5 kap.
Förutsättningar för erhållande
av arbetslöshetsdagpenning
2 §
Löntagares rätt till arbetslöshetsdagpenning
Rätt till inkomstrelaterad dagpenning har en medlem
av en löntagarkassa (försäkrad)
som har varit försäkrad åtminstone de
26 närmast föregående veckorna och som
medan han eller hon varit försäkrad har uppfyllt
arbetsvillkoret,
Rätt till grunddagpenning har en arbetssökande
som uppfyller arbetsvillkoret.
3 §
Löntagares arbetsvillkor
En löntagares arbetsvillkor blir uppfyllt då han
eller hon under de närmast föregående
28 månaderna (granskningsperiod) i minst 26 kalenderveckor
har varit i sådant arbete som avses i 4 §.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4 §
Arbete som skall räknas in i löntagares arbetsvillkor
I löntagares arbetsvillkor inräknas de kalenderveckor
under vilka en person har varit i sådant arbete som omfattas
av en försäkring och som uppfyller kraven för
arbetstid och lön. I arbetsvillkoret räknas även
in sådana fulla kalenderveckor under vilka personen i fråga
sedan han eller hon fyllt 60 år har omfattats av sådan
sysselsättningsfrämjande service som arbets- och näringsbyrån
ordnar med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom.
i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
En kalendervecka kan inräknas i arbetsvillkoret endast
en gång.
Kraven för arbetstid uppfylls, om arbetstiden i ett
eller flera arbeten är sammanlagt minst 18 timmar eller
när den ordinarie arbetstiden i periodarbete
enligt arbetsavtalet under en utjämningsperiod är
i genomsnitt sammanlagt minst 18 timmar per kalendervecka. I arbetstiden
inräknas inte den arbetstid som har sparats i en arbetstidsbank.
Kraven för lön uppfylls när lönen är
kollektivavtalsenlig. Om det inte finns något kollektivavtal
inom branschen, ska lönen för heltidsarbete vara
minst 1 134 euro i månaden.
I arbetsvillkoret inräknas inte arbete som en person
utfört medan han eller hon fått partiell sjukdagpenning.
I arbetsvillkoret inräknas inte heller den tid för
vilken en person har betalats sänkt lön för
sjukdomstid med stöd av arbets- eller tjänstekollektivavtal.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6 §
Företagares rätt till arbetslöshetsdagpenning
Rätt till inkomstrelaterad dagpenning har en medlem
av en företagarkassa som har varit försäkrad åtminstone
de 15 föregående månaderna och som medan
han eller hon varit försäkrad har uppfyllt arbetsvillkoret
för företagare.
Rätt till grunddagpenning har en företagare som
har uppfyllt arbetsvillkoret för företagare.
7 §
Företagares arbetsvillkor
En företagares arbetsvillkor blir uppfyllt då han
eller hon under de närmast föregående
48 månaderna (granskningsperiod) i minst 15 månader
har arbetat som företagare. I arbetsvillkoret inräknas
de månader under vilka personens arbetsinkomst enligt lagen
om pension för företagare, lagen om pension för
lantbruksföretagare eller lagen om pension för
arbetstagare har uppgått till sammanlagt minst 1 000 euro
i månaden. I arbetsvillkoret inräknas minst fyra
månader långa arbetsperioder och varje period
som personen har arbetat som företagare inräknas
endast en gång i arbetsvillkoret. I arbetsvillkoret inräknas
inte arbete som en person utfört medan han eller hon fått
partiell sjukdagpenning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
8 §
Försäkringsperioder som räknas företagare
till godo
Om en medlem av en företagarkassa efter att ha utträtt
ur kassan inom en månad ansluter sig till en annan företagarkassa,
ska den tid som han eller hon har varit i arbete som kassamedlem
och försäkrad i den föregående
kassan räknas honom eller henne till godo.
I fråga om grunddagpenning inräknas i arbetsvillkoret
för företagare arbete som utförts under de
närmast föregående 28 månaderna
och som inräknas i löntagares arbetsvillkor.
