkoren för beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Om enheter som bedriver ekonomisk verksamhet och som drar nytta av projektåtgärderna deltar, tillämpas inte kravet på icke-vinstsyfte enligt 5 § 1 mom. 3 punkten och kravet på allmänt tillgodogörande av utvecklingsprojektets resultat enligt 5 § 1 mom. 4 punkten på deras verksamhet till den del stödet i form av stöd av mindre betydelse enligt stödbeslutet riktas till enheter som bedriver ekonomisk verksamhet och är sådant stöd som avses i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (de minimis-förordningen). 

Stöd kan beviljas offentligrättsliga samfund och privaträttsliga juridiska personer. Om det är fråga om ett samprojekt eller ett grupprojekt, ska samtliga sökande uppfylla de villkor som ställs på stödmottagaren. 

Stödmottagaren ska ha tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar för att genomföra projektet och tillräckliga förutsättningar att sörja för verksamhetens kontinuitet efter det att projektet avslutats, om det inte på grund av verksamhetens natur är onödigt att sörja för kontinuiteten. 

Närmare bestämmelser om villkoren för stödmottagare får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Stöd beviljas inte om den som ansöker om stöd på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte den finansierande myndigheten av särskilda skäl anser det ändamålsenligt att bevilja stöd. 

Stöd beviljas inte som allmänt verksamhetsstöd. 

Sådant statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt beviljas inte som stöd enligt denna lag. Vid tillämpningen av denna lag betraktas som statligt stöd inte stöd av mindre betydelse enligt de minimis-förordningen och inte heller sådant stöd för Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna som avses i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. 

Närmare bestämmelser om hinder för beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Landskapsförbundet är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen i ärenden som gäller stöd som förbundet har beviljat. 

Det behöriga landskapsförbundet får bevilja regionalt utvecklingsstöd samt nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna också för projekt som förbundet själv genomför. Landskapsförbundet ska administrativt skilja uppgifterna som finansierande myndighet från de uppgifter som gäller att söka och ta emot stöd i anknytning till projekt som förbundet självt genomför. Denna lag och de förordningar som utfärdas av statsrådet med stöd av denna lag tillämpas också på projekt som landskapsförbundet självt genomför. 

Bestämmelser om beviljande av stöd och stödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Undervisnings- och kulturministeriet ger ett för landskapsförbundet bindande utlåtande om lagenligheten av projekt som avses i 1 mom. samt om ett projekt är förenligt med målsättningen för undervisnings- och kulturministeriets högskole- och forskningspolitik eller yrkesutbildning. 

Landskapsförbundet ska av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden bevilja stöd som är avsedda för genomförande av hållbar stadsutveckling i enlighet med förslaget från den ledningsgrupp för städerna som avses i 30 § 1 mom. i genomförandelagen, om beviljandet av stödet är förenligt med lag, Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program samt den utvecklingsplan som avses i det momentet. 

Närmare bestämmelser om det utlåtandeförfarande som ska tillämpas på projekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Bestämmelser om koncentrering av landskapsförbundens i 9 § avsedda uppgifter finns i 10, 18 och 37 § i genomförandelagen. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen i ärenden som gäller de stöd som centralen har beviljat. 

Den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen får bevilja stöd också för sådana projekt som centralen själv genomför och som avses i denna paragraf. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska administrativt skilja uppgifterna som finansierande myndighet från de uppgifter som gäller att söka och ta emot stöd i anknytning till projekt som centralen själv genomför. Denna lag och de förordningar som utfärdas av statsrådet med stöd av denna lag tillämpas också på projekt som närings-, trafik- och miljöcentralen själv genomför. 

Bestämmelser om beviljande av stöd och stödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Undervisnings- och kulturministeriet ger ett för närings-, trafik- och miljöcentralen bindande utlåtande om lagenligheten av projekt som avses i 1 mom. samt om ett projekt är förenligt med målsättningen för undervisnings- och kulturministeriets högskole- och forskningspolitik. 

Närmare bestämmelser om det utlåtandeförfarande som ska tillämpas på projekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I statsbudgeten anvisas en del av medlen från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program separat till riksomfattande teman. 

Bestämmelser om de närings-, trafik- och miljöcentraler och landskapsförbund som är förmedlande organ i fråga om projekt som hör till riksomfattande teman utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Bestämmelser om riksomfattande teman finns i genomförandelagen. 

Livsmedelsverket får bevilja stöd av medel från Europeiska socialfonden för projekt som gäller materiellt stöd till dem som har det sämst ställt. Livsmedelsverket kan också bevilja stöd för sådana projekt som avses i denna paragraf och som verket själv genomför. Livsmedelsverket ska administrativt skilja uppgifterna som finansierande myndighet från de uppgifter som gäller att söka och ta emot stöd i anknytning till projekt som verket självt genomför. Denna lag och de förordningar som utfärdas av statsrådet med stöd av denna lag tillämpas också på projekt som Livsmedelsverket självt genomför. 

Livsmedelsverket är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen i ärenden som gäller de stöd som verket har beviljat. 

Bestämmelser om det stöd som ska beviljas och stödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Arbets- och näringsministeriet får bevilja stöd också för projekt som ministeriet självt genomför och som avses i denna paragraf. Ministeriet ska administrativt skilja uppgifterna som finansierande myndighet från de uppgifter som gäller att söka och ta emot stöd i anknytning till projekt som ministeriet självt genomför. Denna lag och de förordningar som utfärdas av statsrådet med stöd av denna lag tillämpas också på projekt som ministeriet självt genomför. 

Arbets- och näringsministeriet är den statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen i ärenden som gäller stöd som ministeriet har beviljat. 

Bestämmelser om arbets- och näringsministeriets övriga behörighet i fråga om regionutveckling och genomförandet av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik finns i genomförandelagen. 

Bestämmelser om beviljande av stöd och stödets användningsändamål får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Ett stöd som avses i denna lag får inte täcka det fulla beloppet av kostnaderna för ett projekt, om det inte finns särskilda skäl till det. 

