2 kap.
Allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningar
för erhållande av förmåner
1 §
Arbetslös arbetssökande
Berättigade till arbetslöshetsförmåner är
under de förutsättningar som anges i denna lag
arbetslösa arbetssökande som söker heltidsarbete. Arbetssökande
som får invalidpension i form av delpension har rätt
till arbetslöshetsförmåner, trots att
de inte söker heltidsarbete.
Som arbetslös betraktas den som inte står
i anställningsförhållande eller är
sysselsatt på heltid som företagare eller i eget
arbete. Som arbetslös betraktas dessutom en person som
avses i 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten och i 4 kap.
1 och 1 a § och som är permitterad på heltid.
Som arbetssökande betraktas de som meddelar
sin postadress och eventuella andra kontaktuppgifter till arbets-
och näringsbyrån för att ta emot arbetserbjudanden
och för eventuell annan kontakt så att de kan
nås utan dröjsmål, och som på det
sätt som bestäms i lagen om offentlig arbetskrafts-
och företagsservice
1) är registrerade som arbetssökande i arbets- och
näringsbyråns kundinformationssystem,
2) har hållit sin jobbsökning i kraft vid
arbets- och näringsbyrån,
3) sköter ärenden hos arbets- och näringsbyrån
så som byrån förutsätter.
En arbetssökande anses söka heltidsarbete, om
syftet med jobbsökningen och en eventuell sysselsättningsplan är
sysselsättning i heltidsarbete.
2 §
Utlänningars rätt till arbetslöshetsförmåner
En person som inte är finsk medborgare har rätt
till arbetslöshetsförmåner enligt denna
lag, om han eller hon har obegränsad rätt att
utföra förvärvsarbete på basis
av en för Finland bindande internationell överenskommelse.
Andra än i 1 mom. avsedda personer som inte är
finska medborgare har rätt till arbetslöshetsförmåner
enligt denna lag, om de har rätt att utföra förvärvsarbete
med stöd av ett uppehållstillstånd som
inte är tillfälligt.
3 §
Hinder för att vara på arbetsmarknaden
En person har inte rätt till arbetslöshetsförmåner,
om han eller hon är förhindrad att vara på arbetsmarknaden
på grund av värnplikt, civiltjänstgöring,
frihetsstraff eller sjukhusvård eller annan därmed
jämförbar institutionsvård eller av någon
annan orsak som kan jämställas med dessa.
4 §
Arbete som inte utförs i anställningsförhållande
En arbetssökande har rätt till arbetslöshetsförmåner
enligt denna lag för den tid han eller hon utan lön
deltar i sedvanligt allmännyttigt frivilligarbete eller
i sedvanligt talkoarbete.
En arbetssökande som utan lön arbetar i ett företag
eller i sådana uppgifter som allmänt utförs
i ett anställningsförhållande eller i
form av företagsverksamhet, har inte rätt till
arbetslöshetsförmåner.
5 §
Företagsverksamhet och eget arbete
En person har inte rätt till arbetslöshetsförmåner
för den tid som han eller hon är sysselsatt på heltid
som företagare eller på motsvarande sätt
i eget arbete.
En person anses vara sysselsatt på heltid som företagare
eller på motsvarande sätt i eget arbete, om den
arbetsinsats som verksamheten kräver är så stor
att den hindrar honom eller henne att ta emot heltidsarbete. Om
det inte finns skäl att göra någon annan
bedömning, anses sysselsättningen utgöra
bisyssla åtminstone om personen under minst åtta
månader har haft heltidsarbete som inte har samband med
företagsverksamheten eller det egna arbetet.
Om det inte finns skäl att göra
någon annan bedömning, anses företagsverksamheten
ha påbörjats när företaget
1) inledde den egentliga produktionen eller ekonomiska verksamheten,
2) fördes in i registret över mervärdesskattskyldiga,
3) fördes in i förskottsuppbördsregistret,
eller
4) fördes in i Skatteförvaltningens arbetsgivarregister.