13 §
Självrisktid
Arbetslöshetsdagpenning betalas efter det att en person
har varit arbetslös arbetssökande vid arbets-
och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt
fem fulla arbetsdagar under högst åtta på varandra
följande kalenderveckor. Självrisktiden föreläggs
en gång per maximal utbetalningstid för arbetslöshetsdagpenning
enligt 6 kap. 7 §.
Självrisktid föreläggs likväl
inte, om dagpenningsperiodens maximitid börjar inom ett år
från det att föregående maximitid började
och om självrisktiden har förelagts när
den föregående dagpenningsperiodens maximitid
började.
Som självriskdagar räknas inte de dagar då personen
i fråga inte uppfyller villkoren i 2 kap. för
erhållande av inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning
eller för vilka personen inte är berättigad
till arbetslöshetsdagpenning på grund av begränsningarna
enligt 2 a eller 3 kap. eller berättigad till jämkad
arbetslöshetsdagpenning på grund av att arbetstidsgränserna
enligt 4 kap. 3 § överskrids. Till självrisktiden
räknas dock den i 3 kap. 3 § 4 mom. avsedda självrisktiden
för dagpenning och rehabiliteringspenning enligt sjukförsäkringen.
Till självriskdagarna räknas också de
dagar för vilka en person har betalats arbetslöshetsförmåner
med stöd av 10 kap.
En person har trots 1—3 mom. rätt till arbetslöshetsdagpenning,
om orsaken till att arbetet förhindrats är en
sådan stridsåtgärd som inte står i
samband med personens anställningsvillkor eller arbetsförhållanden
och om han eller hon annars uppfyller villkoren för erhållande
av arbetslöshetsdagpenning.
6 kap.
Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet
1 §
Arbetslöshetsdagpenningens belopp
Grunddagpenningen är 31,36 euro per dag.
Grunddagpenningens förhöjningsdel är 4,59 euro
per dag.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2 §
Den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel
och förhöjda förtjänstdel
Förtjänstdelen utgör 45 procent av
skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När
lönen per månad är större än
105 gånger grunddelen, är förtjänstdelen
i fråga om den del av dagslönen som överskrider
denna gräns 20 procent. Beloppet av den inkomstrelaterade
dagpenningen med barnförhöjning är högst
90 procent av den dagslön som ligger till grund för
den inkomstrelaterade dagpenningen, dock minst lika stort som grunddelen
med eventuell barnförhöjning.
Den förhöjda förtjänstdelen
utgör 65 procent av skillnaden mellan dagslönen
och grunddelen. När lönen per månad är
större än 105 gånger grunddelen, är
förtjänstdelen i fråga om den del av
dagslönen som överskrider denna gräns 37,5 procent.
Beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen med barnförhöjning är
då högst lika stort som den dagslön som
ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen,
dock minst lika stort som grunddelen med eventuell barnförhöjning
och förhöjningsdel.
Vid omvandling av den per månad beräknade lönen
till dagslön eller tvärtom anses månaden omfatta
21,5 arbetsdagar.
3 §
Förkortning av utbetalningstiden för den inkomstrelaterade
dagpenningens förtjänstdel
Till en mottagare av inkomstrelaterad dagpenning som inte har
varit i arbete sammanlagt minst tre år innan rätten
till arbetslöshetsdagpenning började ska den inkomstrelaterade
dagpenningen för de 100 sista dagarna av dagpenningsperiodens
maximitid betalas till det belopp som den skulle betalas som grunddagpenning.
Om mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning under de 250 första
dagarna med arbetslöshetsdagpenning har förelagts
en tidsperiod utan ersättning eller skyldighet att vara
i arbete sedan han eller hon förfarit klandervärt
på det sätt som avses i 2 a kap. 12 §,
ska den inkomstrelaterade dagpenningen under de 100 sista dagarna
av dagpenningsperiodens maximitid betalas till det belopp som den
skulle betalas som grunddagpenning. Om mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning
inte har sådan tid i arbete som avses i 1 mom., ska den
inkomstrelaterade dagpenningen för de 200 sista dagarna
av maximitiden betalas till det belopp som den skulle betalas som
grunddagpenning.
Tillämpningen av 2 mom. förutsätter
att mottagaren av inkomstrelaterad dagpenning inte under de 250
första dagarna med arbetslöshetsdagpenning har
betalats förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel under sammanlagt minst 40 dagar för
tiden i sysselsättningsfrämjande service.