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på sådana projekt för materiellt stöd till dem som har det sämst ställt som avses i 15 §. 

Som ett projekts godtagbara kostnader betraktas faktiska, behövliga och till beloppet skäliga kostnader eller kostnader enligt en kostnadsmodell eller en finansieringsform som föreskrivits genom förordning av statsrådet, med avdrag för de inkomster som projektet genererat och de inkomster som fåtts senast fram till inlämnandet av den sista ansökan om utbetalning. 

Närmare bestämmelser om stödets maximibelopp och godtagbara kostnader samt bestämmelser om kostnadsmodeller och finansieringsformer får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Den som ansöker om stöd ska genom egen finansiering delta i de kostnader som orsakas av projektet, om det inte finns särskilda skäl att avvika från detta. Självfinansieringsandelen får helt eller delvis ersättas med annan finansiering. 

I fråga om projekt som finansieras med nationella medel för regionutveckling kan i stället för självfinansiering eller en annan finansieringsandel enligt 1 mom. godkännas en för projektet behövlig och verifierbar arbetsinsats, produktionsinsats, nyttighet eller någon annan motsvarande insats som fås gratis. 

Närmare bestämmelser om godtagbara insatser som fås gratis i stället för självfinansiering eller en extern finansieringsandel som ersätter självfinansiering i projekt som finansieras med nationella medel för regionutveckling får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Ansökan om stöd ska göras innan ett projekt inleds. 

Stöd som beviljas av nationella medel för regionutveckling samt nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna söks elektroniskt i det system som är avsett för ändamålet eller skriftligen på en blankett som fastställts av den behöriga myndigheten. Ansökan ska undertecknas. 

Stöd för projekt som avses i 9, 12 och 15 § och som finansieras genom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program söks elektroniskt på det sätt som föreskrivs i 51 och 52 §. 

Om det för uppföljningen av stöd av mindre betydelse har inrättats en nationell informationsresurs med fullständiga uppgifter om alla stöd av mindre betydelse som beviljats av myndigheterna, tillämpas 2 mom. 1 punkten inte efter det att uppgifterna i informationsresursen omfattar tre skatteår. 

Närmare bestämmelser om ansökan om stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I ett samprojekt ansvarar samtliga stödmottagare solidariskt för genomförandet av projektet. 

Bestämmelser om avtal om grupprojekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program finns i 40 §. 

Närmare bestämmelser om samprojekt och det förfarande som ska iakttas i dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

I stödbeslutet godkänns projektplanen och projekttiden för det projekt som ska stödjas. 

Närmare bestämmelser om stödbeslutet och villkor som ska anges i det får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Om projektet eller en del av det inte kan genomföras i enlighet med stödbeslutet och den till beslutet fogade projektplanen, ska stödmottagaren göra en ansökan om ändring av beslutet. 

I samprojekt och grupprojekt ska stödmottagarna utöver vad som föreskrivs i 1 mom. göra en ansökan om ändring av stödbeslutet, om en stödmottagare inte längre uppfyller de allmänna villkoren för beviljande av stöd eller om det är behövligt att i projekthelheten lägga till eller ta bort en eller flera stödmottagare. 

Närmare bestämmelser om ändringsansökan och förutsättningarna för att göra ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Beslut om ändring av ett stödbeslut fattas av den finansierande myndigheten. 

Den finansierande myndigheten kan godkänna att genomförandet av ett samprojekt eller grupprojekt fortsätter på en i 22 § 2 mom. avsedd ansökan av stödmottagarna i samprojektet eller grupprojektet, om den ändrade projekthelheten dock fortfarande uppfyller målen för den ursprungliga projekthelheten och de villkor som ställts för den. 

Kostnader som härrör från det ändrade projektet kan godkännas tidigast från det att ändringsansökan har blivit anhängig. 

Närmare bestämmelser om ändringsbeslut, förutsättningarna för beviljande av ändringsbeslut och de villkor som ska anges i beslutet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Stödmottagaren ska använda den egendom som är föremål för stöd som har beviljats för investeringar som ingår i projekt som avses i 9 § 1 mom. och i 12 § 1 mom. 1 punkten för det användningsändamål som anges i stödbeslutet i minst fem år från den dag då det sista beslutet om utbetalning för projektet fattades. Den finansierande myndigheten får av särskilda skäl i stödbeslutet bestämma en längre användningstid för egendomen, som får vara högst tio år från den dag då det sista beslutet om utbetalning för projektet fattades. 

Bestämmelser om upphandlande enheter och deras skyldighet att konkurrensutsätta sin upphandling och sina koncessioner finns i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). 

Stödmottagaren ska för uppföljningen lägga fram en redogörelse för genomförandet av projektet för den behöriga myndigheten i enlighet med villkoren i stödbeslutet. 

Stödmottagaren är skyldig att förvara allt bokföringsmaterial och övriga handlingar som anknyter till projektet i enlighet med villkoren i stödbeslutet på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera användningen av stödet. På förvaringen av bokföringsmaterialet i anslutning till projektet tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 9 och 10 § i bokföringslagen (1336/1997). 

Stödmottagaren ska utan ersättning ge den aktör som gör en inspektion av användningen av stödet alla uppgifter, redogörelser och handlingar, tillträde till informationssystem, alla upptagningar och annat material som behövs för inspektionen samt även i övrigt bistå vid den. 

Bestämmelser om skyldigheterna för stödmottagare och närmare bestämmelser om den redogörelse för uppföljningen som avses i 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

För styrningen och uppföljningen av ett projekt kan en styrgrupp tillsättas, om det är motiverat med beaktande av projektets omfattning, innehåll och verkningar eller annars ändamålsenligt med tanke på genomförandet av projektet. 

Beslut om tillsättande av en styrgrupp fattas av den finansierande myndigheten i stödbeslutet. Den finansierande myndigheten utser sin företrädare som sakkunnig i styrgruppen. 

Medlemmarna i styrgruppen och de permanenta sakkunniga utses av stödmottagaren, med undantag av den företrädare för den finansierande myndigheten som avses i 2 mom. 