En person som har varit sysselsatt på heltid som företagare
eller i eget arbete på det sätt som avses i 2
mom. anses fortfarande vara sysselsatt fram till den tidpunkt då personens
arbete i företaget har upphört eller företagsverksamheten
eller det egna arbetet bevisligen har upphört på det sätt
som avses i 6—9 §.
6 §
Upphörande med arbete i företag
Om det inte finns skäl att göra
någon annan bedömning, anses en persons arbete
i företaget ha upphört, om
1) personens arbetsförmåga är varaktigt
och väsentligt nedsatt,
2) personen är en företagare som kan jämställas
med en löntagare, som lägger fram en utredning
om att uppdragsförhållandet upphört och inte
på det sätt som avses i 5 § 1 och 2 mom.
anses vara sysselsatt på heltid för att utföra
eventuella andra uppdrag, eller
3) företagsverksamheten ska anses vara säsongbetonad
och verksamhetsperioden har upphört.
En persons arbetsförmåga anses vara varaktigt
och väsentligt nedsatt, om han eller hon har fått
dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1244/2004)
för maximitiden och fortfarande anses vara oförmögen
att arbeta i företaget av hälsoskäl,
och hans eller hennes ansökan om sjukpension är
anhängig eller har avslagits.
Med en företagare som kan jämställas
med en löntagare avses en företagare som själv
deltar i arbetsprestationen på det sätt som uppdragsgivaren
bestämt, som står i ett uppdragsförhållande till
ett fåtal samma uppdragsgivare och som inte har ett fast
inköps- eller försäljningsställe
eller ett motsvarande verksamhetsställe för verksamhetens
bedrivande. Vidare förutsätts det att han eller
hon under det senaste året innan han eller hon anmälde
sig som arbetssökande inte annat än tillfälligt
har haft anställda i anställningsförhållande
för de arbetsprestationer som avses ovan.
Företagsverksamheten anses vara säsongbetonad,
om det på grund av naturförhållandena
i genomsnitt är möjligt att bedriva den under
sammanlagt högst sex månader om året.
7 §
Företagares familjemedlemmars upphörande med
arbete
Om det inte finns skäl att göra
någon annan bedömning, anses en företagares
familjemedlems arbete i företaget ha upphört,
om
1) personen uppfyller villkoren i 6 § 1 mom. 1 eller
3 punkten,
2) personens arbete i företaget har upphört och
han eller hon har varit sysselsatt på heltid i företagsverksamheten
högst sex månader under en granskningsperiod om
två år,
3) personens arbete i företaget har upphört och
arbetet uteslutande har berott på deltagande i sysselsättningsfrämjande
service eller praktik i anknytning till andra frivilliga studier,
4) personens arbete har upphört på grund av att
produktionsinriktningen lagts ner eller av någon motsvarande
orsak,
5) personen är permitterad på heltid och företaget
av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker har permitterat
eller sagt upp minst en arbetstagare som inte är företagarens
familjemedlem under en granskningsperiod om ett år,
6) personens utförande av arbete och löneutbetalning
har avbrutits helt och hållet av en orsak som avses i första
meningen i 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen,
och det i företaget dessutom finns minst en annan arbetstagare
som inte är företagarens familjemedlem och vars
utförande av arbete och löneutbetalning har avbrutits
av samma orsak, eller
7) personens arbete har upphört på grund av att
förutsättningarna för företagsverksamhet
har försämrats på ett bestående
sätt och inkomsten av företagsverksamheten per
person som deltar i arbetet är mindre än den arbetsinkomst
enligt 5 kap. 7 § 1 mom. som visar att företagsverksamheten är
av väsentlig omfattning, och inga andra än företagarens
familjemedlemmar arbetar i företaget.