3 a §
Betalning av förhöjningsdel och förhöjd
förtjänstdel sedan en lång arbetshistoria
avslutats
Förhöjningsdel och förhöjd
förtjänstdel betalas för sammanlagt högst
90 dagar till en arbetssökande som har blivit arbetslös
för att
1) hans eller hennes arbetsavtal har sagts upp och
uppsägningen inte beror på honom eller henne själv
på det sätt som avses i 2 a kap. 1 § 1 mom.,
2) han eller hon har sagt upp sitt arbetsavtal i enlighet
med 5 kap. 7 § i arbetsavtalslagen sedan en permittering
utan avbrott har varat minst 200 dagar.
Förhöjningsdel och förhöjd
förtjänstdel betalas också till en arbetssökande
som har blivit arbetslös efter en visstidsanställning
som börjat omedelbart efter att ett anställningsförhållande enligt
1 mom. 1 punkten hos samma arbetsgivare har upphört genom
uppsägning.
En förutsättning för att
förhöjningsdelen ska betalas är dessutom
att
1) den som har blivit arbetslös anmäler
sig som arbetslös arbetssökande inom 60 dagar
från det att anställningsförhållandet
upphörde, och
2) den som har blivit arbetslös har varit
minst 20 år i arbete på det sätt som
avses i 11 § när det anställningsförhållande
som avses i 1 mom. upphör.
En förutsättning för att
förhöjd förtjänstdel ska betalas är
dessutom att
1) den som har blivit arbetslös anmäler
sig som arbetslös arbetssökande inom 60 dagar
från det att anställningsförhållandet
upphörde, och
2) den som har blivit arbetslös har varit
minst 20 år i arbete på det sätt som
avses i 11 § och har varit medlem av en löntagarkassa
sammanlagt minst fem år när det anställningsförhållande
som avses i 1 mom. upphör.
I den tid i arbete som avses i 3 och 4 mom. räknas
inte in den tid på grundval av vilken en arbetssökande
tidigare beviljats förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel. Om den sökande när anställningsförhållandet
upphör är förhindrad att vara på arbetsmarknaden
av en sådan godtagbar orsak som avses i 5 kap. 3 § 2
mom., räknas den tid på 60 dagar som avses i 3
och 4 mom. i denna paragraf från det att detta hinder upphört.
3 e §
Betalningsordningen för förhöjningsdelarna
och de förhöjda förtjänstdelarna
Om en arbetssökande har rätt att få förhöjningsdel
eller förhöjd förtjänstdel på grundval av
3 a och 3 b §, betalas den arbetssökande i första
hand förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel enligt 3 b §.
4 §
Lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade
dagpenning
Den lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade
dagpenning beräknas utgående från personens
stabiliserade lön för den tid innan arbetslösheten
började under vilken han eller hon har uppfyllt löntagares
arbetsvillkor. Om arbetet och löneinkomsten har varit av
säsongbetonad natur, beräknas den inkomstrelaterade
dagpenningen på årsinkomsten. Vid beräkning
av den lön som ligger till grund för dagpenningen
avdras från lönen eller från årsinkomstens
arbetsinkomstandel 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens
dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen,
arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift
för personer under 53 år enligt 153 § 1
mom. i lagen om pension för arbetstagare och löntagares
arbetslöshetsförsäkringspremie enligt
18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade
dagpenningen för en person som får eller som har
fått invalidpension i form av delpension eller fått
deltidspension bestäms utgående från
situationen när utbetalningen av pensionen började.