Närmare bestämmelser om tillsättandet av en styrgrupp och om det förfarande som ska iakttas vid tillsättandet samt bestämmelser om styrgruppens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Utbetalning av stöd ska ansökas elektroniskt hos den behöriga myndigheten i det system som är avsett för ändamålet eller skriftligen på en blankett för ansökan om utbetalning som fastställts av den behöriga myndigheten. Ansökan ska undertecknas. 

Om stöd för kostnader som föranleds av en anskaffning har beviljats enligt godtagbara faktiska kostnader, ska stödmottagaren vid ansökan om utbetalning av stödet på begäran lägga fram en utredning om genomförandet av anskaffningen. 

Stödmottagaren ska i ansökan om utbetalning av stöd uppge de inkomster som projektet genererar under genomförandettiden, om inte något annat följer av lagstiftningen om stöd av mindre betydelse eller om statligt stöd. 

Närmare bestämmelser om ansökan om utbetalning och det förfarande som ska iakttas vid ansökan samt bestämmelser om tidsfristen för ansökan får till den del det inte är fråga om den tidsfrist som avses i 28 § utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Stödmottagaren ska ansöka om utbetalning av den sista stödposten inom fyra månader från det att projektet avslutats. Den behöriga myndighetens skyldighet att betala ut den sista stödposten upphör om stödmottagaren inte har iakttagit tidsfristen. 

Den behöriga myndigheten kan besluta att stödet betalas ut på ansökan som gjorts efter den tidsfrist som anges i 1 mom., om stödmottagaren har lagt fram vägande skäl för att ansökan fördröjts. Stödmottagaren ska meddela om vägande skäl innan den tidsfrist som anges i det momentet löper ut. 

Den behöriga myndigheten kan också besluta att stödet betalas ut på ansökan som gjorts efter den tidsfrist som anges i 1 mom., om stödmottagaren har meddelat om ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet som gäller stödmottagaren själv. Stödmottagaren ska underrätta den behöriga myndigheten om ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet inom 15 vardagar efter att det blev möjligt att lämna meddelandet. 

Stöd ska betalas ut utan ogrundat dröjsmål. 

Den första stödposten kan betalas i förskott innan kostnaderna uppkommer, om det är motiverat med hänsyn till genomförandet av projektet. Till ett offentligrättsligt samfund betalas dock inte förskott, om det inte finns särskilda skäl till det. 

Närmare bestämmelser om utbetalning av stöd och om förfarandet vid utbetalning får utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om kvittning av förskott och om förskottets maximibelopp får också utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på utbetalningen av den stödandel som hindren gäller. 

Utbetalningen av stöd kan avbrytas om det finns grundad anledning att misstänka att stödmottagaren inte handlar på det sätt som avses i 24 §. I övrigt föreskrivs om avbrytande av utbetalning i 19 § i statsunderstödslagen. 

Bestämmelser om återbetalning av stöd finns i 20 § i statsunderstödslagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i den paragrafen behöver stödet eller en del av det dock inte betalas tillbaka, om det belopp som ska betalas tillbaka är högst 250 euro. 

Den behöriga myndigheten ska genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra och att redan utbetalat stöd eller en del av det ska återkrävas också om ägandeförhållandena för den egendom som varit föremål för stöd som beviljats för investeringar i form av infrastrukturellt investeringsstöd enligt 9 § 1 mom. 1 punkten underpunkt c under den användningstid som anges i 24 § har förändrats väsentligt och förändringen utan grund gynnar ett visst företag eller ett offentligt samfund eller om det sker en betydande förändring som inverkar på projektets natur, ursprungliga mål eller förutsättningarna för genomförandet. 

Den behöriga myndigheten ska genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra och att redan utbetalat stöd eller en del av det ska återkrävas också om den egendom som är föremål för stöd som beviljats för investeringen har förstörts, skadats, stulits eller försvunnit inom den användningstid som anges i 24 § och stödmottagaren inte inom skälig tid i stället har skaffat egendom som till pris och kvalitet motsvarar egendomen. 

Om det belopp som ska återkrävas är högst 250 euro, behöver det inte återkrävas. 

Med avvikelse från 22 § 1 mom. 6 punkten i statsunderstödslagen kan den behöriga myndigheten genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra samt att redan utbetalt stöd eller en del av det alltid ska återkrävas i de situationer som avses i den bestämmelsen. 

Utöver vad som föreskrivs i 22 § i statsunderstödslagen kan den behöriga myndigheten genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra samt att redan utbetalt stöd eller en del av det ska återkrävas också om stödmottagaren har underlåtit att på det sätt som förutsätts i stödbeslutet för uppföljningen lägga fram en redogörelse för genomförandet av projektet. 

Den behöriga myndigheten kan genom sitt beslut bestämma att utbetalningen av stödet ska upphöra samt att redan utbetalt stöd eller en del av det ska återkrävas också om stödmottagaren de facto har förfarit på ett sätt som kan jämställas med de omständigheter som avses i 22 § i statsunderstödslagen eller 33 § i denna lag genom att ge en omständighet som hänför sig till beviljandet, utbetalningen eller användningen av stödet en annan juridisk form än vad som motsvarar sakens faktiska natur eller syfte. 

Om det belopp som ska återkrävas är högst 250 euro, behöver det inte återkrävas. 

Med avvikelse från 28 § 1 mom. i statsunderstödslagen ska den behöriga myndigheten alltid fatta ett beslut som avses i 31, 33 och 34 § i denna lag utan dröjsmål, när den har fått kännedom om en sådan omständighet med stöd av vilken utbetalningen av stödet får avbrytas eller upphöra eller stöd återkrävas. 

Åtgärder för återkrav av stöd eller ränta eller dröjsmålsränta på det får inte längre vidtas efter att tio år har förflutit från den dag då det sista beslutet om utbetalning för projektet fattades. Om den egendom som är föremål för det stöd som återkrävs omfattas av användningstiden enligt 24 §, räknas fristen på tio år från utgången av denna tid. 