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på en
i 1 kap. 6 § 4 mom. avsedd familjemedlem som själv
inte har eller under de två föregående åren har
haft minst 15 procent av aktiekapitalet eller av det röstetal
som aktierna medför eller annars motsvarande bestämmande
inflytande i företaget. Dessutom förutsätter
tillämpningen av 1 mom. 5 och 6 punkten att familjemedlemmen är
försäkrad i enlighet med någon annan
lag än lagen om pension för företagare
eller lagen om pension för lantbruksföretagare.
8 §
Upphörande med företagsverksamhet
Om det inte finns skäl att göra
någon annan bedömning, anses företagsverksamhet
ha upphört, om
1) en domstol på initiativ av gäldenären
eller en borgenär har beslutat om försättande
i konkurs,
2) ett aktiebolag eller ett andelslag har försatts
i likvidation,
3) ett avtal om upplösning av något annat
bolag än ett aktiebolag har ingåtts mellan alla
bolagsmännen,
4) produktionsverksamheten och den ekonomiska verksamheten har
upphört och personen har
a) avstått från sin pensionsförsäkring
enligt lagen om pension för företagare eller lagen
om pension för lantbruksföretagare,
b) lämnat en anmälan till Skatteförvaltningen om
att företaget ska avföras ur förskottsuppbördsregistret,
c) lämnat en anmälan till Skatteförvaltningen om
att företaget ska avföras ur arbetsgivarregistret,
och
d) lämnat en anmälan till Skatteförvaltningen om
att företaget ska avföras ur registret över mervärdesskattskyldiga
eller om att företagsverksamheten har avbrutits, eller
5) det på grundval av skäl som kan jämföras med
dem som nämns i 1—4 punkten är uppenbart
att produktionsverksamheten och den ekonomiska verksamheten har
upphört helt och hållet.
9 §
Upphörande med eget arbete
Den som har varit sysselsatt på heltid i eget arbete
anses fortfarande vara sysselsatt fram till den tidpunkt då det
på grundval av arbetssökandens redogörelse
eller annars är uppenbart att verksamheten inte fortsätter.
10 §
Studier
En studerande på heltid har inte rätt till
arbetslöshetsförmåner. Begränsningen
gäller också ferieperioder under heltidsstudier.
Som heltidsstudier betraktas
1) studier där målsättningen är
att avlägga yrkeshögskoleexamen, högre
yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre
högskoleexamen vid universitet,
2) gymnasiestudier när deras omfattning enligt lärokursen är
sammanlagt minst 75 kurser; gymnasiestudier som ordnas i internat
betraktas dock alltid som heltidsstudier,
3) andra studier än de som avses i 1 och 2 punkten,
vars omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst
fem studiepoäng eller tre studieveckor per studiemånad,
och
4) andra studier än de som avses i 1—3 punkten,
vars omfattning enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt
minst 25 veckotimmar.
En arbetssökande betraktas inte som studerande på heltid,
om det på grundval av stadigvarande tid i arbete eller
bedrivande av företagsverksamhet under studietiden kan
anses att studierna inte utgör något hinder för
att ta emot heltidsarbete.
Vid studier som ordnas som arbetskraftsutbildning, vid arbetssökandes
frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån
eller vid frivilliga studier enligt 22—24 § i
lagen om främjande av integration ska, om studierna har
ordnats i perioder, den arbetssökande inte anses vara studerande
på heltid mellan perioderna.
11 §
Upphörande med heltidsstudier
Studierna för en person som har studerat på heltid
betraktas som heltidsstudier tills han eller hon bevisligen avslutat
sina studier.
Den som genomför gymnasiets eller den grundläggande
utbildningens lärokurs i sin helhet betraktas alltid som
studerande på heltid till terminens utgång. En
person som inte har avlagt studentexamen men som deltar i minst
två prov i studentexamen under nästa eller därpå följande termin
efter att ha genomfört gymnasiets lärokurs eller
avlagt en yrkesinriktad grundexamen betraktas som studerande på heltid
till utgången av terminen i fråga.