Om personens arbetsvillkor enligt 5 kap. 3 § uppfylls
i sin helhet efter det att utbetalningen av pensionen upphört,
uträknas den lön som ligger till grund för
den inkomstrelaterade dagpenningen i enlighet med 1 mom. Vad som
bestäms ovan gäller den som har varit alterneringsledig
enligt lagen om försök med alterneringsledighet
(1663/1995) eller lagen om alterneringsledighet (1305/2002),
eller som har fått deltidstillägg enligt lagen
om offentlig arbetskraftsservice, eller som har varit partiellt
vårdledig, eller vars lön har sänkts
för viss tid på uppsägningsgrunder enligt
7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen eller på basis
av ett skriftligt avtal som gäller personalen och som av
produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker ingåtts
på arbetsplatsen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 §
Arbetsinkomst som utgör grund för företagares inkomstrelaterade
dagpenning
Företagares inkomstrelaterade dagpenning bestäms
på grundval av den arbetsinkomst enligt vilken företagaren
under sammanlagt högst 15 månader innan han eller
hon blev arbetslös har varit försäkrad
i en företagarkassa. Den arbetsinkomst som ligger till
grund för den inkomstrelaterade dagpenningen får
dock inte bestämmas till ett högre belopp än
vad den fastställda arbetsinkomsten enligt lagen om pension för
företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare
samt lagen om pension för arbetstagare i genomsnitt har
varit sammanlagt under nämnda tid. Har arbetsinkomsten
under ovannämnda tid ändrats, räknas
den dagpenningsgrundande arbetsinkomsten så att det sammanlagda
beloppet av de fastställda arbetsinkomsterna divideras
med motsvarande tid. En ökning av arbetsinkomsten med mera än
20 procent beaktas dock inte.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6 §
Barnförhöjning
Till en mottagare av arbetslöshetsdagpenning som försörjer
barn under 18 år betalas dagpenningen med barnförhöjning,
vilken för ett barn är 5,06 euro, för
två barn sammanlagt 7,43 euro och för tre eller
flera barn sammanlagt 9,58 euro.
8 §
När dagpenningsperioden börjar från
början och lönen räknas om
När en löntagare efter att ha blivit berättigad till
arbetslöshetsdagpenning har uppfyllt arbetsvillkoret för
löntagare, börjar den maximitid för dagpenningsperioden
som avses i 7 § räknas från början,
och den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade
dagpenningen räknas om. Förfarandet är
detsamma om en företagare har uppfyllt företagares
arbetsvillkor.
Den lön som ligger till grund för dagpenningen
räknas emellertid inte om, ifall dagpenningsperiodens maximitid
enligt den omräknade lönen skulle börja
inom ett år från det att föregående
maximitid började och om personens lön som ligger
till grund för dagpenningen har räknats ut när
den föregående dagpenningsperiodens maximitid
började.
Om löntagaren har uppfyllt arbetsvillkoret innan maximitiden
gått ut, är den nya inkomstrelaterade dagpenningen
minst 80 procent av den inkomstrelaterade dagpenning som tidigare
betalades till löntagaren. Jämförelsen
görs med en sådan full dagpenning som bestäms
i enlighet med 2 § 1 mom. Barnförhöjningar
ingår inte i de dagpenningar som används vid jämförelsen.
Om den arbetssökandes arbetsvillkor har uppfyllts i
arbete där han eller hon sysselsatts på grundval
av skyldigheten enligt 11 kap. 1 § 3 mom.
i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice,
räknas inte den lön som ligger till grund för
arbetslöshetsdagpenningen om, ifall inte den lön
som räknats ut på grundval av de nya inkomstuppgifterna är
större än den lön som bestämts
tidigare. Om det i arbetsvillkoret för den arbetssökande
har räknats in den tid under vilken han eller hon deltagit
i sysselsättningsfrämjande service, räknas
inte den lön som ligger till grund för arbetslöshetsdagpenningen
om.
9 §
Rätt till tilläggsdagar
Löntagares grunddagpenning och inkomstrelaterade
dagpenning betalas trots maximitiden enligt 7 § till utgången
av den kalendermånad under vilken den arbetssökande
fyller 65 år, om han eller hon är född
1) 1950—1954 och om han eller hon har fyllt 59 år
före utgången av maximitiden,
2) 1955 eller 1956 och om han eller hon har fyllt 60 år
före utgången av maximitiden,
3) 1957 eller därefter och om han eller hon har
fyllt 61 år före utgången av maximitiden.
Tillämpningen av 1 mom. förutsätter
att den arbetssökande när maximitiden går
ut under de senaste 20 åren har minst fem år sådan
tid arbete som avses i 11 §.