Ett beslut kan fattas även efter den frist som anges i 2 mom., om det förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning. 

Med avvikelse från 30 § i statsunderstödslagen får den behöriga myndigheten genom sitt beslut bestämma att ett stödbelopp med ränta som ska återbetalas eller återkrävas ska tas ut så att den behöriga myndigheten drar av det från stöd som senare ska betalas för samma projekt. En förutsättning för kvittning är att beslutet om återkrav har vunnit laga kraft. 

Närmare bestämmelser om förfarandet vid kvittning av stödbelopp som ska återbetalas eller återkrävas får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Utöver vad som i 8 § föreskrivs om hinder för beviljande av stöd enligt denna lag beviljas inte stöd av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program, om projektet eller stödmottagaren inte uppfyller de tillämpliga allmänna urvalskriterier som avses i artikel 73 i den allmänna förordningen vilka godkänts av övervakningskommittén och fastställts av den förvaltande myndigheten. 

Närmare bestämmelser om utlysningen av stöd samt bestämmelser om urvalskriterierna och ansöknings- och urvalsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Närmare bestämmelser om stödbeslutet och villkor som ska anges i det får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Alla stödmottagare i ett grupprojekt ansvarar tillsammans för genomförandet av grupprojektet utifrån en gemensam projektplan. I ett grupprojekt ansvarar varje stödmottagare för återbetalningen av stöd enligt 32—34 § dock endast i fråga om sitt eget projekt. 

Närmare bestämmelser om grupprojekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och det förfarande som ska iakttas i dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program kan stöd beviljas för grupprojekt som genomförs av flera sökande. 

Det förmedlande organet fattar separata beslut om varje ansökan som ingår i helheten för grupprojektet. 

Närmare bestämmelser om beviljande av stöd för grupprojekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Om stödmottagaren inte fullgör sina i artiklarna 47 och 50 i den allmänna förordningen föreskrivna skyldigheter i fråga om information och kommunikation i enlighet med stödbeslutet ska det förmedlande organet i beslutet om utbetalning av stöd bestämma att det stöd som betalas till projektet ska minskas i proportion till överträdelsen av skyldigheterna enligt artikel 50.3 i den förordningen eller bestämma att motsvarande redan utbetalda andel av stödet ska återkrävas. 

Utöver vad som i 24 § föreskrivs om användningstiden för egendom som är föremål för stöd som beviljats för investeringar och i 33 § om upphörande av utbetalning och återkrav av stöd, tillämpas denna paragraf på projekt som inbegriper investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar och som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och på stödmottagarna i dem. 

Den verksamhet som avses i 1 mom. ska vara varaktig på det sätt som avses i artikel 65 i den allmänna förordningen i minst fem år från den dag då det sista beslutet om utbetalning av stöd fattades, om inte något annat föreskrivs om tidsfristen för varaktighet i lagstiftningen om statligt stöd. 

Det förmedlande organet ska återkräva ett belopp som betalats utan grund i proportion till den tidsperiod under vilken stödmottagaren inte har iakttagit bestämmelserna om varaktighet. Om det är fråga om sådant återkrav som avses i 33 § 1 mom. 4 punkten, ska det förmedlande organet dock återkräva det stöd som betalats för en investering i infrastruktur eller produktiva investeringar till fullt belopp. 

Denna paragraf tillämpas inte, om nedläggningen av produktionsverksamheten beror på en sådan konkurs där det i stödmottagarens verksamhet inte har begåtts något sådant gäldenärsbrott som avses i 39 kap. i strafflagen. 

Det förmedlande organet får avstå från att helt eller delvis ta ut räntan på ett stödbelopp som beviljats av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och som har betalats felaktigt eller utan grund, om det med beaktande av stödmottagarens omständigheter eller verksamhet som helhet betraktat vore oskäligt att ta ut det fulla räntebeloppet. 

Det belopp som ska återkrävas kan inte jämkas. 

Utöver vad som i 35 § föreskrivs om tidsfristen för återkrav av stöd som beviljats med stöd av denna lag kan beslut om återkrav av stöd som beviljats av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program fattas även efter tidsfristen, om det förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning. Den tidsfrist som föreskrivs i den paragrafen tillämpas inte på återkrav av stöd om ett rättsligt förfarande pågår eller om bedrägeri misstänks i ett projekt. 

Utöver vad som i 25 § 3 mom. föreskrivs om stödmottagarens skyldighet att i ett projekt som finansieras med stöd av denna lag bevara material, ska stödmottagaren i ett projekt som finansieras med medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program bevara bokföringsmaterialet och det övriga projektmaterialet i minst fem år räknat från ingången av det år som följer på året då den sista betalningsposten för projektet betalades till stödmottagaren, om inte en längre bevaringstid krävs enligt den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning om stöd av mindre betydelse eller statligt stöd. 

Det förmedlande organet får genom en skriftlig anmälan till stödmottagaren förlänga den bevaringstid som avses i 1 mom. Bestämmelser om förlängning av bevaringstiden finns i artikel 82.2 i den allmänna förordningen. 

Den förvaltande myndigheten har på grundval av artiklarna 72 och 74 i den allmänna förordningen rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program göra inspektioner av förmedlande organ och stödmottagare. 

Revisionsmyndigheten har på grundval av artiklarna 77—81 i den allmänna förordningen rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program göra revisioner av den förvaltande myndigheten, bokföringsfunktionen, förmedlande organ och stödmottagare. 

Den myndighet som sköter bokföringsfunktionen har på grundval av artiklarna 76 och 98 i den allmänna förordningen rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program göra inspektioner av den förvaltande myndigheten och förmedlande organ. 

Det förmedlande organet har på grundval av artikel 74.1 a i den allmänna förordningen rätt att i anslutning till användningen av medel från Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program göra inspektioner av stödmottagare. Bestämmelser om inspektioner som det förmedlande organet gör i egenskap av statsbidragsmyndighet finns i 16—18 § i statsunderstödslagen. 