Finns det inte skäl att göra någon
annan bedömning, anses en person bevisligen ha avslutat sina
studier på det sätt som avses i 1 mom.,
om
1) personen har slutfört studierna,
2) personen har sagt upp sin studieplats vid en läroanstalt
eller avstått från sin studierätt vid
ett universitet,
3) personen har förlorat sin studierätt eller den
har dragits in,
4) personen har avlagt en yrkesinriktad delexamen
och inte fortsätter sina studier,
5) arbetskraftsutbildningen har upphört och personen
inte fortsätter sina studier,
6) utbildningen som förbereder för fristående examen
har upphört, eller
7) studierna bevisligen varit avbrutna under minst ett år.
12 §
Väntetiden för arbetsmarknadsstöd
Arbetsmarknadsstöd betalas efter en väntetid på 21
veckor till en arbetssökande som inte har uppfyllt arbetsvillkoret
i enlighet med denna lag och inte genomgått sådan
utbildning efter grundskolan eller gymnasiet som leder till examen
och ger yrkesfärdigheter. Väntetiden börjar
från registreringen som arbetslös arbetssökande,
utgången av tiden utan ersättning eller fullgörandet
av skyldigheten att vara i arbete, eller från den tidpunkt
när personen får rätten till arbetslöshetsförmånen
tillbaka på det sätt som avses i 16 § 1 mom.
Väntetiden uppnås när
den arbetssökande, efter att ha registrerat sig som arbetslös
arbetssökande, i sammanlagt 21 veckor har
1) varit i arbete som räknas in i arbetsvillkoret,
2) varit sysselsatt som företagare,
3) varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och
näringsbyrån, eller
4) omfattats av någon annan sysselsättningsfrämjande
service än arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
Väntetiden minskas med den tid under vilken den arbetssökande
under de två åren före registreringen
som arbetslös arbetssökande har varit på arbetsmarknaden
på det sätt som avses i 2 mom.
Med avvikelse från 2 och 3 mom. inräknas i väntetiden
inte den tid som den arbetssökande har varit på arbetsmarknaden
under tiden för heltidsstudier eller en ferieperiod i anslutning
därtill eller en ferieperiod mellan olika läroanstalter.
I väntetiden inräknas inte heller den tid som den
arbetssökande har varit på arbetsmarknaden under
tid utan ersättning eller under skyldighet att vara i arbete,
eller den tid under vilken den arbetssökande på grund
av begränsningarna i 13 § 2 och 3 mom.
och 14 § 3 mom. inte får arbetslöshetsförmån.
13 §
Rätt till arbetslöshetsförmån
för unga personer som saknar utbildning som ger yrkesfärdigheter
En ung person under 25 år, som efter grundskolan eller
gymnasiet inte har genomgått någon utbildning
som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter (ung
person som saknar utbildning), ska i föregående
ansökningsförfarande som gäller de studier
som börjar på höstterminen ha sökt
till minst två studieplatser i fråga om vilka
han eller hon uppfyller kriterierna för antagning som studerande.
Studierna kan omfatta utbildning som leder till examen och ger yrkesfärdigheter,
eller sådana gymnasiestudier som avses i 10 § 2
mom. 2 punkten i fråga om en person som endast slutfört
grundskolans lärokurs. Skyldigheten att söka till
en utbildning kan inte uppfyllas genom att söka till en
arbetskraftsutbildning. Höstterminen anses börja
den 1 september.
En ung person som saknar utbildning har från och
med höstterminens början inte rätt till
arbetslöshetsförmån på grundval
av arbetslöshet, om han eller hon utan giltig orsak
1) har låtit bli att söka en studieplats på det sätt
som avses i 1 mom.,
2) genom sitt eget förfarande har orsakat att han eller
hon inte blir antagen till en sådan studieplats som avses
i 1 mom., eller
3) på något annat sätt har vägrat
ta emot en sådan studieplats som avses i 1 mom.
En ung person som saknar utbildning och som utan giltig orsak
avbrutit de studier som avses i 1 mom., har inte rätt
till arbetslöshetsförmån på grundval
av arbetslöshet från det att studierna avbröts.
