Allmän motivering

I propositionerna föreslås flera ändringar som eliminerar många av olägenheterna med utkomstskydd för arbetslösa. Ändringarna baserar sig på regeringsprogrammet och på ett karriäravtal mellan arbetsmarknadens organisationer samt på ett sysselsättnings- och tillväxtavtal. Utskottet välkomnar ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa.

Betydande förbättringar av utkomstskyddet för arbetslösa är att arbetsvillkoret förkortas för både löntagare och företagare, att arbetsvillkoret för löntagare i dess helhet kan räknas in i arbete som utförts med högsta förhöjda lönesubvention, att alla som deltar i aktiveringsåtgärder får förhöjd förtjänstdel, att maximibeloppet för jämkad inkomstrelaterad dagpenning höjs, att villkoren lindras för utkomstskydd för arbetslösa för företagare jämte familjemedlemmar, att självrisktiden förkortas för arbetslöshetsdagpenning, att självriskperioderna minskas för arbetsmarknadsstödet och att ett skyddat belopp om 300 euro tas i bruk för den jämkade arbetslöshetsförmånen.

Syftet med förslagen är att sporra de arbetssökande att ta emot också kortvarigt arbete och deltidsarbete och samtidigt förenkla systemet med utkomstskydd för arbetslösa. Dessutom förbättrar förslagen försörjningen för arbetslösa arbetssökande. Ändringarna hänför sig till en helhet av vilken en höjning om 100 euro av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet samt slopande av behovsprövningen utifrån makens inkomster och slopande av avdraget av semesterpenning från utkomstskyddet för arbetslösa har genomförts tidigare i anknytning till regeringsprogrammet, arbetsmarknadsorganisationernas ramavtal samt regeringens strukturpolitiska beslut. Sammantaget förbättrar ändringarna ställningen för arbetslösa arbetssökande betydligt.

Med avseende på verkställandet av utkomstskydd för arbetslösa innehåller propositionerna flera förslag som klargör och förenklar verkställandet. Antalet förmånsnivåer i förtjänstskyddet minskas från tre till två och antalet dagpenningsförmåner som beviljas på olika grunder minskas från fem till tre. Omställningsskyddstillägget och omställningsskyddets förtjänstdel föreslås bli slopade och i stället ska alla som deltar i sysselsättningsfrämjande service betalas en förhöjningsdel eller en förhöjd förtjänstdel, vars belopp är på samma nivå som det nuvarande omställningsskyddets förtjänstdel. Åtgärdsmodellen för omställningsskyddet kvarstår och den ska också omfatta andra än personer som blivit uppsagda på produktionsmässiga eller ekonomiska grunder.

Skyddat belopp för förvärvsinkomst

Utskottet konstaterar att införandet av ett skyddat belopp om 300 euro i jämkade arbetslöshetsförmåner är ett betydande steg i sammanjämkandet av social trygghet och förvärvsinkomster. Reformen genomför ett krav som utskottet upprepade gånger har framfört, nämligen att samordningen av förvärvsinkomster och sociala förmåner i första hand borde involvera primära förmåner, varvid också behovet av återkrav skulle minska och beroendet av utkomststöd sjunka (ShUB 41/2001 rd, ShUB 35/2004 rd, ShUB 23/2006 rd och ShUB 18/2008 rd). Arbetslösa personer som inte har kunnat förbättra sin ekonomiska ställning genom att skaffa små extra inkomster utan att utkomstskyddet för arbetslösa skärs ner har kvarstått som klienter hos utkomststödet trots smärre arbetsinkomster. Det skyddade beloppet för förvärvsinkomster är ett betydande incentiv för att söka jobb och ta emot kortvariga anställningar. När inkomsterna inte genast inverkar på förmånerna minskar också mängden byråkrati och administrativt arbete. Dessutom innebär det skyddade beloppet besparingar i utgifter för utkomststöd för kommunerna.

Därför vill utskottet poängtera att utöver det skyddade belopp som nu tas i bruk i utkomstskydd för arbetslösa bör också bostadsbidraget förnyas så att det bättre än nu tryggar möjligheterna till extra inkomster eftersom behovet av utkomststöd i så fall kan minskas betydligt. De flesta som får utkomststöd får också arbetsmarknadsstöd och/eller bostadsbidrag.

Den höjning av maximibeloppet för jämkad arbetslöshetsdagpenning som genomförs samtidigt med att det skyddade beloppet införs innebär att förmånen i fortsättningen får vara högst lika stor som den lön som ligger till grund för dagpenningen. Enligt nuvarande reglering får förmånen vara högst 90 procent av lönen. Utskottet konstaterar att då maximibeloppet för den jämkade dagpenningen sänks, tillämpas som inkomst under jämkningsperioden ett belopp från vilket skyddat belopp inte har avdragits, på samma sätt som man har gjort i fråga om inkomst för räddningsverksamhet.