Inspektionsrätten för de myndigheter som avses i 1, 2 och 4 mom. gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. Dessutom har den förvaltande myndigheten, revisionsmyndigheten och Livsmedelsverket rätt att göra sådana granskningar av projekt för materiellt stöd till dem som har det sämst ställt som avses i artikel 24 i ESF-förordningen vilka kan omfatta alla faser i genomförandet av projekten och alla nivåer i distributionskedjorna för materiellt stöd. 

Den förvaltande myndigheten, revisionsmyndigheten och den myndighet som sköter bokföringsfunktionen får själv göra en sådan inspektion som avses i 47 § eller bemyndiga en annan myndighet som gör inspektioner eller en revisor att för dess räkning göra inspektionen. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen (1141/2015) eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015). En bemyndigad revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för inspektionen. 

En utomstående expert kan på begäran av en myndighet som avses i 47 § bistå vid inspektionen. 

På revisorer och utomstående experter tillämpas 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994) samt bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 

För att en inspektion enligt 47 § ska kunna göras på behörigt sätt har den förvaltande myndigheten, revisionsmyndigheten och av dessa i 48 § avsedda bemyndigade myndigheter och revisorer rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är av betydelse med tanke på användningen av stödet. Inspektioner får dock inte göras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 

Den som gör inspektionen har rätt att granska alla uppgifter, redogörelser, handlingar, informationssystem, upptagningar, annat material och omständigheter som behövs för inspektionen. Den som gör inspektionen har rätt att omhänderta det ovan avsedda materialet, om genomförandet av inspektionen på tillbörligt sätt förutsätter detta. De handlingar och annat material som omhändertagits ska utan dröjsmål returneras när handlingarna och materialet inte längre behövs för inspektionen. 

Den som gör inspektionen har rätt att få handräckning av polis-, tull-, skatte- och utsökningsmyndigheterna vid inspektionen. 

På inspektioner tillämpas dessutom 39 § i förvaltningslagen. 

De myndigheter som avses i denna lag förvaltar projekt- och stödärenden som gäller Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program i ett informationssystem. Informationssystemet är ett sådant elektroniskt system som avses i artikel 69 i den allmänna förordningen. Arbets- och näringsministeriet är personuppgiftsansvarig för informationssystemet. Ministeriet svarar för informationssystemet enligt lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). 

I informationssystemet lagras de uppgifter om ansökan, beviljande, utbetalning, uppföljning, fortsatta åtgärder samt övervakning i fråga om stöd som behövs för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag och i genomförandelagen. Arbets- och näringsministeriet svarar för arkiveringen av datamaterialet i informationssystemet. 

I informationssystemet lagras de personuppgifter som avses i 56 § 1 mom. för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning.  

Bestämmelser om undertecknande av beslut finns i 16 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och om delgivning av beslut i 19 § i den lagen. 

Närmare bestämmelser om de handlingar som ska bildas, förmedlas, registreras och förvaras i det informationssystem som avses i 50 § får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Varje användare av det informationssystem som avses i 50 § ska identifiera sig med hjälp av stark autentisering. Bestämmelser om stark autentisering finns i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009). Offentliga uppgifter som avses i 54 § 2 mom. får dock granskas utan stark autentisering. 

Om uppgifter överförs med hjälp av ett tekniskt gränssnitt från ett annat system till det informationssystem som avses i 50 §, ska ägaren till systemet i fråga (anslutet system) iaktta de innehållsmässiga kraven och informationsstyrningsplanen för informationssystemet för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program på det sätt som den förvaltande myndigheten förutsätter. Ägaren till det anslutna systemet ska för den förvaltande myndigheten, den myndighet som sköter bokföringsfunktionen och revisionsmyndigheten samt för en bemyndigad myndighet eller revisor som avses i 48 § öppna ett tekniskt gränssnitt för åtkomst till sådana uppgifter i det anslutna systemet som dessa myndigheter med stöd av denna lag, genomförandelagen eller de förordningar som anges i 2 § har rätt till för att sköta sina lagstadgade uppgifter. 

Ur det informationssystem som avses i 50 § får uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt lämnas ut till andra än i denna lag avsedda myndigheter, andra offentliga samfund och Europeiska unionens institutioner, om dessa har lagstadgad rätt att få uppgifterna. Uppgifter ur informationssystemet får lämnas ut med tillämpning av vad som i den allmänna förordningen och i Europeiska unionens bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen föreskrivs om elektroniska system och kraven på deras innehåll. 

Bestämmelser om kraven på innehållet i anslutna system får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Bestämmelser om offentlighet för uppgifter som lagrats i det informationssystem som avses i 50 § finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, och bestämmelser om skyddet för de personuppgifter som lagrats i systemet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 

Den förvaltande myndigheten ska på en sådan webbplats som avses i artikel 49.1 i den allmänna förordningen offentliggöra de uppgifter i anslutning till genomförandet av programmet som avses i artikel 42 i den förordningen och som har överförts till Europeiska kommissionen samt de uppgifter om projekt, stödmottagare, leverantörer inom offentlig upphandling och stödbelopp som avses i artikel 49.3 i den förordningen. På webbplatsen publiceras dessutom de resultat av utvecklingsprojekt enligt 5 § 1 mom. 4 punkten som kan tillgodogöras allmänt och som har planerats i stödansökan och rapporterats i slutrapporten. 

Den förvaltande myndigheten har för skötseln av sina uppgifter enligt artiklarna 42 och 72 i den allmänna förordningen och artikel 17 i ESF-förordningen och artikel 12 i FRO-förordningen för uppföljningen och utvärderingen av Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program rätt att få i 56 § 1 mom. avsedda personuppgifter för personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning. 

Revisionsmyndigheten har rätt att granska uppgifterna i det informationssystem som avses i 50 § 3 mom. för skötseln av sina lagstadgade uppgifter enligt 47 § 2 mom. 

Identiteten för en person som ska registreras som deltagare i ett projekt ska kontrolleras.  