Löntagares grunddagpenning och inkomstrelaterade dagpenning
betalas trots maximitiden enligt 7 § till en arbetssökande
under tiden för sysselsättningsfrämjande
service, om servicen har ordnats med stöd av skyldigheten
enligt 11 kap. 1 § 1 eller 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts-
och företagsservice.
11 §
Beräknande av tid i arbete
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Antalet arbetade månader fås genom att inkomsten
under respektive kalenderår divideras med talet 510. Kvoten
för ett kalenderår avrundas nedåt till
närmaste hela tal, som kan vara högst 12. Kvoterna
för de olika åren räknas samman.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 kap.
Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd
3 §
Rätt till arbetsmarknadsstöd i form av resebidrag
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Med avvikelse från 2 mom. kan arbets- och näringsbyrån
bevilja resebidrag, om lönesubventionen finansieras av
anslag för arbetsmarknadsstöd i enlighet med 12
kap. 9 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och
företagsservice.
5 §
Rätt till arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel under
tiden för sysselsättningsfrämjande service
Förhöjningsdel betalas under tiden för
sysselsättningsfrämjande service som överenskommits
i en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter
en sysselsättningsplan. Förhöjningsdel betalas
också för tiden mellan sådana serviceåtgärder
som överenskommits i en sysselsättningsplan eller
en ersättande plan, om denna tid är högst
sju kalenderdagar.
Förhöjningsdel betalas för högst
200 dagar. Förhöjningsdelen börjar betalas
från början när personen i fråga
på nytt har blivit berättigad till arbetsmarknadsstöd
efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret och maximitiden för
arbetslöshetsdagpenning gått ut.
10 §
Självrisktid
Arbetsmarknadsstöd betalas efter det att en person
har varit arbetslös arbetssökande vid arbets-
och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt
fem hela arbetsdagar under högst åtta på varandra
följande kalenderveckor.
Som självriskdagar räknas inte
de dagar
1) då personen i fråga inte uppfyller
kraven i 2 kap. för erhållande av arbetslöshetsförmåner,
2) för vilka personen inte är berättigad
till arbetslöshetsförmåner på grund
av begränsningarna enligt 2 a eller 3 kap.,
3) för vilka personen inte är berättigad
till jämkad arbetslöshetsförmån
på grund av att arbetstidsgränserna enligt 4 kap.
3 § överskrids,
4) för vilka personen inte är berättigad
till arbetsmarknadsstöd på grund av väntetiden
enligt 2 kap. 12 §.
Till självrisktiden räknas dock den i 3 kap.
3 § 4 mom. avsedda självrisktiden för
dagpenning och rehabiliteringspenning enligt sjukförsäkringen.
Till självriskdagarna räknas också de
dagar för vilka en person har betalats arbetsmarknadsstöd
med stöd av 10 kap.
Självrisktid krävs emellertid inte,
om en person i övrigt uppfyller kraven för erhållande
av arbetsmarknadsstöd och
1) hans eller hennes rätt till arbetsmarknadsstöd
börjar omedelbart efter det att maximitiden för
arbetslöshetsdagpenning enligt 6 kap. 7 eller 9 § har
uppnåtts, eller
2) arbetet förhindras av en sådan
stridsåtgärd som inte står i samband
med personens anställningsvillkor eller arbetsförhållanden.
11 §
Självrisktidens giltighet
Självrisktiden är i kraft tills personen i
fråga uppfyller arbetsvillkoret enligt 5 kap. 3 eller 7 §.
14 kap.
Särskilda bestämmelser
1 §
Förhöjning av förmånerna
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
De belopp som avses i 1 mom. motsvarar det poängtal
för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner
som betalades ut i januari 2012 har beräknats.
1 a §
Justeringar med lönekoefficient
De belopp som anges i 2 kap. 7 § 1 mom. 7 punkten,
5 kap. 4 § 3 mom. och 7 § 1 mom. samt i 6 kap.
11 § 2 mom. justeras årligen vid ingången
av januari med den lönekoefficient (lönekoefficient)
som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för
arbetstagare.
De belopp som avses i 1 mom. anges i 2013 års nivå.