En ung person under 18 år som efter grundskolan eller
gymnasiet inte har genomgått någon utbildning
som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter har
inte rätt till arbetsmarknadsstöd på grundval
av arbetslöshet.
14 §
Åtgärder i stället för skyldigheten
att söka till en utbildning
I sysselsättningsplanen och i en plan som
ersätter den planen kan det avtalas om att studieplats
kan sökas med avvikelse från 13 § samt
om åtgärder i stället för att
söka en studieplats, om orsaken är
1) den ungas hälsotillstånd,
2) den ungas inlärningssvårigheter,
3) den ungas språkkunskaper,
4) den ungas särskilda inriktning på vissa
studier, eller
5) någon annan omständighet som kan jämföras
med dessa.
Som en sådan omständighet som avses i 1 mom.
5 punkten anses inte fullgörande av värnplikt
eller civiltjänstgöring, om det inte finns särskilda
skäl till det.
Om det i sysselsättningsplanen eller i en plan som
ersätter den planen med den unga person som saknar utbildning
har avtalats om att studieplats kan sökas med avvikelse
från 13 § och den unga personen utan giltig orsak
försummar att söka en studieplats, förlorar
han eller hon från och med tidpunkten för försummelsen
sin rätt till arbetslöshetsförmån
på grundval av arbetslöshet.
15 §
Giltig orsak att låta bli att söka en studieplats
eller att avbryta studierna
En ung person som saknar utbildning har giltig orsak att låta
bli att söka en studieplats samt att avbryta de studier
som avses i 13 § 1 mom. av en sådan orsak
som avses i 14 § 1 mom. 1—3 och 5 punkten.
I sådana fall då studierna avbryts förutsätts
det dessutom att det inte har varit möjligt att ordna studierna
med beaktande av den ungas hälsotillstånd, inlärningssvårigheter
och språkkunskaper.
16 §
Återfående av rätten till utkomstskydd
för arbetslösa i fråga om unga
personer som saknar utbildning
En ung person som saknar utbildning och som på grund
av begränsningarna i 13 § 2 eller 3 mom.
eller 14 § 3 mom. har förlorat sin rätt
till arbetslöshetsförmån, har rätt
till arbetslöshetsförmån på grundval
av arbetslöshet, om
1) personen har genomgått en utbildning som leder till
examen och som ger yrkesfärdigheter, eller
2) personen under minst 21 kalenderveckor har handlat på det
sätt som avses i 2 a kap. 14 § 2 mom.
I fråga om en ung person som saknar utbildning
tillämpas inte bestämmelserna i 13 § 2
och 3 mom., 14 § 3 mom. och 2 a kap., om
1) personen till följd av begränsningarna
i 13 § 2 eller 3 mom. eller 14 § 3 mom.
redan har förlorat sin rätt till arbetslöshetsförmån
på grundval av arbetslöshet, och
2) personen inte med stöd av 1 mom. har återfått
sin rätt till arbetslöshetsförmån
på grundval av arbetslöshet.
Bestämmelser om rätt till arbetslöshetsförmåner
under tiden för sysselsättningsfrämjande
service finns i 10 kap.
2 a kap.
Förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda
1 §
Att lämna arbetet och att bli uppsagd
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också när
personens utförande av arbete och löneutbetalning
har avbrutits helt och hållet av en orsak som avses i 43 § i
lagen om riksdagens tjänstemän, 6 kap. 9 § i
kyrkolagen, 47 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare,
48 § i lagen om försvarsmakten, 31 § i
lagen om Finlands Banks tjänstemän, 42 § i
lagen om republikens presidents kansli eller i 40 § i statstjänstemannalagen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
12 §
Vägran att delta i sysselsättningsfrämjande
service och avbrytande av servicen
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bestämmelser om rätt till arbetslöshetsförmån
för en ung person som saknar utbildning och som har vägrat
att delta i frivillig utbildning eller avbrutit utbildningen finns
i 2 kap. 13—16 §.