Den personuppgiftsansvarige ska radera de uppgifter som avses i denna paragraf senast fem år efter det att Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program har avslutats. Personuppgifter får dock inte raderas, om det är nödvändigt att bevara uppgifterna för skötseln av en uppgift som grundar sig på den allmänna förordningen eller en nationell lag som kompletterar den eller för att en inspektion av en EU-institution eller någon annan lagstadgad inspektion ska kunna utföras eller om ett rättsligt förfarande pågår eller det finns skäl att misstänka bedrägeri i projektet. 

Stödmottagaren får behandla en medverkande persons personuppgifter som registrerats i informationssystemet enligt 50 § om det behövs för att genomföra projektet i enlighet med villkoren i stödbeslutet.  

Stödmottagaren ska se till att de personer som deltar i projekt inom Europeiska socialfonden eller Fonden för en rättvis omställning anmäler sina personuppgifter enligt 56 § 1 mom. till det informationssystem som avses i 50 §. Stödmottagaren ska också på begäran av en person som deltar i ett projekt bistå personen vid lagringen av personuppgifterna enligt 56 § 1 mom. Stödmottagaren får inte för utomstående röja personuppgifter för personer som deltar i ett projekt. 

Bestämmelser om den förvaltande myndighetens skyldighet att lämna ut statistiskt material utan personidentifieringsuppgifter till Europeiska kommissionen finns i artikel 42 i den allmänna förordningen och i artikel 17 i ESF-förordningen och i artikel 12 i FRO-förordningen. 

Den förvaltande myndigheten har på grundval av artikel 17 i ESF-förordningen och i artikel 12 i FRO-förordningen rätt att lämna ut de personuppgifter för en registrerad person som avses i 56 § 1 mom. till Statistikcentralen för sammanställning av statistiskt material. 

Den förvaltande myndigheten har enligt artikel 44.3 i den allmänna förordningen skyldighet att ge funktionellt oberoende experter i uppdrag att utvärdera Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. Den förvaltande myndigheten har trots sekretessbestämmelserna för utvärdering av programmet rätt att lämna ut de personuppgifter som avses i 56 § 1 mom. för personer som är registrerade i informationssystemet och statistiskt material till de som utvärderar programmet. 

Utöver vad som föreskrivs i denna paragraf får uppgifter i informationssystemet lämnas ut endast som statistiskt material utan identifieringsuppgifter för historiska forskningsändamål och statistiska ändamål. 

Utöver vad som föreskrivs i 5 § är en förutsättning för beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna att den övervakningskommitté som avses i artikel 28 i Interregförordningen har godkänt finansieringen av projektet genom programmet på det sätt som avses i artikel 22 i den förordningen. En förutsättning för beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna är också att den förvaltande myndigheten har godkänt projektet för finansiering genom programmet. 

Utöver vad som föreskrivs i 7 § är en förutsättning för beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram att stödmottagaren inom ett Interregprogram har ett verksamhetsställe i Finland (finländsk stödmottagare). Det är möjligt att avvika från villkoret om stödmottagarens verksamhetsställe inom ett Interregprogram, om stödmottagaren är ett sådant gränsöverskridande rättssubjekt som avses i definitionen i artikel 2 i Interregförordningen. 

Utöver vad som föreskrivs i 7 § ska alla som ansöker om nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna uppfylla de villkor som ställs på stödmottagaren. 

Nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna kan beviljas för projekt som genomförs av en sådan småprojektfond som avses i artikel 25 i Interregförordningen endast till den slutmottagare som avses i den artikeln. På slutmottagaren i en småprojektfond tillämpas vid den nationella medfinansieringen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna vad som i denna lag föreskrivs om den som ansöker om stöd och stödmottagare. 

Med avvikelse från 17 § 3 mom. är kostnaderna för den nationella medfinansieringen av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna godtagbara om de är förenliga med den allmänna förordningen, Interregförordningen, Eruf-förordningen, programmet, det finansieringsavtal som avses i artikel 59 i Interregförordningen och de kompletterande reglerna för stödberättigande kostnader fastställda i ett gemensamt beslut av övervakningskommittén i enlighet med artikel 37.2 i Interregförordningen. 

Med avvikelse från 19 § 1 mom. kan nationell medfinansiering av Interregprogram sökas efter det att projektet har inletts. 

Stödmottagaren ska ansöka om nationell medfinansiering av ett Interregprogram inom fyra månader från det att den förvaltande myndigheten beslutar om beviljande av Europeiska unionens finansieringsandel för projektet. Skyldigheten för det behöriga landskapsförbund som avses i 39 § i genomförandelagen att bevilja stöd upphör, om stödmottagaren inte har iakttagit tidsfristen. 

Det behöriga landskapsförbundet kan besluta att nationell medfinansiering av ett Interregprogram beviljas på ansökan som gjorts efter den tidsfrist som anges i 2 mom., om stödmottagaren har lagt fram vägande skäl för att ansökan fördröjts. Stödmottagaren ska meddela om vägande skäl innan den tidsfrist som anges i det momentet löper ut. 

Det behöriga landskapsförbundet kan också besluta att nationell medfinansiering av ett Interregprogram beviljas på ansökan som gjorts efter den tid som anges i 2 mom., om stödmottagaren har anmält ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet som gäller stödmottagaren själv. Stödmottagaren ska underrätta det behöriga landskapsförbundet om ett oöverstigligt hinder eller någon annan exceptionell omständighet inom 15 vardagar efter att det blev möjligt att lämna meddelandet. 

Om det finns flera finländska stödmottagare i ett projekt inom ett Interregprogram och avsikten är att använda den nationella medfinansieringen till förmån för flera stödmottagare, ska den stödmottagare som svarar för sammanställandet av en gemensam ansökan (samordnande stödmottagare) ansöka om nationell medfinansiering av Interregprogrammet på allas vägnar. 

Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet för nationell medfinansiering av Interregprogram får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Stödmottagarna ska ändra avtalet om en stödmottagare inte längre uppfyller de allmänna villkoren för beviljande av stöd eller de särskilda villkoren för beviljande av nationell medfinansiering inom Interregprogrammet eller om det är behövligt att i avtalet lägga till eller ta bort en eller flera stödmottagare. 