2 §
Justering av den lön och arbetsinkomst som ligger till
grund för dagpenningen
Om granskningsperioden för arbetsvillkoret 28 månader
för löntagare eller 48 månader för företagare
förlängs av en godtagbar orsak, justeras med lönekoefficienten
den lön eller arbetsinkomst som på grund av förlängningen
av granskningsperioden tas med när den lön eller
arbetsinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade
dagpenningen beräknas. Lönen eller arbetsinkomsten
justeras till samma nivå som det år då den
inkomstrelaterade dagpenningen började.
Om den lön som ligger till grund för löntagarens
inkomstrelaterade dagpenning bestäms på basis
av 6 kap. 4 § 3 mom. eller företagarens arbetsinkomst
på basis av 6 kap. 5 § 3 mom., justeras lönen
eller arbetsinkomsten med lönekoefficienten till samma
nivå som det år då den inkomstrelaterade
dagpenningen började. Justeringen av lönen eller
arbetsinkomsten förutsätter att delinvalidpension
eller deltidspension har fortsatt utan avbrott i minst tre år
och att pensionen eller deltidsarbetet vid sidan av en sådan pension
har upphört.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Lagens
2 kap. 7 § 1 mom. 7 punkten, 5 kap. 6 § och 7 § 1
mom. samt 6 kap. 5 § 1 mom. träder dock i kraft
först den 1 januari 2015. Lagens 6 kap. 4 § 3
mom. gäller till utgången av 2015.
På personer vars företagsverksamhet har upphört
och arbetslöshet börjat innan denna lag trädde
i kraft, tillämpas 3 kap. 7 § 2 mom.
sådant det lydde vid lagens ikraftträdande.
På en förmån som betalas för
tiden före lagens ikraftträdande tillämpas
4 kap. 5 §, 6 kap. 2 § samt
7 kap. 1, 5 och 8 § sådana de lydde vid lagens
ikraftträdande.
Om det till en arbetssökande innan denna lag träder
i kraft har börjat betalas arbetsmarknadsstöd
utan behovsprövning med stöd av 7 kap. 8 § 3
eller 4 mom., tillämpas på honom eller henne 7 kap.
8 §, sådan den lydde vid lagens ikraftträdande,
till och med den 31 december 2014.
Lagens 5 kap. 2 § och 3 § 1 mom. tillämpas
på en arbetssökande sedan han eller hon efter
den 29 december 2013 har varit minst en kalendervecka i sådant
arbete där arbetsvillkoret uppfylls.
Lagens 5 kap. 4 § 2 och 4 mom. tillämpas på arbete
som utförts den 30 december 2013 och därefter.
Bestämmelsen i 5 kap. 13 § 1 mom. tillämpas om
självrisktiden börjar efter det att denna lag trädde
i kraft.
Lagens 6 kap. 3 § tillämpas på en
arbetssökande vars maximala dagpenningsperiod börjar efter
denna lags ikraftträdande.
Lagens 6 kap. 4 § 3 mom. tillämpas på beräkning
av den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade
dagpenningen på basis av löner som intjänats
2014 och 2015.
Om maximitiden för en arbetssökandes arbetslöshetsdagpenning
har börjat före denna lags ikraftträdande,
tillämpas på honom eller henne 6 kap.
3 § 1 mom., sådant det lydde vid lagens ikraftträdande,
till och med den 31 mars 2014.
På en arbetssökande, vars anställningsförhållande
har upphört före lagens ikraftträdande,
tilllämpas 6 kap. 3 a § 1 mom. sådant
det lydde vid lagens ikraftträdande.
Om en arbetssökandes rätt till omställningsskyddstillägg
eller omställningsskyddets förtjänstdel
har börjat innan denna lag träder i kraft, betalas
till honom eller henne förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel för den tid efter lagens ikraftträdande
under vilken han eller hon deltagit i sysselsättningsfrämjande
service. De dagar med arbetslöshetsdagpenning för
vilka har betalats omställningsskyddstillägg eller
omställningsskyddets förtjänstdel räknas
in i maximitiden på 200 dagar för förhöjningsdel
och förhöjd förtjänstdel.
På ärenden som gäller undanröjande
av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga
i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden
vid lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som
gällde vid ikraftträdandet.