Utskottet välkomnar de föreslagna ändringarna i den jämkade arbetslöshetsförmånen. De förbättrar försörjningen särskilt för personer som arbetar i kvinnodominerade servicebranscher såväl inom privat som offentlig sektor, och likaså för dem som utför snuttjobb och jobb inom atypiska anställningsförhållanden.

Begränsningar i utkomstskydd för arbetslösa

I propositionerna ingår också förslag som försvagar det nuvarande utkomstskyddet för arbetslösa. En sådan är att varaktigheten för inkomstrelaterad dagpenning binds till karriärlängd samt till villigheten att ta emot arbetskraftstjänster. Längden på inkomstrelaterad dagpenning förkortas till 400 dagar för dem som varit i arbetslivet mindre än tre år samt med 100 dagar också för dem som utan giltigt skäl vägrat ta emot sysselsättningsfrämjande. Längden för utkomstskydd för arbetslösa kan således beroende på person vara 300, 400 eller 500 dagar vilket i viss mån komplicerar verkställandet av utkomstskyddet för arbetslösa.

Rätten till inkomstrelaterad dagpenning under 500 eller 400 dagar kvarstår om den arbetssökande deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster i 40 dagar under de 250 första arbetslöshetsdagarna. Ändringens syfte är att sporra arbetslösa personer till aktivitet genast från början för att förhindra att arbetslivsfärdigheterna försvagas och arbetslösheten blir långvarig. För att syftet ska uppnås konstaterar utskottet att arbets- och näringsbyråerna måste ha tillräckliga personalresurser för att kunna erbjuda de arbetskraftstjänster som behövs.

Ett annat förslag som försvagar de arbetslösas ställning är att åldern då man får rätt till tilläggsdagpenning höjs för dem som är födda 1957 eller senare. Det finner utskottet problematiskt eftersom efterfrågan på 60 år fyllda arbetstagare på arbetsmarknaden fortfarande är mycket liten. Samtidigt talar det för höjningen att tidigare höjningar av åldersgränsen har minskat uppsägningarna i de åldersklasser som inte har rätt till tilläggsdagar och på så sätt ökat sysselsättningen bland äldre.

Utskottet anser det positivt att de negativa effekterna av den höjda åldersgränsen lindras genom att arbets- och näringsbyråerna ska vara skyldiga att för arbetslösa arbetssökande som fyllt 60 år ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande service eller arbete med lönesubvention hos någon annan arbetsgivare än kommunen innan maximitiden för arbetslöshetsdagpenningen går ut. Kan arbets- och näringsbyrån inte uppfylla denna skyldighet ska den arbetslösas hemkommun ordna jobb åt den 60 år fyllda arbetssökanden under sex månader. Skyldigheten träder i kraft från och med 2017. Ökningen av arbetsvillkoret lindras i fråga om 60 år fyllda personer så att också deltagande i sysselsättningsfrämjande tjänster räknas till arbetsvillkoret. Dessa lindringar är nödvändiga, anser utskottet, eftersom den höjda åldersgränsen annars skulle öka risken för att äldre arbetssökande blir fattigare.

När åldersgränsen för rätt till tilläggsdagar höjs anser utskottet det viktigt att arbetskraftsförvaltningen tillgodoser sysselsättningstjänsterna för äldre arbetssökande bättre än förr eftersom kommunernas möjligheter till stödsysselsättning har försvagats till följd av de permitteringar och uppsägningar som genomförs i kommunerna av ekonomiska skäl. Utskottet understryker att den tjänst som erbjuds ska vara arbetskraftspolitiskt ändamålsenlig och att lönesubventionerat arbete också måste förbättra de äldre personernas möjligheter att få arbete.

Fastställande av lön

Ställningen för arbetslösa personer förbättras uppenbart av förslaget enligt vilket dagpenningen inte räknas om ifall den berörda personen blir arbetslös på nytt efter att ha fått ett nytt jobb, och lönen har fastställts under det senaste året. Att den lön som ligger till grund för dagpenningen ska räknas om har varit ett hinder för att söka jobb: om en person får en anställning med lägre lön än det tidigare jobbet skulle också arbetslöshetsersättningen sjunka i händelse av en ny arbetslöshet. Förslaget förbättrar motiveringen att söka nytt jobb.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har föreslagit att dagpenningen ska räknas om ifall lönen för det nya jobbet är högre med en högre arbetslöshetsdagpenning som följd. Enligt utredning till social- och hälsovårdsutskottet har detta alternativ utretts när propositionen bereddes, och man har gått in för att i enlighet med målet om förenkling i första hand se till att nivån på dagpenningen förblir oförändrad eftersom omräkning i de flesta fall sannolikt sänker snarare än höjer nivån på förmånen.