Närmare bestämmelser om det avtal om nationell medfinansiering av ett Interregprogram som ska ingås mellan flera stödmottagare och bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid ingåendet av avtalet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Utöver vad som föreskrivs i 21 § kan ett enda stödbeslut fattas om beviljande av nationell medfinansiering av Interregprogram i de fall som avses i 61 § 5 mom. 

Med avvikelse från 23 § 3 mom. kan kostnader som föranleds av ett ändrat projekt godkännas i enlighet med den ändring som godkänts av den förvaltande myndigheten. 

Närmare bestämmelser om stödbeslut för nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna och villkor som ska anges i det får utfärdas genom förordning av statsrådet. 

På utbetalningen av den sista posten av den nationella medfinansieringen av ett Interregprogram eller av ett Interregprogram vid de yttre gränserna tillämpas inte 28 §. 

En förutsättning för utbetalning av nationell medfinansiering av ett Interregprogram är att parterna i de fall som avses i 61 § 5 mom. har ingått ett sådant avtal som avses i 62 §. 

Det belopp som ska återkrävas kan inte jämkas. 

Utöver vad som i 35 § föreskrivs om tidsfristen för återkrav kan beslut om återkrav av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna fattas också efter tidsfristen, om det i Europeiska unionens lagstiftning förutsätts återkrav av Europeiska unionens finansieringsandel. Den tidsfrist som föreskrivs i den paragrafen tillämpas inte på återkrav av nationell medfinansiering om ett rättsligt förfarande pågår eller om bedrägeri misstänks i ett projekt. 

Det behöriga landskapsförbundet är skyldigt att för Interregprogram och den förvaltande myndigheten för Interregprogram vid de yttre gränserna är skyldig att för Interregprogram vid de yttre gränserna förvara allt bokföringsmaterial och övrigt material som hänför sig till den nationella medfinansieringen i enlighet med villkoren i beslutet om anvisande av nationell medfinansiering så att det är möjligt att kontrollera användningen av den nationella medfinansieringen. 

Utöver vad som föreskrivs i 25 § 3 mom. ska stödmottagare av nationell medfinansiering av Interregprogram eller Interregprogram vid de yttre gränserna bevara bokföringsmaterialet och det övriga projektmaterialet i minst fem år räknat från ingången av året efter det år då den sista posten av den nationella medfinansieringen betalades till stödmottagaren, om inte en längre bevaringstid krävs enligt den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning om stöd av mindre betydelse eller statligt stöd. 

De landskapsförbund som är kontrollanter och som avses i 37 § i genomförandelagen har rätt att göra förvaltningskontroller av stödmottagare i de Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna där förvaltningskontroller inte görs av den förvaltande myndigheten. Landskapsförbundens kontrollrätt gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. 

Arbets- och näringsministeriet har rätt att granska den kontrollverksamhet som avses i denna paragraf och som bedrivs av de landskapsförbund som är kontrollanter. 

Den förvaltande myndigheten har på grundval av artiklarna 72 och 74 i den allmänna förordningen och artikel 46 i Interregförordningen rätt att göra inspektioner av stödmottagare i anslutning till användningen av medel från Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Revisionsmyndigheten har på grundval av artiklarna 77—81 i den allmänna förordningen och artiklarna 48 och 49 i Interregförordningen rätt att göra revisioner av den förvaltande myndigheten, den myndighet som sköter bokföringsfunktionen och stödmottagarna i anslutning till användningen av medel från Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Den myndighet som sköter bokföringsfunktionen har på grundval av artiklarna 70 och 92 i den allmänna förordningen och artikel 47 i Interregförordningen rätt att göra inspektioner av den förvaltande myndigheten i anslutning till användningen av medel från Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Den finländska medlemmen av den revisorsgrupp som avses i 36 § i genomförandelagen har på grundval av artiklarna 48 och 49 i Interregförordningen rätt att göra inspektioner av stödmottagare i anslutning till användningen av medel från Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Inspektionsrätten för de myndigheter som avses i 1, 2 och 4 mom. gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. 

Bestämmelser om inspektioner som det behöriga landskapsförbundet i egenskap av statsbidragsmyndighet gör i anslutning till användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram och om inspektioner som den förvaltande myndigheten för Interregprogram vid de yttre gränserna i egenskap av statsbidragsmyndighet gör i anslutning till användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram vid de yttre gränserna finns i 16—18 § i statsunderstödslagen. Arbets- och näringsministeriet har rätt att göra inspektioner av behöriga landskapsförbund och stödmottagare i anslutning till användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram samt av förvaltande myndigheter och stödmottagare i anslutning till användningen av nationell medfinansiering av Interregprogram vid de yttre gränserna. 

Inspektionsrätten för de myndigheter som avses i denna paragraf gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. 

De myndigheter som avses i 70—72 § får själv göra en sådan inspektion som avses i de paragraferna eller bemyndiga en annan myndighet som gör inspektioner eller en revisor att för myndighetens räkning göra inspektionen. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin. En bemyndigad revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för inspektionen. 

En utomstående expert kan på begäran av en myndighet som avses i 70—72 § bistå vid inspektionen. 

På revisorer och utomstående experter tillämpas 14 och 15 § i statstjänstemannalagen samt bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

För att en inspektion enligt 70—72 § ska kunna göras på behörigt sätt har de myndigheter som avses i de paragraferna och av dessa i 73 § avsedda bemyndigade myndigheter och revisorer rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är av betydelse med tanke på användningen av stödet. Inspektioner får dock inte göras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 

Den som gör inspektionen har rätt att granska alla uppgifter, redogörelser, handlingar, informationssystem, upptagningar, annat material och omständigheter som behövs för inspektionen. Den som gör inspektionen har rätt att omhänderta det ovannämnda materialet, om genomförandet av inspektionen på tillbörligt sätt förutsätter detta. De handlingar och annat material som omhändertagits ska utan dröjsmål returneras när handlingarna och materialet inte längre behövs för inspektionen. 