14 §
Upprepade förfaranden som är arbetskraftspolitiskt
klandervärda
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Det som föreskrivs i 1—13 § och 2
kap. 13 § 2 och 3 mom. samt 14 § 3
mom. tillämpas inte under tiden för en skyldighet
att vara i arbete enligt 1 mom.
10 kap.
Bestämmelser om förmåner som betalas under
tiden för sysselsättningsfrämjande service
2 §
Berättigade till arbetslöshetsförmåner
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Arbetslöshetsförmånen
betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande
service, trots att den arbetssökande inte har rätt
till förmånen som arbetslös, om det beror
på
1) tid utan ersättning,
2) skyldighet att vara i arbete,
3) väntetid för arbetsmarknadsstöd
enligt 2 kap. 12 §,
4) en begränsning enligt 2 kap. 13 och 14 § i anslutning
till yrkesutbildning,
5) självrisktid enligt 5 kap. 13 § eller 7
kap. 10 §, eller
6) behovsprövning enligt 7 kap. 6 och 7 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4 §
Avvikande tillämpning av denna lag under tiden för
sysselsättningsfrämjande service
Under tiden för arbetskraftsutbildning och arbetssökandes
frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån
tillämpas inte 2 och 2 a kap. och inte heller 6 kap. 8 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 §
Särskilda bestämmelser om arbetskraftsutbildning
Till den som deltar i arbetskraftsutbildning betalas
arbetslöshetsförmån för utbildningstiden
på det sätt som i 2 § föreskrivs
om arbetslösas rätt till arbetslöshetsförmån,
trots att
1) den studerande enligt 2 kap. 5 § ska betraktas som
sysselsatt på heltid som företagare, eller
2) den studerande inte är arbetslös eller
permitterad, om han eller hon hotas av arbetslöshet.
Om den studerande har rätt till arbetslöshetsförmån
med stöd av 1 mom. 1 punkten, betalas han eller hon grunddagpenning,
den inkomstrelaterade dagpenningens grunddel eller arbetsmarknadsstöd
samt barnförhöjning för utbildningstiden.
Om den studerande har rätt till arbetslöshetsförmån
med stöd av 1 mom. 2 punkten, har han eller hon också rätt
till den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel
enligt 6 kap. 2 § 1 mom.
Om utbildningen ordnas som fristående helheter så att
utbildningsperioderna inte direkt följer på varandra, är
den studerande inte i arbetskraftsutbildning mellan utbildningsperioderna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
2. I fråga om en arbetssökandes studier som har
börjat före ikraftträdandet av denna
lag tilllämpas de bestämmelser i 2 kap. 6 § som
gällde vid ikraftträdandet.
3. På en arbetssökandes rätt att
få arbetslöshetsförmån på grundval
av ett avbrott i universitetsstudier tillämpas de bestämmelser
i 2 kap. 7 § 3 mom. och 8 kap. 3 § 4 mom.
som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om
perioden för avbrottet har börjat före
ikraftträdandet.
4. I fråga om sådant arbetskraftspolitiskt
klandervärt förfarande hos en ung person som saknar
utbildning, som ägt rum före ikraftträdandet av
denna lag, tillämpas de bestämmelser som gällde
vid ikraftträdandet.
5. Om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har inletts innan
denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser
i 10 kap. 2 § 3 och 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet.
6. Om en arbetssökande är gruppermitterad
på det sätt som avses i den bestämmelse
i 11 kap. 4 § 4 mom. som gällde
vid ikraftträdandet av denna lag och permitteringen eller
någon annan situation på vilken förfarandet
för gruppermittering tillämpas inleds senast den
30 juni 2013, tillämpas de bestämmelser som gällde
vid ikraftträdandet av denna lag tills permitteringen eller den
ovan avsedda situationen upphör.
7. Åtgärder som krävs för
verkställigheten av denna lag får vidtas innan
lagen träder i kraft.