Den som gör inspektionen har rätt att få handräckning av polis-, tull-, skatte- och utsökningsmyndigheterna vid inspektionen. 

På inspektioner tillämpas dessutom 39 § i förvaltningslagen. 

Arbets- och näringsministeriet, den förvaltande myndigheten, den myndighet som sköter bokföringsfunktionen, revisionsmyndigheten, närings-, trafik- och miljöcentralerna, landskapsförbunden och Livsmedelsverket har trots sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet rätt att avgiftsfritt av andra myndigheter eller aktörer som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om fysiska och juridiska personer som ansöker om stöd och är stödmottagare och som gäller deras ekonomiska ställning, affärs- och yrkesverksamhet och finansiering som beviljats dem av offentliga medel och om andra förhållanden som är av betydelse med tanke på stödet och som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag och genomförandelagen samt i den allmänna förordningen och i andra förordningar som anges i 2 §. Andra myndigheter som anges i detta moment än den myndighet som sköter bokföringsfunktionen har rätt att få ovan avsedda nödvändiga uppgifter om användningen av stödet också av stödmottagare. 

Arbets- och näringsministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de behöriga myndigheterna få de uppgifter om förvaltning, ansökan, beviljande, utbetalning, uppföljning, fortsatta åtgärder och övervakning i fråga om nationella medel för regionutveckling samt nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i genomförandelagen. Den förvaltande myndigheten, den myndighet som sköter bokföringsfunktionen och revisionsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de förmedlande organen få ovan avsedda nödvändiga uppgifter i fråga om Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program. 

De myndigheter som anges i 1 mom. har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut de nödvändiga uppgifter som avses i denna paragraf till andra myndigheter, aktörer som sköter offentliga uppdrag och Europeiska unionens institutioner för skötseln av deras lagstadgade uppgifter. Bestämmelser om uppgifter som ska lämnas till Europeiska unionens institutioner finns i den allmänna förordningen och i de övriga förordningar som anges i 2 §. 

Myndighetsbeslut som avses i denna lag ska undertecknas. Bestämmelser om elektronisk signering av beslut finns i 16 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. 

Arbets- och näringsministeriet har rätt att göra inspektioner av landskapsförbunden och stödmottagarna i anslutning till användningen av nationella medel för regionutveckling. 

Bestämmelser om inspektioner som det behöriga landskapsförbundet gör i egenskap av statsbidragsmyndighet finns i 16—18 § i statsunderstödslagen. 

Inspektionsrätten för de myndigheter som avses i denna paragraf gäller enskilda projekt när ett projekt och dess finansiering granskas i sin helhet. 

Arbets- och näringsministeriet får själv göra en inspektion som avses i 77 § eller bemyndiga en annan myndighet som gör inspektioner eller en revisor att för dess räkning göra inspektionen. Revisorn ska vara en sådan revisor eller revisionssammanslutning som avses i revisionslagen eller i lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin. En bemyndigad revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för inspektionen. 

En utomstående expert kan på begäran av arbets- och näringsministeriet bistå vid inspektionen. 

På revisorer och utomstående experter tillämpas 14 och 15 § i statstjänstemannalagen samt bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

För att en inspektion enligt 77 § ska kunna göras på behörigt sätt har arbets- och näringsministeriet och i 78 § avsedda bemyndigade myndigheter och revisorer rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är av betydelse med tanke på användningen av stödet. Inspektioner får dock inte göras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 

Den som gör inspektionen har rätt att granska alla uppgifter, redogörelser, handlingar, informationssystem, upptagningar, annat material och omständigheter som behövs för inspektionen. Den som gör inspektionen har rätt att omhänderta det ovan avsedda materialet, om genomförandet av inspektionen på tillbörligt sätt förutsätter detta. De handlingar och annat material som omhändertagits ska utan dröjsmål returneras när handlingarna och materialet inte längre behövs för inspektionen. 

Den som gör inspektionen har rätt att få handräckning av polis-, tull-, skatte- och utsökningsmyndigheterna vid inspektionen. 

På inspektioner tillämpas dessutom 39 § i förvaltningslagen. 

Bestämmelser om begäran om omprövning av och besvär över beslut som fattats av landskapsförbundet med stöd av denna lag i projekt- och stödärenden som gäller nationella medel för regionutveckling finns i kommunallagen (410/2015). 

Omprövning får begäras i fråga om beslut som fattats av arbets- och näringsministeriet med stöd av denna lag och beslut i projekt- och stödärenden som fattats av närings-, trafik- och miljöcentraler, landskapsförbund och Livsmedelsverket i egenskap av förmedlande organ för Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program samt beslut om nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna som fattas av behöriga landskapsförbund och förvaltande myndigheter för Interregprogram vid de yttre gränserna. På begäran om omprövning enligt denna paragraf tillämpas vad som föreskrivs i förvaltningslagen. 

Begäran om omprövning av ett beslut som gäller projekt- och stödärenden inom Europeiska unionens regional- och strukturpolitiska program och det beslut som meddelas med anledning av begäran görs elektroniskt i det informationssystem som avses i 50 §. 

På sökande av ändring i beslut som avses i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

Ett beslut som fattats med stöd av denna lag får verkställas trots att ändring har sökts, om inte den myndighet där ändring sökts beslutar något annat. 

Ett lagakraftvunnet beslut som har fattats med stöd av 32—34 § är direkt utsökbart. Bestämmelser om indrivning av fordringar finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Genom denna lag upphävs lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014). 

På finansiering av sådana projekt för vilka stödansökningarna är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 

På stöd som beviljats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde när stödet beviljades. 

På stöd som beviljats och kommer att beviljas inom ramen för Europeiska unionens strukturfondsprogram för regional- och strukturpolitik, inom ramen för strukturfondsprogram mellan medlemsstaterna och inom ramen för gemensamma operativa program inom det gränsöverskridande samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser som samfinansieras inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och vilkas genomförande pågår när denna lag träder i kraft, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.